Search results

This study explores the social organization and the necessary involvement in accomplishing sharedness in joint decision-making, by adopting a members' perspective on food preparation. Prior research on joint decision-making has mostly focused on verbal analysis of institutional interactions, e.g. medical encounters. In contrast, the current study carries out a multimodal interaction analysis of joint decision-making in everyday informal cooking among friends. The analysis demonstrates a crucial function of embodied actions, such as bodily stance, eye gaze and manipulation of objects, in organizing and coordinating decision-making sequences. Since the decisions in this particular setting often are based on a multisensory access to the objects of decision, establishing and displaying epistemic access comprise a constitutive part of joint decision-making. In line with this, we show that not allowing for an epistemically equal point of departure, the participants may be sanctioned when not accessing the empirical object of decision, e.g., not tasting the sauce. In addition to shedding light on the temporal organization of actions and the epistemic ac- cess central to organizing joint decision-making, the study offers an understanding of how partici- pants as social actors constitute themselves as friends and family by means of making decisions shared in the midst of a mundane activity that constitutes daily life. ; https://doi.org/10.33063/diva-399804

Samhällets ingripande och däri beslutsfattanden gällande barn i socialt utsatta livssituationer är något av det mest svårhanterliga som välfärdssystem har att handskas med. De yttersta besluten är här de som görs med grund i tvångs-lagstiftning där barn mot föräldrars och/eller sin egen vilja omhändertas för samhällsvård. Även hanterandet av beslut om frivilliga insatser påverkar dock barn och familjer, och situationen för det enskilda barnet kan vara lika allvarlig vid frivillig vård som vid tvångsvård. Det finns troligen inte något system som är bäst på tillgodose samtliga utmaningar vilket innebär att det strävas efter ba-lans eller kompromiss mellan olika vägledande principer och hänsynstagande. Var tyngdpunkten i denna balans ska ligga har bestämts något olika i olika län-der, där de nordiska länderna är intressanta inte bara för denna olikhet utan också för att viktiga förändringar genomförts som påverkar ramarna för besluts-fattandet. Syftet med studien är att beskriva och analysera lekmännens roll inom myndig-hetsutövningen för social barnavård i Norge, Finland och Danmark. Av särskilt intresse är graden av lekmannainflytande i olika instanser som hanterar place-ring av barn för vård utanför hemmet. Grunderna för systemförändringar som rör beslutsfattandet generellt och specifikt lekmännens roll samt vad som är känt om effekterna av dessa belyses och sätts i relation till den svenska mo-dellen samt aktuell forskning av betydelse för området. Från syftet följer tre huvudsakliga frågeställningar: (i) Hur ser graden av lekmannainflytande inom den sociala barnavården ut i de nordiska länderna? (ii) Hur har frågan om lekmannainflytande inom den sociala barnavården diskuterats och vilka kompetenser anses betydelsefulla i besluts-fattandet i de olika nordiska länderna? (iii) Vilket inflytande och delaktighet har barn och familjer i besluts-processerna och vilken betydelse har dessa haft i förändringar av respektive system? Övergripande finns många likheter i hur den sociala barnavården organiseras i de nordiska länderna Norge, Finland, Danmark och Sverige. På nationell nivå formuleras lagar och övergripande policys. Alla länder organiserar en mer gene-rell kontroll och tillsyn över hur arbetet genomförs på regional nivå medan handläggningsarbete huvudsakligen sker på lokalnivå, företrädesvis i kommu-ner. Trots dessa likheter kan vi se att beslutsformerna organiseras på olika sätt och framförallt skiljer sig relationerna mellan olika aktörer och deras ansvar åt. Detta inte minst efter de reformer och den omorganisering av den sociala barna-vården och dess beslutsorgan som genomförts i Norge, Finland och Danmark de senaste 25 åren. Ett ledord i förändringarna har varit ökad rättssäkerhet för de individer som kommer i kontakt med den sociala barnavården. Länderna har dock valt något olika lösningar för att uppnå detta. Det handlar exempelvis om skillnader i vilken kunskap som bedömts vara relevant för att kunna fatta de bästa besluten för enskilda individer. Därmed finns också olika krav på sak-kunskap hos de aktörer som getts beslutsmandat. När det gäller frivilliga insatser i öppenvård ligger mandat att fatta beslut, i alla länder, på kommunal nivå. I de fall det direkta beslutsmandatet inte ligger på handläggande socialarbetare finns många gånger möjlighet att delegera besluts-fattandet till denna funktion. När det handlar om frivilliga placeringar skiljer det sig dock åt där det i Sverige är lekmän i socialnämnden som har beslutsrätt i de allra flesta fall medan det i Finland och i Norge är ledaren för den sociala barna-vården på kommunal nivå, och i Danmark upp till varje kommun att bestämma, vem som har beslutsmandat. Vid beslut om placering utan samtycke är en gemensam nämnare att det krävs inblandning av juridisk