Suchergebnisse

The current share of sub-Saharan Africa in global carbon dioxide emissions is negligible compared to major contributors like Asia, Americas, and Europe. This trend is, however, likely to change given that both economic growth and rate of urbanization in the region are projected to be robust in the future. The current study contributes to the literature by examining both the direct and the indirect impacts of quality of institution on the environment. Specifically, we investigate whether the institutional setting in the region provides some sort of a complementary role in the environment-FEG relationships. We use the panel two-step system generalized method of moments (GMM) technique to deal with the simultaneity problem. Data consists of 43 sub-Saharan African countries. The result shows that energy inefficiency compromises environmental standards. However, the quality of the institutional setting helps moderate this negative consequences; countries with good institutions show greater prospects than countries with poor institutions. On the other hand, globalization of the region and increased forest size generate positive environmental outcomes in the region. Their impacts are, however, independent of the quality of institution. Afforestation programs, promotion of other clean energy types, and investment in energy efficiency, basic city infrastructure, and regulatory and institutional structures, are desirable policies to pursue to safeguard the environment.

Swedish political parties are characterized by their markedly different support across geographical space. In most cases, the sources of these regional variations date back to the time of the founding of the parties. Moreover, the regional strongholds and the areas of weak support for the parties have survived major societal changes such as the transition from the agrarian to the industrial society, emigration, and urbanization. Why is it that a certain area evolves a political tradition that sets it apart from neighboring areas? This study addresses itself to this and similar topics with empirical emphasis on the Swedish Social Democratic Party (the SAP).The study is based on the conviction that the regional imbalance in the SAP vote originates in the interaction/competition between various social and political movements in the local environment. The initial model used to explain these imbalances comprises three different factors that influence the party's vote: the socio-economic structure, the local organizational environment and the effect of local party organizational efforts.In order to test the importance of these factors three different areas were selected; one strong, one weak, and one unstable in terms of the Social Democratic vote.The findings show that no single factor alone accounts for the variance in the regional support of the SAP. Rather, what is decisive are the interactions within the structural and social properties of a context.By way of conclusion, this study lends support to the following conclusions of the prospects for the SAP to mobilize the electorate: to establish itself in the local setting the party needs an organizational culture, a local party organization and the absence of strong local opinion against the party's activities and organizational efforts. The party also seems to be favored by a high level of political mobilization (participation), whereas there is nothing to suggest that the SAP's prospects of becoming successful are hampered by competition from the left-wing parties. ; digitalisering@umu

Zsfassung in engl. Sprache u.d.T.: Gender hierarchies challenged

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

Social sustainability in urban places is undervalued in urban planning due to the intangible nature of the concept. By valuing lived experiences of place, this research connects social and environmental sustainability pillars to support planning for socioenvironmental justice from a citizen's perspective. The quality of the urban outdoor environment is explored in relation to safety and individual and collective efficacy for social wellbeing which contextualises the role of urban green space. This study suggests socio-environmental sustainability is related at an individual and collective level. Safe social environments can support place attachment processes and safe green spaces can support self-regulation of emotions that influences behaviours. The urban outdoors can be viewed as a social learning environment. An inductive interpretative phenomenological analysis (IPA) led enquiry has been conducted which suggests urban places for social wellbeing can be explained by a framework that integrates social and environmental psychology and spatial politics theories. This study suggests that place attachment is at the heart of dynamic social environments and influences social learning behaviours through vicarious learning and the manifestation of social spaces as framed by Scannell and Gifford's Tripartite Framework of Place Attachment, Bandura's Social Cognitive Theory and Lefebvre's Theory of Produced Social Space. Designing for socio-environmental justice is associated with understanding human irrationality due to poor social and environmental quality. This research suggests the right to feeling safe and the quality of the urban environment, including safe green spaces, becomes an issue for the operation of democracy and facilitating self and collective efficacy, by recognising the invisible bricks that form urban places for social wellbeing.

The Swedish cities have been moving towards city regions that will have consequences for democracy, local citizenship and political institutions in forms of economic development, competitiveness and living environment. The proposed study will research how the citizens are affected and how the political institutions are responding to these changes. L. Pitkaniemi