DEN TYSKA FILMENS POLITISERING
In: Tiden: magasin, Band 49, Heft 4, S. 227-231
ISSN: 0040-6759
In: Tiden: magasin, Band 49, Heft 4, S. 227-231
ISSN: 0040-6759
Includes bibliographical references and index
In: Statsvetenskaplig tidskrift, Band 114, Heft 3, S. 453-467
ISSN: 0039-0747
Through history, performing arts such as theatre and film have been recognized as more affective, provocative and politically problematic than the written word. By studying adaptations of Bertil Malmberg's manuscript Excellensen, the aim of this article is to address the effects, problems and consequences of attempting to perform what, at the time, was regarded unmentionable. The place and time under study is neutral Sweden during the Second World War, a period saturated by elevated levels of legislation, surveillance and censorship. Recent adaptations of two controversial manifestos are also addressed, mainly in order to show that performing the unmentionable still is a pertinent and controversial issue. Adapted from the source document.
Debenturebrev -- Arlako i trä -- Reklamfotografi -- Korrespondens -- Reklamfotografi -- Tygprover -- Fröken Ur-skivor i nitrat -- Aladdinask -- Pressklipp -- Värmeskåp -- Digitaliserad film -- Stilguide -- Optimistnål -- Antikvitetshandlarens koffert -- Hyllningsbok -- Electrolux assistent -- 1800-tals klotter -- Omslag till första Kittyboken -- Ordförandestol -- Reserapport från Hamburg -- Bröllopsklänning -- Äldre fotografi -- Textil- och fiberprovduk -- Dammsugaren Lux I -- Korrespondens -- Fotografi -- Ericssons första huvudbok -- Rigelloflaska -- Patentritning för sopnedkast
Sverige på 1960- och 70-talet var fyllt av sex och pornografi: inom film, musik, teater, konst, idrott, politik, religion ... ?Frigjorda tider? borrar på djupet i denna märkliga epok. Flera av dagens mest tillknäppta och pryda kulturpersonligheter och politiker var på den tiden extrema sexliberaler, med dagens mått mätt. Boken är fylld med fantastiska bilder och lika fantastiska, avslöjande texter om en svunnen tid, av Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe, kända för böcker av många olika slag och inte minst som återkommande gäster i podden Snedtänkt med Kalle Lind
Public involvement in the planning process is a prerequisite for democratic outcomes. Environmental issues regarding impacts of sound tend to be limited to mere exercises in noise estimation and guideline values. Such information is difficult for the layman to understand, and such a lack of understanding produces shortcomings in the democratic process. In addition to decibel calculations interpretable by experts, the sonic environment also can be described in more accessible ways. This article reports on a concrete planning case, the widening of the railway through Åkarp in southern Sweden, where the usual calculations of equivalent noise and maximum noise are undergoing critical analysis. In order to complement the noise description, a new measurement has been devised, "high noise time," which is equal to the total time per 24 hours in which trains pass through a place without stopping. The frequency and duration of the passing of trains may be a better measure of disturbance than the maximum noise peak per passage or the equivalent (average) noise level distributed over 24 hours. Film technology also has been developed as a method for recording the frequency and duration of train passage.
BASE
During the 1920s and 1930s the wordless novel – stories told in black-and-white wordless woodcuts – was established as a narrative genre. The genre was most popular in Germany, but was as well known in other parts of Europé and in the US. The wordless novel was characterized by the absence of words, the use of woodcut and other relief printing techniques, as well as themes of social critique and serious existential issues.
The purpose of the book is to - through the wordless novels of the 1920s and 30s - explain the uniqueness of the wordless narrative and thus the autonomous narrative possibilities of the image. The method of the examination is a close reading of the German artist Otto Nückel's wordless novel Schicksal (Destiny 1926). A comparative material consists of the Czech artist Helena Bochořáková-Dittrichova's wordless novel Z Mého Dětství (From My Childhood, 1929). Wordlessness is studied through the image's characteristics as an intermediary of messages and narratives and through comparisons with other expressions - the silent film, cirkus, expressionist dance and visual art, as well as medieval woodcuts. Narratives – which are usually put together by verbal communication – are in this project a tool for seeing: the image sequences or the image groups that ""replace"" the words - not as a lack or implied meaning of words, but as a personal visual story.