kompetens för avgörande beslut. Utöver detta kan sak-kunniga och lekmän delta. Eget beslutsmandat ges dock inte åt någon aktör i nå-got av länderna, utan beslutsfunktionen innebär en form av balans mellan olika kompetenser. I Finland fattas beslut gällande vårdinsatser med tvång över-vägande av ledamöter med juridisk kompetens stödda av sakkunnig med kun-skap om barn och barnskydd. Även i Danmark har jurister stort inflytande då det förutom i det ordinarie beslutsorganet, børn og unge-udvalget, krävs juridisk kompetens vid beslut om akuta åtgärder. Det är ordförande i børn og unge-udvalget som har beslutsmandat för denna typ av beslut. I Norge och Danmark ingår juridisk expertis, sakkunniga och lekmän för det avgörande beslutet om tvångsvård, medan sakkunniga saknas i det svenska och lekmän i det finska systemet. Sverige skiljer sig åt, dels genom frånvaron av sakkunniga i beslutsfunktion. Dels genom frånvaron av socialfacklig professionell kompetens med formell beslutsmakt vid frivilliga placeringar. Dessutom finns ett tydligt lekmannainslag som inte existerar i de andra länderna. I Sverige är lekmän, i form av nämnds-/utskottsledamöter utsedda av politiska partier, de enda aktörerna med formellt beslutsmandat gällande frivilliga placeringar. De har även beslutsmandat gäl-lande ansökan om tvångsvård. Vid behov av beslut om akuta insatser är det ord-föranden i detta utskott som konsulteras och fattar besluten. I Norge, Finland och Danmark är beslutsfattande gällande frivilliga placeringar i de flesta fall i stället lagt på tjänstemän. I Sverige dominerar lekmän dessutom i antal över den juridiska expertisen (domaren) när det kommer till aktörer med beslutsmandat i förvaltningsdomstolen. Utöver jurister, sakkunniga och lekmän kan socialarbetare utöva stort infly-tande över beslut, oberoende av om de har formellt beslutsmandat eller inte. Socialarbetarrollen har stora likheter i alla länder på det sätt att den innebär ett ansvar för hur den utredning som ligger till grund för beslut genomförs, både beslut om frivilliga insatser och tvångsbeslut. Utredande socialarbetare påverkar till viss del också om och när ansökan om tvångsomhändertagande ska göras. De specifika förutsättningar de arbetar under samt deras handlingsutrymme varierar dock. Skillnaderna handlar både om tillgång till stöd, exempelvis i form av andra professionellas kunskaper. Det handlar också om hur deras arbete granskas och kontrolleras, exempelvis av socialarbetare i ledningsposition eller av sakkunniga kommittéer. Det verkar dock också finnas lokala skillnader inom länderna på grund av den grad av kommunalt självstyre som på något sätt finns i alla länder. Förutom rättssäkerhet har frågor om barn och föräldrars delaktighet i den soci-ala barnavården angetts som ett viktigt mål med de förändringar som genom-förts i Norge, Finland och Danmark. Men även i Sverige har så väl lagstiftning som allmänna råd och riktlinjer utformats med intentionen att öka barns delaktighet. Det finns tecken på att förändringarna gett resultat och att barn involveras i allt högre grad i det sociala barnavårdsarbete som berör dem men bilden som ges är inte entydig. Trots barns stärkta ställning i lagtext, styrdokument och me-toder så involveras inte barn i den utsträckning som riktlinjerna anger (Berrick, Dickens, Pösö & Skivenes, 2015a; Strandbu, 2011). En möjlig orsak till detta kan vara att handläggare inom socialtjänsten ges utrymme att själva tolka vad delaktighet under en utredning innebär och att de sinsemellan kan ha olika före-ställningar om delaktighet. Men det uppmärksammas att det även i domstolar som hanterar beslut om tvångsåtgärder finns brister i hur barns rätt att komma till tals hanteras. Barn och föräldrar kan också uppleva en domstolsprocess som mycket krävande och svår att förstå vilket då innebär en risk för att upplevelsen av delaktighet minskar snarare än tvärtom. I denna studie framgår dock inte tyd-ligt i vilken grad barns eller föräldrars delaktighet påverkas av hur balansen mellan olika aktörer i beslutsorganen organiseras. När lekmännens inflytande minskat i Norge, Finland och Danmark, har detta inte enbart skett till förmån för handläggande socialarbetare eller till den social-fackliga kunskapen generellt. Framförallt gäller det i beslutsprocesser som handlar om tvångsvård där professionaliseringen har inneburit ett ökat infly-tande från andra professioner, kanske framför allt från jurister men också från sakkunniga med psykologisk expertis. Trots att det ökade inflytandet från olika typer av expertis har setts som något positivt har det samtidigt framförts viss kritik mot att vissa expertgrupper fått mer inflytande än andra. Det finns exempelvis invändningar emot att psykolo-gisk sakkunskap fått en särställning framför annan expertis (Barne-, likestil-lings- og inkluderingsdepartementet, 2015). Det saknas dock säker kunskap om hur de olika aktörernas förslag till beslut skiljer sig åt. Därmed vet vi inte heller om lekmännens förslag till beslut skiljer sig åt från de förslag som getts av pro-fessionella utredare eller från andra beslutsfattare. Sammantaget innebär det att även om diskussionen om lekmännens roll inte verkar vara lika aktuell i Norge, Finland och Danmark som i Sverige, just nu, lyfts andra frågor