Suchergebnisse

I denna studie undersöks hur skyddssökande som kom till Sverige 2014-2015 orienteras i en ny tillvaro och hur deras orientering och meningsskapande ändras över tid. Utifrån en longitudinell design där vi intervjuat deltagarna vid två tillfällen med några års mellanrum (2018 och 2022) analyserar vi med hjälp av Sara Ahmeds orienteringsbegrepp deltagarnas levda erfarenheter av handlingsutrymme och inkludering i Sverige. Analysen visar en tydlig orientering mot att vilja lära sig svenska och få ett arbete men att vägen dit är svårframkomlig och kantad av hinder. Språkinlärning och språkutbildning blir såväl något att organisera sitt hopp om en bättre framtid kring som något som skapar institutionella stopp. Deltagarnas erfarenheter understryker även betydelsen av studieförbundens inkluderande policy, som skapar tillgängliga sociala rum. Mot bakgrund av senare års repressiva migrationspolitik diskuteras hur den offentliga problembilden av "misslyckad integration" tenderar att osynliggöra människors ansträngningar och strategier i strävan efter inkludering och en bättre framtid.

Firewalls are clear divisions between border policing and the provision of basic social rights. They have a dual character: to ensure that no information collected with the purpose of safeguarding basic social rights should be shared for immigration control purposes; and that migrants should not be subject to immigration control when being present at, or in the vicinity, of religious, private and public institutions upholding and providing social rights. This article suggests a normative argument for 'firewalls' in the context of social work and develops the concept theoretically as a principle practised and negotiated at different scales.