Våldet är en del av vår vardag. För somliga dessvärre i verkligheten, för samtliga i nyhetsflödet och fiktionsupplevelserna. Men i det offentliga samtalet kommer diskussionen sällan längre än till enkla föreställningar som att alla folk borde leva i fred och ungdomar borde sluta spela våldsamma datorspel. I?Jag gör med dig vad jag vill? bidrar ett tiotal forskare till en mer reflekterande hållning, genom fallstudier från aktuella områden som nyhetsmedier, populärlitteratur, film, tv-serier och ungdomars läsning i skolan och på fritiden. Särskild uppmärksamhet ägnas sexualiserat våld mot kvinnor. Bokens författare vill stimulera den offentliga debatten men också främja självkännedom. I och med att våldskonsumtionen ingår i vårt dagliga liv blir den oundvikligen en del av vår identitet. Vi är människor som gärna tar del av våldsskildringar vad säger det om oss? Vad har det för konsekvenser för vårt beteende? Är det ett sjukdomstecken i vårt samhälle? Antologin är redigerad av Torsten Pettersson, författare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet
Hermann Kappner var Nazitysklands viktigaste inflytelseagent i Sverige, men han hoppade av och fick den tyska legationen efter sig ? de ville röja honom ur vägen. 00I Tyskland såg man ?den nordiska rasen? som Västerlandets räddning och var därför särskilt intresserade av länderna i norr, inte minst Sverige. Nazisterna arbetade via svensk-tyska föreningar. Man bojkottade Nobelpriset när man ansåg att det gick till ?fel? pristagare och Den tyska akademien (Deutsche Akademie) betraktades som en Gestapo-filial. 00De svenska universiteten hölls under nazisternas uppsikt ? och sågs ofta som motståndsnästen. Även vanliga svenska skolor blev föremål för nazisternas infiltration. Man nyttjade också medicinen i rasbiologins tjänst och inbjöd svenska barnmorskor och läkare till Tyskland. Kulturutbyten stod också på Nazitysklands agenda med musik, film, teater och idrott. 00Birgitta Almgren undersöker sambanden ur denna synvinkel mellan språk, kultur och ideologi, mellan kulturklimat och tankemönster. Kappner blir ett exempel: anställd på Skolöverstyrelsen och samtidigt agent/spion åt Nazityskland. Han hoppar av, för att efter kriget återanställas av SÖ. 00Almgren undersöker vad tidsandan, händelserna, kulturklimatet och den polariserande verkligheten innebar för människorna. Mycket av källmaterialet har Almgren hittat i tyska arkiv, ej tidigare använt av svenska forskare. 00Birgitta Almgren är prof.em. vid Södertörns högskola och uppmärksammad forskare och författare till ? särskilt ? Stasi-böcker: Inte bara Stasi (två upplagor), Inte bara spioner och Dröm och verklighet. Hon har också utgivit 'Drömmen om Norden'
Vad krävs för att bli svensk? Glöm det juridiska. Vad är det andra? Vilka filmer ska man se och vilka böcker ska man läsa? Vilka platser ska man besöka, för att bli svensk på riktigt? Brittiske Tomas Spragg Nilsson ställde exakt dessa frågor till vilt främmande människor på Twitter. Och när svaren började komma tillbaka ställde han samman en lista som han hade tio månader på sig att beta av, innan det var dags att ansöka om svenskt medborgarskap. För att verkligen förstå sig på alla vad, hur och varför tog han hjälp av olika svenskar för att bocka av punkterna på listan. Resultatet är ett äventyr som sträcker sig från Göteborg och via Falun och Roslagen till landets nordligaste punkt, men inte till Thailand. Tomas har ätit surströmming, falukorv och alldeles för många semlor. Han har sjungit nationalsången i direktsänd radio men inte i kör, som han hade hoppats. Han har lärt känna nya människor, utmanat sina perspektiv och sprängt komfortzonen på sätt han aldrig kunnat föreställa sig. "Jag tror att Tomas Spragg Nilssons projekt "Becoming Swedish" och denna bok bjuder på en djupare förståelse för den komplexa verklighet som möter invandrare när de försöker integrera sig och förstå sig på kulturen, värderingar och de sociala koderna i Sverige. Men projektet är också en spegel för svenskar och en chans att se "svenskheten" i nytt ljus." Jan Eliasson Tomas Spragg Nilsson Tomas är fotograf och filmfotograf med förkärlek för spännande historier. Han är född och uppvuxen i Storbritannien, blev vuxen i Bryssel och bor numera i Stockholm. I arbetet skriver han om frågor gällande fred och trygghet
World Affairs Online