Suchergebnisse

This dissertation analyzes the changes in the way Swedish forest policy has been developed and implemented in the past few decades. Its primary focus is on the period from the adoption of new legislation governing forestry in 1993 to date, though the historical antecedents of the more recent developments are also discussed. The dissertation focuses primarily on the interplay between changes in the policy priorities enshrined in forest legislation and the changes in the steering and implementation means and resources available to achieve the aims of the recent forest policies. Various perspectives on public administration/public management are used to analyze the preconditions and opportunities available to state authorities to meet the environmental goals in forest policy. Furthermore, norm theory as developed within the sociology of law is applied to analyze how various categories of forest owners can be motivated to shoulder a greater responsibility for nature conservation and development and environmental activities. The tension between private forest owners? interests and public (both of the state and the public in general) interests, and possible ways around the tension also figure prominently in this study. Central to the opportunities for success in obtaining the more ambitious environmental goals in a ?regulatory? setting characterized by a levelling of the status between authorities and forest owners and decreased resources and coercive capacities on part of the authorities, is the prospects for ?soft regulation.? Here we see an emphasis on bringing new actors into the policy formulation, interpretation and implementation arena, the development of new networks, the role of information and advisement in producing ?enlightened self-interest? and common frames of understanding. Ultimately what is aimed at is ?smart regulation? via the use of various forms of flexible instruments in a context where a greater number of stakeholders are involved. Thus the role of ?regulatory? authorities moves towards becoming a facilitator, or a ?motor? that as a partner promotes collaborative structures and cooperation.

"Volunteering and political activism are two key forms of civic engagement. There is a broad consensus that civic engagement, which often involves participation in various forms of collective action, is a cornerstone of a well-functioning democracy. Civic engagement and participation in collective action have traditionally been linked to social movements and voluntary organizations. Collective action is, however, changing as a result of societal- level processes of change, such as digitalization, the emergence of social media, individualization and globalization.

This book investigates how these social changes have affected the ways individuals participate in different forms of collective action. What consequences does digitalization have for civic engagement in Norway? Is the distinction between volunteering and political activism about being wiped out? Are new organizational forms arising as a result of digitalization and individualization? Has globalization led to new forms of transnational networks? And more generally, are the traditional forms of collective action, rooted in civil society organizations, replaced by a new form of ""connective action""? Based on a variety of data sources, including survey data, case studies and in-depth interviews, the authors paint a broad picture of how different forms of collective action and civic engagement in Norway are influenced by processes of social change.

The analyzes in this book are based on a five-year research project within the Center for Research on Civil Society and Voluntary Sector, funded by the Ministry of Culture. The book presents the project's main findings in an edited volume with contributions from an interdisciplinary team of authors." - "Frivillig innsats og politisk aktivisme er to sentrale former for samfunnsengasjement. Det er en bred enighet om at samfunnsengasjement, som ofte innebærer deltakelse i ulike former for kollektiv handling, er en hjørnestein i et velfungerende demokrati. Samfunnsengasjement og deltakelse i kollektiv handling har tradisjonelt vært knyttet til sosiale bevegelser og frivillige organisasjoner. Kollektive handlingsformer er imidlertid i endring som en følge av endringsprosesser på samfunnsnivå, som digitalisering, fremvekst av sosiale medier, individualisering og globalisering.

Denne boken undersøker hvordan disse samfunnsendringene har påvirket måten individene deltar i ulike former for kollektiv handling på. Hvilke konsekvenser har digitalisering for samfunnsengasjement i Norge? Er skillet mellom frivillighet og politisk aktivisme i ferd med å bli visket ut? Oppstår det nye organisasjonsformer som følge av digitalisering og individualisering? Har globalisering ført til nye former for transnasjonale nettverk? Og mer generelt, blir de tradisjonelle former for kollektiv handling, forankret i sivilsamfunns organisasjoner, erstattet av en ny form for «konnektiv handling»? Basert på en rekke datakilder, inkludert surveydata, casestudier og dybde intervjuer, maler forfatterne et bredt bilde av hvordan ulike former for kollektiv handling og samfunnsengasjement i Norge påvirkes av samfunnsendringsprosesser.

Analysene i denne boken bygger på et femårig forskningsprosjekt innenfor Sentret for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor, finansiert av Kulturdepartementet. Boken presenterer prosjektets hovedfunn i en redigert bok med bidrag fra et tverrfaglig team av forfattere."

Sugardejting är ett till stora delar nytt och växande fenomen inom sex- och intimitetsindustrin som kretsar kring för ändamålet nischade webbsidor. Fenomenet överlappar i betydande grad med prostitution men marknadsförs som något annat. Utifrån intervjuer med femton "sugarbabes" och nio "sugardaddys" med erfarenhet av heterosexuell sugardejting undersöker vi i artikeln vilka strategier sugardejtare använder för att avgränsa sina erfarenheter från prostitution. Vi visar att både kvinnorna och männen utför ett språkligt och praktiskt "relationsarbete" som fyller funktionen att skilja sugardejting antingen från prostitution som sådan eller från vad intervjupersonerna ser som egentlig prostitution. Relationsarbetet kretsar kring fem centrala teman: hur ersättningen benämns, ersättningens utförandeform, kvinnans sexuella frivillighet, den ömsesidiga njutningen och dejtinglikheten. Vi menar att distanseringen från prostitution inte bara kan tolkas som ett sätt att rentvå sig själv från associationer till en stigmatiserad praktik, utan också kan ses som ett uttryck för att intervjupersonerna har laddade föreställningar om prostitution som de har svårt att passa in med sina egna erfarenheter.

Irene Wennemo berättar om välfärdssamhällets historiska rötter och om den krokiga vägen fram till dagens system där allt fler välfärdstjänster bjuds ut på marknaden och den tillit som byggt välfärdssamhället riskerar att försvagas. Välfärdspolitik bygger på tillit. Vi måste lita på att de resurser som avsätts används på rätt sätt om vi ska vara villiga att avstå dem. Denna bok handlar om varför tilliten växte sig stark i de nordiska länderna. Genom att fokusera på detta kan ett antal mysterier i den svenska välfärdsutvecklingen lösas: Den välbeställda svenska medelklassen tycker att det är en bra idé att finansiera välfärd via skatten medan medelklassen i en massa andra länder inte tycker det. Varför? De nordiska ländernas tvåförsörjarmodell, har gjort det möjligt för kvinnor att kombinera arbete och barn. Varför har den varit så svår att införa i andra europeiska länder? Redan före industrialiseringen var spädbarnsdödligheten låg i Sverige. Hur kan det komma sig, om det var välfärdspolitik som minskade inkomstskillnaderna? Om det nu är bra med generell välfärdspolitik varför bygger i sådana fall arbetslöshetsförsäkringen på frivillighet? Varför blev arbetarrörelsen i Norden så framgångsrik i kampen för välfärdsreformer när den inte blev det i de mer avancerade och industrialiserade länderna i resten av Europa? I ?Det gemensamma? skriver Irene Wennemo initierat och inspirerande om det svenska välfärdssamhällets utveckling. Hon berättar om välfärdssamhällets historiska rötter och om den krokiga vägen fram till dagens system där allt fler välfärdstjänster bjuds ut på marknaden och den tillit som byggt välfärdssamhället riskerar att försvagas