kopplade till be-slutsfattandets olika aktörer, deras inflytande, kompetens och balansen dem emellan fram, både vad gäller frivilliga beslut och beslut om tvångsåtgärder. Även om målet är ett rättssäkert beslutsfattande är svaret på hur beslutsorgan och beslutsprocesser ska organiseras i den sociala barnavården därmed inte självklart. Synen på vilka kompetenser ett beslutsorgan bör innehålla och hur denna kunskap ska balanseras varierar även om det i Norge, Finland och Dan-mark finns en idé om att olika kompetenser krävs för att tillförsäkra väl avvägda beslut vid tvångsåtgärder. Skillnaderna visar sig också i tillvägagångssätt, stöd och kontroll i processen som leder fram till ett beslutsunderlag. En sak som är gemensam är dock diskussionen om att socialarbetares kompetens och erfaren-heter varierar vilket kan påverka beslutsunderlagens kvalitet. Frågan om hur ett rättssäkert beslutsfattande ska skapas kanske därmed måste innefatta en diskuss-ion om alla involverade aktörer samtidigt? Denna studie har varken möjlighet eller avsikt att slå fast vilket system som är bättre än något annat. Det finns studier som visar på olika potentiella problem och svårigheter med alla de system och organisationer som här uppmärksam-mas. Med det inte sagt att organiseringen av hur och vem som ska genomföra utred-ningar, göra bedömningar och fatta beslut kan göras kvalitativt olika och vara mer eller mindre rättssäkra. Lekmännens roll är dock inte bara avhängig synen på behovet av deras kunskap och expertis utan också hur behovet av andra aktö-rers expertis bedöms. Om lekmän har tillräcklig kunskap för att fatta beslut be-ror också på hur den sociala barnavården kan klara av att organisera arbetet med de beslutsunderlag som ligger till grund för beslutsfattandet.

The national parks in the Carpathian Mountains along the Polish and Slovak border represent encompassing policy agendas that strive to balance biodiversity conservation and social welfare tasks. These countries have, during the last 25 years, undergone rapid transformation from socialist regimes to liberal democracies, and this transformation has affected the political, social and economic spheres. The accession to the European Union (EU) introduced demands for further changes, such as closer integration of conservation and socioeconomic development and inclusive, transparent and accountable decision-making that are based on participatory mechanisms. This thesis explores key challenges and opportunities for nature conservation policy and practice at the local level in a context of post-socialist legacies and Europeanization. Multi-level governance, Europeanization, and post-socialist studies are used as theoretical vehicles for the analysis of four transboundary national parks: Pieninsky national parks (NP) in both Poland and Slovakia and Bieszczady NP [Poland] and Poloniny NP [Slovakia]. The results of this study show that the early designation of the studied parks as protected areas prevented their exploitation and enabled preservation of important landscapes, which currently are highly valued at the European level. These nature conservation regimes have created tangible restrictions on the possible economic uses of these areas. However, rural development alternatives depend on a broader set of local, national and global factors such as the structure of the local economy and employment, the prioritization of nature conservation in national policies, investors' interest, and increasing urbanization. Europeanization provided opportunities for local actors to benefit from additional funding made available for nature conservation and rural development. At the same time, demands for participatory decision-making posed significant procedural and conceptual challenges to achieving transparent, inclusive and accountable governance. The prevalence of informal practices in local policy-making and the lack of trust in state authorities pose further challenges to formal participatory processes. The opportunities of local actors to reach out across levels to express their interests remain scarce and are not institutionalized, whereas the multi-level characteristics of modern governance indirectly shape local processes by defining common legal and policy frameworks. ; Förvaltningen av nationalparkerna in vid gränsen mellan Polen och Slovakien i Karpaterna är framför allt inriktad mot att uppnå balans mellan bevarande av biologisk mångfald och social välfärd. Polen och Slovakien har under de senaste 25 åren genomgått en snabb förändring från socialistiska regimer till liberala demokratier, vilket har inneburit genomgripande politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Medlemskapet i EU innebar ytterligare förändringar, som till exempel integrering av naturvårdsarbete och socioekonomisk utveckling, liksom främjande av inkluderande, transparent och deltagarinriktat beslutsfattande. Därmed bygger den moderna beslutsprocessen inte längre på den tidigare hierarkiska strukturen, utan har nu fått en aningen diffus karaktär, innefattande mängd olika aktörer som interagerar i såväl horisontella som vertikala beslutsprocesser. I denna avhandling utforskas nyckelutmaningar och möjligheter för beslutsfattande och implementering av naturvårdsarbete på lokal