"""Guiden till Spaniensverige"" (The Guide to Spanish-Sweden) is an ethnographic account on the mobilisation of a social community of Swedish migrants who otherwise belongs to the diverse networks of lifestyle migrants or resident tourists in Southern Spain. The book is based on interviews with people who are engaged in Scandinavian associations/clubs or in other ways involved in practices which are associated with a Swedish community in Costa Blanca and Costa del Sol, which are two main destinations for lifestyle migrants in Spain. In addition the analysis is based on the discursive material that the social clubs, and to some extent other organisations and networks, are using in the service to their members. The book demonstrates how the practices of the large Scandinavian social clubs, but also other organisations like the Swedish church and some of the business associations, are operating at the locus of an ethnic and transnationalised form of community-making. The offering of a home-like social arena with social and cultural activities are privileging the Swedish language and the Swedish origin. This study concludes that the social practices employed by the clubs are guiding potential members to a social space in which preferably 'senior' Swedish migrants meet, socialise, and, to some extent, also consume in 'Swedish'. The book argues that the practices of the social clubs reveal the contours and infrastructure of a lifestyle diaspora in which a comfortable life in Spain – but in Swedish and with maintained relations with the Swedish society – is accentuated and given priority."
In a famous article from 1959, David Easton claimed that political anthropology has nothing to tell a political scientist, since it does not treat the state as a separate sphere. To make such a claim, Easton had to assume stability in the distribution of functions between the Westphalian state & the co-existing society, similarity between European Westphalian states, & likeness between the European state & all other states in the world. Fifty years later it seems to be clear why Easton was mistaken, & why state comparisons that do not problematize the historical & sociological conditions of every single state formation have failed. If one wants to understand the state in the age of globalization, the point of departure must be to ask how the relationship between state & society continuously changes, not if it does. As Easton points out, this is exactly what political anthropology mainly has focused on. The article gives an overview of how this has been done, from Lewis Henry Morgan to James C. Scott. It calls on political scientists to study the state empirically to a higher degree, as an endogenous part of the analysis or a dependent variable, rather than treating it as either a given starting point, an exogenous part of the analysis, or an independent variable. 44 References. Adapted from the source document.
Policymakers and natural resource managers are increasingly recognizing the importance of broader geographic and gender participation in assessing climate vulnerability and developing effective adaptation policies. When such participation is limited, climate mitigation and adaptation polices may miss key opportunities to support vulnerable communities, and thus inadvertently reinforce the vulnerability of marginalized groups. This paper reports rich qualitative data from women leaders in conservation, development and climate adaptation projects to support local communities across seven Pacific Island nations. The results indicate the following priorities to support climate adaptation policies in the Pacific: (1) increased recognition for the importance of traditional knowledge; (2) greater support for local women's groups, including strategic planning and training to access climate finance mechanisms; and (3) climate policies that consider alternative metrics for women's empowerment and inclusion, formalize women's land rights, and provide land for climate refugees. Existing evidence is discussed which supports the importance of these priorities in the Pacific. Their input identifies research gaps in climate adaptation and provides important guidance for governments, non-governmental organizations, and development agencies leading climate adaptation efforts.
Whaling is a globally controversial topic, and Faroese drive-style whaling, grindadráp, is no exception. A complex common-pool resource (CPR) institution, viewable from multiple moral, social, economic and political viewpoints, grindadráp is a challenge to assess. Responding to calls to utilise more relationship-centred and multiperspectival approaches to studying CPRs, this article examines grindadráp utilising the theory of socio-cultural viability, which asserts diverse understandings of the world can be classified within a fourfold typology and that 'successful' institutions draw on all four social solidarities in dealing with challenges that arise. The analysis reveals how throughout grindadráp's history its place in Faroese society has been maintained through the enforcement of a largely egalitarian conceptualisation. However, in meeting various challenges around the distribution of meat, sustainability and killing methods, the institution has accepted solutions utilising alternative conceptualisations. It is this adaptability which has allowed grindadráp to remain a popular part of Faroese society, even as dependence on pilot whale meat has declined. The issue of toxins in pilot whale meat is found to be arguably the greatest threat to grindadráp, undermining the egalitarian foundations of the practice, the response to which is something that Faroese society is currently in the process of negotiation.
