Suchergebnisse

De nordiska ländernas ekonomiska utbyte med omvärlden har ökat dramatiskt. I debatten har globaliseringens förespråkare sett internationellt utbyte som en förutsättning för fortsatt välstånd, medan kritikerna varnat för arbetslöshet och ojämlikhet. Utvecklingen av inkomstfluktuationer och -skillnader kan emellertid inte förklaras av globaliseringen. Internationell handel, kapitalrörlighet och migration har således inte lett till ökad osäkerhet och ojämlikhet så som befarats - alternativt så har länderna varit framgångsrika i försöken att möta globaliseringen. De nordiska länderna har alla sökt bemöta utmaningarna genom reformer av utbildnings- och aktiveringspolitiken. Medan reformerna av yrkesutbildningen och arbetsmarknadspolitiken generellt inte har motverkat risken för social exkludering har däremot expansionen av utbildningssystemen tenderat att minska inkomstskillnaderna i Norden

Mot bakgrund av aktuella tendenser till global spridning av bilinnehav och bilbruk identifieras ett antal samband mellan vad som sker i redan motoriserade lænder och i sådana som nu håller på att motoriseras. Från redan motoriserade lænder sker en påverkan genom øverføring av livsstilar, genom konkret bilexport och genom medverkan till uppbygg-nad av inhemsk bilindustri i de nya billænderna. Om den førvæntade økningen av bilanvændning i lænder utanfør OECD kommer att intræffa, kommer redan motoriserade lænder att påverkas på olika sætt: de kommer att utsättas för risker før långvarig turbulens på oljemarknaden, internatio-nella krav på minskade utslæpp per capita av koldioxid, framvæxten av en ny internationell maktstruktur på marknaderna før alternativa brænslen och fordon anpassade till dessa. Uppsatsen mynnar ut i ett antal provokativa slutsatser før nordisk transportpolitik i ett 20-årsperspektiv.

Interview med professor i sociologi ved Ludwig-Ma¬ximilians-Universitetet i München, Ulrich Beck, der er en af de vigtigste stemmer i genopdagelsen af kosmopolitismen og i at formulere et politisk svar på globaliseringen. Interviewet diskuterer Becks vigtigste begreber og hans syn på EU som et kosmopolitisk projekt

Intro -- Innehåll -- Sammanfattning -- Förord -- 1. I globaliseringens tid -- 2. Nordisk globaliseringspolitik och dess konsekvenser -- 2.1 Handelspolitik -- 2.2 Finansmarknadspolitik -- 2.3 Migrationspolitik -- 2.4 Ekonomisk globalisering och nordisk arbetsmarknad -- 3. Att möta globaliseringen -- 3.1 Utbildning som globaliseringspolitik -- 3.2 Globaliseringen och arbetsmarknadspolitiska reformer -- 4. Slutord -- Referenser -- Summary in English -- Bilagor -- Bilaga 1. Presentation av datamaterialen -- Bilaga 2. SELMA: En nordisk modell för att mäta anknytningsgrad till arbetsmarknaden -- Bilaga 3. Fullständiga resultat för inkomstdekomponering -- Bilaga 4. Särdrag i det svenska gymnasiesystemet - åldersgränsen och det individuella programmet.

Interview med to af Danmarks mest kendte politikere, Poul Nyrup Rasmus¬sen og Søren Krarup, der i veloplagte og engagerede samtaler med Henrik Borup Nielsen indtager ganske modsatrettede synspunkter omkring det kosmopolitiske, globaliseringen, EU, det internationale samarbejdes dybde og nødvendighed mv. samt i forhold til spørgsmålet: hvorvidt man kan være verdensborger.

Interview med professor i statskundskab ved London School of Economics, David Held, der har udgivet en lang række vigtige værker om globalisering, international, kosmopolitisme og behovet for en global demokratisering af de politiske og økonomiske processer. Interviewet diskuterer Helds udgave af kosmopolitismen og hans vurdering af andre tænkere inden for feltet.

Drawing on experiences from a cross disciplinary research project entitled "Youth and the City, Skills, Knowledge and Social Reproduction", the paper explores ways of studying globalisation and schooling across national contexts focusing on secondary schools in Lusaka, Hanoi and Recife. I use the term eduscape to analyze the interconnectedness of schools, educational projects, values and processes across the World. The study provides example of how young people from different social, cultural and political contexts negotiate what appears as an almost similar educational project across the three cities. The schools in this study are inhabited by teachers and students who belong to different generations. Many of the teachers carry with them educational traditions that are rooted in a past where the role of schools as state institutions has been to mirror and reproduce the power structures of previous regimes. Democratization and liberal reforms have created profound changes within state institutions, and the prospects of both schools and education generally have changed accordingly. Young people who attend secondary schools are actors in an eduscape that they are continuously constructing by negotiating identities between the past, represented by teachers, parents, and inherited habits and routines, and the future, manifested in terms of the promises of progress and modernity that are attached to education. This study provides a picture of young people across national and cultural contexts who are in confusion over the aims and perspectives of education, since the rhetoric of promise and potential does not match the realities in which they live. Nonetheless it is remarkable to see how the rhetoric of promise and potential functions as point of departure for criticizing the lack of any real opportunities. Eduscapes are spaces for controlling and disciplining young people through processes of social segregation, but they are also spaces for criticism: Across the three sites raise young people raise criticisms not only of schools, but of society as such. In Recife the complaint is about 'pretending democracy', in Lusaka about the emptiness of the educational project - lack of quality and opportunities, and Hanoi about the contradictions embedded in the reforms and the turn towards the open market.

Artiklen præsenterer og diskuterer nye former for kosmopolitisme, der ikke forstår sig selv som fritsvævende eller fjendtlige over for ethvert lokalt fællesskab, men som forsøger at afbalancere vores forpligtelser over for vores nære og fjerne medmennesker. Kosmopolitismens kerne som mistro overfor lukkethed og begrænsning fremhæves sammen med dens aktuelle former i en hhv. kulturel og politisk kosmopolitisme; og begrebet kosmopolis i betydningen 'verden som en by' diskuteres som billede på kosmopolitismens tiltrækning og afsky.

Artiklen diskuterer med udgangspunkt i den tyske retssociolog Gunther Teubner muligheden af en global ret uden stater. I Teubners Luhmann-inspirerede systemteori betegner retspluralisme den dynamiske interaktion mellem forskellige former for normativ orden inden for samme sociale felt. Teubners optimistiske tese er, at statens betydning som udøver af sanktioner og lovgivningsmagtens betydning som retskilde efter¬hånden vil svinde til fordel for en global ret, der vokser ud af subsystemerne i verdenssamfundets periferi. Thuesen Pedersen sætter spørgsmålstegn ved denne optimisme ved at pege på nødvendigheden af veldefinerede voldsmonopoler og behovet for politiske institutioner på internationalt og globalt niveau, som kan danne modvægt til multinationale selskaber i etableringen af retsforhold, der er et globalt samfund værdigt. På denne baggrund konklud¬erer han, at den traditionelle kongerække af statstænkere fra Bodin, Hobbes og Hegel frem til Habermas ikke har mistet deres relevans, selv om konteksten har ændret sig radikalt.