Suchergebnisse

Cover -- Half-Title Page -- Title Page -- Copyright Page -- Contents -- Foreword -- Mankind and deserts -- 1. Introduction: The Concept of a Desert -- 1.1. All about a word -- 1.2. Arriving at a definition -- 1.2.1. What is a desert? -- 1.2.2. Conceptual deserts: deserts that have been experienced -- 1.3. The world of deserts -- 1.4. Deserts of the world -- 1.5. To know more -- 2. Conquering Deserts -- 2.1. Prehistoric times -- 2.2. The dawn of history -- 2.2.1. The Near and Middle East - Sahara -- 2.2.2. Central and East Asia -- 2.2.3. America -- 2.2.4. Southern Africa - Australia -- 2.3. Knowledge of deserts in prehistory -- 2.4. Antiquity -- 2.4.1. The Near East - Sahara -- 2.4.2. The Middle East -- 2.5. Deserts known to Antiquity -- 2.6. Deserts as corridors of migration -- 2.7. Deserts: the birthplace of religions -- 2.7.1. Polytheistic religions -- 2.7.2. Buddhism -- 2.7.3. Judaism -- 2.7.4. Christianity -- 2.7.5. Islam -- 2.8. Deserts and empires in the Middle Ages -- 2.8.1. The Arabs -- 2.8.2. The Turks -- 2.8.3. The Mongols -- 2.9. Deserts known at the end of the Middle Ages -- 2.9.1. Travelers and merchants -- 2.9.2. Medieval geography of deserts -- 2.10. To be continued … -- 2.11. References General opus -- 3. Aridity -- 3.1. Where we examine semantics -- 3.2. Causes of aridity -- 3.2.1. Meteorological causes -- 3.2.2. Geographic causes -- 3.2.3. Human causes -- 3.3. Climatic factors and the numerical expression of aridity -- 3.3.1. Precipitation -- 3.3.2. Temperatures -- 3.3.3. Evaporation -- 3.3.4. Aridity indices -- 3.3. Climatic factors and the numerical expression of aridity -- 3.4. Nuances in aridity -- 3.4.1. Phytogeographic criteria -- 3.4.2. Hydrological criteria -- 3.4.3. Geomorphological criteria -- 3.4.4. Soil use criteria -- 3.4.5. Sub-desert aridity -- 3.4.6. Desert aridity -- 3.4.7. Hyperaridity -- 3.4.8. Conclusion.

Kultur är ett värdeladdat begrepp, både gränslöst och begränsande, fint och fult. Det kan uppfattas som oklart och hotfullt och samtidigt erbjuder det utrymme för nya ordningar. Likt ett mellanrum kan det vara svårt att beskriva och bestämma. Vad händer med kulturen om vi sätter den samman med hållbarhet, vad händer med hållbarheten om vi sätter den samman med kultur? Det är i korthet vad den här boken handlar om, en bok som uppehåller sig i mellanrummet, utan avsikt att vare sig börja eller sluta i en definition; istället vill vi med hjälp av kultur utforska om förbindelser mellan olika dimensioner kan tänkas uppstå, till och med mellan de mest motsägelsefulla utgångspunkter. I några av kapitlen närmar sig författarna hållbarhet ur ett kulturperspektiv medan andra snarare närmar sig kultur ur ett hållbarhetsperspektiv. Arton forskare inom sociologi, litteraturvetenskap, biologi, etnografi, genusvetenskap och statsvetenskap diskuterar här frågan ?Kulturell hållbarhet -- vad är det?? Bidragen rör sig från Sápmi till Röda havet, från politiska barnböcker till kommunal vardag, från skrivprojekt inom vården till människans självbild under antropocen: allt i syfte att se nya dimensioner av hållbarheten. "Ett kulturellt perspektiv på hållbarhet pekar också på vikten av att se på exempelvis konsumtionspraktiker som en del av kulturella processer och som något som får betydelse i och genom relationer till andra delar av livet. Det är bara när hållbarhetstankarna uppfattas som meningsfulla, och görbara, i förhållande till livet i stort, som de får genomslag", skriver etnologen Magdalena Petersson McIntyre i förordet

Die vorliegende Arbeit fokussiert auf die Möglichkeiten der Gamifizierung in der polizeilichen Hochschullehre. Dabei erschließt die vorliegende Arbeit zuerst in einer analytischen Betrachtung die Möglichkeiten für eine Gamifizierung in der Hochschullehre. In einem weiteren Schritt wird ein Konzept einer narrativ-gamifizierten Lehrveranstaltungsserie im Studienfach Psychologie an einer polizeilichen Hochschule empirisch im Rahmen der Aktionsforschungsmethodologie untersucht. Die Ergebnisse zeigen, dass die Lehre generell als positiv und effektiv wahrgenommen wurde – diese Aspekte aber nicht unmittelbar im Zusammenhang mit gamifizierten Elementen der Unterrichtsgestaltung stehen. Positive Synergieeffekte eines gamifizierten Lehransatzes zeigen sich besonders, wenn die Lehrkraft selbst Freude an diesem Ansatz hat. Gamifizierung hat so das Potenzial zu einer positiven und freudvollen Lehratmosphäre beizutragen und ein Erlebnis innerhalb der Lehre zu schaffen. Die vorliegende Arbeit eröffnet an dieser Stelle eine neue Perspektive auf die Vermittlungspraxis psychologischer Lehre im Kontext polizeilicher Hochschulen.