Detta är en slutrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Landsbygdsprogrammet finansierar stöd till utbyggnad av accessnät och regionalfondsprogrammen finansierar stöd till ortssammanbindande nät. Utvärderingen har genomförts av Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts i form av fältarbete med intervjuer i åtta kommuner i tre regioner, en telefonenkät till landsbygdsföretagare samt en ekonometrisk analys av SCB:s databas för landets företag. Det resultat som presenteras i rapporten bygger även på andra tidigare studier och utvärderingar. Rapporten behandlar bredbandsinfrastrukturens betydelse för företagen (kapitel 2), användningen av IT-system (kapitel 3) och landsbygdensutveckling (kapitel 4). Dessutom diskuteras styrningen av stöden till accessnät genom landsbygdsprogrammet samt styrningen av programsamordning mellanregionalfondsprogrammen (som stödjer utbyggnaden av ortsammanbindande nät) och landsbygdsprogrammet (kapitel 5). Slutligen förs ett resonemang om huruvida markbundet bredband på en hastighet av 100 Mbit/s är samhällsekonomiskt effektivt (kapitel 6). En sammanställning av hur bredbandsutbyggnaden bidrar till måluppfyllelsen för övriga mål i landsbygdsprogrammet finns i bilaga 1. Bredbandsinfrastrukturen har betydelse för företagande och arbetsmarknad, men den är svår att påvisa i omsättnings- och sysselsättningssiffror (kapitel 2) Bredbandsstöden inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen har lett till, och kommer leda till, att fler företag får tillgång till eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Stöd ur landsbygdsprogrammet 2007–2013 bidrog till att ge knappt 12 000 företag tillgång till bredband, men för innevarande period finns ingen sammanställning. Stöd till ortsammanbindande nät från Eruf beräknas under nuvarande programperiod leda till att cirka 12 000 företag får ökad möjlighet att beställa en bredbandsanslutning. I oktober 2017 hade 77 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (PTS 2018a). Hushållens bredbandstillgång gynnar landsbygdsföretagen genom att bra förutsättningar för boende på landsbygden är av vikt för både för företagens kundunderlag och kompetensförsörjning. Majoriteten av företagarna uppger att bredbandstillgång är viktigt för deras företagande, samtidigt som fiberutbyggnaden inte tycks ha gett en mätbar effekt på varken omsättning eller sysselsättning. Det finns en självmotsägelse, eller paradox, i dessa utsagor. Ett möjligt sätt att förstå och förklara denna paradox är att företagarna bedömer att det snabba bredbandet kommer ha stor betydelse i framtiden. Merparten av de intervjuade företagens internetanvändning begränsas i dagsläget till enklare tjänster såsom kommunikation och administration, tjänster som rimligen kan tänkas användas lika väl på en anslutning med betydligt lägre hastighet. Det viktigaste för många är i stället att fiberutbyggnaden har gett en stabil, snarare än snabb, uppkoppling samt säkerställt en fast uppkoppling när kopparnätet monteras ned. Fiberutbyggnad till följd av offentliga bredbandsstöd skapar förutsättningar för utveckling av användningen av IT-system på landsbygden (kapitel 3) Den nya fiberanslutningen möjliggör internettillgång med högre kapacitet i termer av överföringshastighet, stabilitet, redundans och gör konsumenten mindre känslighet för förbrukning av datamängd till skillnad från det mobila bredbandsnätet. Stödens effekter på användningen av IT system varierar beroende på alternativa förutsättningar för den fastighet som fått fiberanslutning till följd av stöd. Det finns stora förväntningar på att detta ska generera användning ITsystemen får större betydelse i framtiden. Den viktiga effekten på kort sikt är inte att det blir snabbt bredband med 100 Mbit sekund utan att