Suchergebnisse

Vill man få en uppfattning om de säkerhetspolitiska utmaningarna i Östersjöområdet bör man ta del av denna mycket läsvärda antologi som i tolv korta uppsatser analyserar ett antal centrala faktorer som påverkar säkerheten i regionen. Det är en imponerande samling experter som redaktören för boken, Ann-Sofie Dahl, lyckats få till att medverka. Tyvärr medger inte utrymmet här att kommentera samtligas bidrag, det hade de förtjänat. Alla har på ett stringent och lättbegripligt sätt lyckats lyfta fram de sannolikt avgörande frågorna inom de områden som de avhandlat.

Den lange kolde krig: Russiske og amerikanske fjendebilleder i 200 år redovisar hur politiker och intellektuella i de två supermakterna uppfattade motparten. Anne Mørk presenterar amerikanska bilder av Ryssland som främmande. Erik Kulavig berättar om den motsägelsefull relationen till USA som en del av Rysslands moderna historia. USA representerade det moderna i sig. Sovjetunionen ville bli modernt. Det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var asymmetriskt.
Den lange kolde krig: Russiske og amerikanske fjendebilleder i 200 år (The Long Cold War: Two Centuries of Russian and American Enemy Images) is a study of how politicians and intellectuals in the two states perceived one another. Anne Mörk shows that those in the USA saw the USSR as strange and outlandish. Erik Kulavig tells of contradictory relations with the USA as part of the modern history of Russia. The USA stood out as the incarnation of modernity, and the USSR was striving to become modern. The Cold War between the two was asymmetric.

Längst upp på Nordkalotten sammanstrålar fyra länder, två kristna kyrkor, tre olika ortodoxa kyrkliga jurisdiktioner och mer än en handfull olika folk. Caroline Serck-Hanssen fokuserar i sin bok Helgen i Grenseland på en särskild aspekt på detta område, den ortodoxa traditionen i Petjenga (Petsamo) med omgivningar. Två munkar, Trifon och Feodorit, etablerade ortodoxin i trakten och kristnade skoltsamerna på 1500-talet. Det kloster som Trifon byggde brändes ner av finnarna (eller om man så vill svenskarna) 1589. Det flyttades och återetablerades flera gånger. I slutet av 1800-talet blomstrade det och blev både ett pilgrims- och turistmål. Efter första världskriget blev en del av området finskt med namnet Petsamo. Andra världskriget gick hårt åt trakten och efter kriget blev Petsamo sovjetiskt territorium. Efter Sovjetunionens fall har ortodoxin och klostret återetablerats och ortodoxin finns också närvarande på den norska sidan. Den gemensamma ortodoxa traditionen och arvet från Trifon har idag blivit gemensamhetsskapande element i denna trakt. Den nya vägtunneln som förkortar vägen mellan Nordnorge och Ryssland har symtomatiskt nog fått namnet Trifontunneln.