bredbandsstöden möjliggör fortsatt fast internettillgång när kopparnätet monteras ned. På längre sikt möjliggör bredbandsstöden för landsbygdsområden atthänga med i teknikutvecklingen på samma villkor som andra områden. Fiberutbyggnaden är dock bara en av flera pusselbitar för att säkra god tillgång till internet med hög överföringskapacitet. Bredbandsinfrastrukturens har betydelse för lokalutveckling (kapitel 4) När det gäller betydelsen av IT-infrastruktur för landsbygdens utveckling har vi funnit att det på olika sätt minskar skillnaden mellan stad och land. Som landsbygdsbo upplever man det som rättvist att bredbandet ger liknande förutsättningar som i städer. Andra möjliga effekter är ökade möjligheter att fortsätta bo och verka på landsbygden, ökat kultur- och medieutbud samt nya lösningar för att tillhandahålla offentlig service. Till viss del finns det positiva miljöeffekter, främst genom minskat bilåkande, och det finns även enstaka nya verksamheter på bygdenivå. Det är dock inte möjligt att för ett landsbygdsområde identifiera kausala samband mellan specifik fibernätsutbyggnad och utvecklingen i den berörda bygden, då det snarast är internettillgången som helhet (den fasta och mobila uppkopplingen) som skapar förutsättningarna för utvecklingen i bygden. De offentliga bredbandsinvesteringarna har varit effektiva i att uppnå målet, men det förekommer kritik (kapitel 5) De offentliga bredbandsstöden har varit effektiva i att uppnå det kvantitativa bredbandsmålet och att stimulera lokal mobilisering. Vi identifierar samtidigt tre former av kritik mot hur stöden inom landsbygdsprogrammet fördelas. Dels att denna modell inte är den effektivaste för att stimulerade marknaden att bygga i glest befolkade område. Dels att urvalskriterierna inte gör det möjligt att väga in fler faktorer (till exempel försämrad alternativ uppkoppling via ADSL) än det numerära bredbandsmålet vid beslut om stödprioriteringar. Slutligen förekommer det argument som pekar på att stöden inom landsbygdsprogrammet i vissa fall kan ha gått till områden som inom en snar framtid hade kunnat byggas ut på kommersiell grund. Vi resonerar i rapporten om svårigheterna att bedöma giltigheten i denna kritik. I intervjuerna förekommer också kritik mot att stödformen som den är utformad idag tycks kunna leda till stora variationer i anslutningskostnader, att den inte eliminerar risk för så kallade "vita fläckar", samt att ett stort ansvar läggs på lokala (i vissa fall ideella) aktörer. Vidare finns det kritik mot bristen på samordning av landsbygdsprogrammet och Eruf på nationell nivå. Vi diskuterar tre scenarier för framtida stödpolitik: öppna utlysningar, riktade utlysningar och upphandlingar, och konstaterar att samtliga av dessa tre scenarier har för- och nackdelar. Ytterligare studier krävs för att bedöma huruvida bredbandsstöden är samhällsekonomiskt effektiva (kapitel 6) I vilken utsträckning den ekonomiska utvecklingen har påverkats av den pågående övergången till nästa generations överföringshastigheter är svårt att uttala sig om. Inom detta område krävs fördjupande studier. Vi kan dock konstatera att bredbandsutbyggnad, givet den utveckling som spås av diverse branschanalytiker, utgör en avgörande faktor för att möjliggöra för företag att vara verksamma i hela landet. Ur regionalpolitiskt hänseende framstår bredbandsinvesteringar som effektiva åtgärder på så sätt att de har stor betydelse för att skapa en känsla av inkludering i samhällsutvecklingen. En slutsats i såväl den Eruf-finansierade följeforskning, som i denna utvärdering, är att satsningar på IT infrastruktur bör kombineras med åtgärder för att näten ska komma till affärsmässig användning och med att verksamhetsutveckling sker i offentlig sektor för att kunna nyttja infrastrukturens potential.
Purpose - The agricultural sector has undergone extensive changes in the 20-30 years since the peak academic debate on family farming. Still today, the understanding and concept of family farming has political implications in the processes of rural and agricultural policy. The purpose of this paper is to study the development of agrarian structure by analysing the gendered and family relations of family farming. Design/methodology/approach - This paper examines the concept of the family farm and its utilisation and diversity in the current Swedish agricultural sector from a gender perspective, using empirical data from the Farm Accountancy Data Network. The paper operationalises a situated agrarian typology and examines the gendered position and temporalities of family farms in Sweden, based on patterns of labour use. Findings - A workable, fruitful typology of the agrarian structure suitable for future comparative studies is revealed. It also demonstrates the gendered time in the farm labour process, the different temporalities involved and their interconnection between gender, family and various spheres. The spatial and geographical implications, as well as the increased dependence on family and hired labour in different farm types, are emphasised. Originality/value - The focus of this study contributes to the understanding of spatial-temporal relations of family farm business and organisation in general and in Sweden particularly. It also provides empirical basis for developing and gender mainstreaming rural and agricultural policies.
Economic and social conditions on Swedish farms have altered in recent decades, restructuring the sector, but the family farm is still the primary production unit. Sweden is often described as a role model in gender equality, but a gender-unequal situation in farming has been identified, posing a political challenge. This thesis critically assessed how gender inequalities are reproduced within Swedish family farming by analysing how the 'doing' of family farming, in terms of labour and material relations, is shaped and reproduced. This approach focused the analysis on relations of and in production, by placing labour and property at the centre. Other approaches yielded novel information. The theoretical frameworks of labour process theory, political economy, feminist standpoint theory and material feminism, provided conceptual space to examine the reproduction of gender inequalities. In mixed method research, two types of survey data, interviews with farmers and literature on occupational health and safety in agriculture were used to analyse gendered access to arable land and farming conditions; the Swedish agrarian structure and the gendered organisation of the labour process; the gendered understating of agricultural health and safety; and the temporalities of Swedish family farming. The results showed how gender inequalities are reproduced in the temporal and spatial organisation and structuring of the labour process and through unequal distribution of resources. Unequal access to arable land contributes particularly to the gendering of farm management, farm diversification and farm ability to provide household income. A spatial stratification was observed, with larger gendered differences in more productive areas. The farm labour process forms the diverse experience of time, space, economy and labour of men and women in family farming. The different spheres and socio-economic modes of the labour process puts men and women in unequal positions, with differing materialised experiences of family farming and farm work; its risks, problems and consequences. The findings highlight the persistence of family farming in the Swedish agrarian structure and the importance of gender mainstreaming in e.g. policy, education and risk prevention work. More research is needed on the gendering effects of renegotiation of the family farm concept and situated agrarian change.
Agroforestry is considered a subsistence system that balances the urgent need for food and income of small scale farmers with restoration and conservation of ecosystem services, and climate change adaptation and mitigation. The Vi Agroforestry Program aims to implement agroforestry as a means to alleviate poverty and increase resilience among the poorest smallholders. After seven years, the Vi Agroforestry Project in the Mara Region of Tanzania had an inter-village variation in the proportion of households with tangible surviving agroforestry trees ranging from 10%-90%. Using a multiple methods approach, this variation was analysed in relation to changes and differences among administrative districts and project zones regarding perceived barriers to agroforestry adoption, project interventions, governance and the chronology of the process. In districts and zones where collaboration among the project staff, government counterparts and other stakeholders had been established at multiple levels, more agroforestry trees survived and a larger proportion of households practiced agroforestry. The established collaboration made it possible to discover and consider opportunities and barriers to agroforestry development such as diverse stakeholder interests and perceptions. As a result, potential conflicts could be avoided and socially robust solutions developed, adapted and integrated into the local subsistence systems.