nivå, relaterade till de post-socialistiska arven och medlemskapet i EU. Multi-level governance (politiskt beslutsfattande på flera nivåer), Europeanization (europeisering) och post-socialistiska studier används som teoretiska verktyg för analysen av fyra gränsöverskridande nationalparker: Pieninsky, som innefattar såväl polska som slovakiska områden, Bieszczady (Polen) och Poloniny (Slovakien). Studien visar att det tidiga inrättandet av naturskydd i nationalparkerna hindrade exploatering och möjliggjorde bevarandet av värdefulla naturområden, vilka idag är högt värderade utifrån ett europeiskt perspektiv. Reglerna för detta naturskydd har dock skapat begränsningar för hur områdena kan användas för, till exempel, agrara verksamheter och turism. De mer övergripande landsbygdsutvecklingsmöjligheterna beror av lokala, nationella och globala faktorer som exempelvis den lokala ekonomins struktur, tillgång på arbetstillfällen, hur naturskydd prioriteras i nationellt beslutsfattande, intresse för investeringar i området och urbaniseringsprocesser. Medlemskapet i EU har medfört utökade möjligheter för finansiering av naturskydd och landsbygdsutveckling. Samtidigt har medlemskapet för dessa länder lett till ökade förväntningar på politiskt deltagande och nya utmaningar vad gäller transparens i beslutsfattande och inkluderande beslutsprocesser. Vidare har informella beslutsvägar i lokalt beslutsfattande och lågt förtroende för statliga myndigheter lett till ytterligare utmaningar i deltagandeprocesser. Möjligheter för lokala aktörer att kunna kommunicera och påverka beslut på högre nivåer har förblivit begränsade och är ännu inte tydligt institutionaliserade, samtidigt som det moderna, interaktiva beslutsfattandet på flera nivåer indirekt formar lokala processer genom att definiera legala och politiska ramverk inom vilka förvaltningsbeslut fattas.

What defines a Swedish university college? This is the overarching question in this archival study of the development of the Swedish university colleges during the past 35 years. The objective of the study is to explore the binary elements in the overall unitary Swedish university system. Departing from existing macro level research on the university colleges (UCs), this study focuses on one single UC. Development of the UC was conceptualized as a question of decision-making in the UC in interplay with political decisions. The UC was explored by taking an extensive inductive approach starting from the original Garbage Can Model of Organizational Choice, a perspective on organizations that focuses on the temporal order emerging from decisions, rather than enduring orders. Nine decisions situations in the UC were identified as well as four political reforms. The study shows that the concept "streams" from the model are the phenomena occupying organization members mind over time, thus constituting a recurring element although not an enduring order, tying together the temporal orders. The streams are shared between the UC and political decision-making; the two decision-making entities both take part in forming the streams over time. The streams are: (1) the academic discipline; (2) the vocational education; (3) research as a means to enhance the quality of education; and (4) regional relevance. The study proposes the emergence of a fifth stream, the research profile, which is taken to be a unique stream for the UCs in general, that differentiates them from the universities. The analysis shows that the UC continuously adjusts the law to the organizational conditions rather than implements legislation when new, hence offering a perspective on organizational change as a persistent condition inherent in the organizational body rather than definable events. By using the concept stream the study suggests a conceptualization of the political influence on the UC organizational body as well as a conceptualization of how the UC influence political decisions. This conceptualization provides a novel perspective on the relationship between state and the universities. A perspective that can be explored in future research, focusing on mutual adjustments of the streams.

While the verb "to govern" and the noun "government" are well established terms, "governance" is relatively new to social science vocabulary. What does "it" mean? Mark Bevir's Handbook of Governance is a welcomed contribution to a clearer understanding of this emerging seminal concept. Drawing on some of the best 21st century minds in this field, his Handbook is probative and exploratory, one that wrestles with the basic theory, modern practice, and central dilemmas of "governance". Readers are thus treated to profound and urgently needed insights into its meaning and significance today."--. R.

Our lives increasingly take place in ever more complex and interconnected networks that blur the boundaries we have traditionally used to define our social and political spaces. Accordingly, the policy problems that governments are called upon to deal with have become less clear-cut and far messier. This is particularly the case with climate change, environmental policy, transport, health and ageing - all areas in which the tried-and-tested linear policy solutions are increasingly inadequate or failing. What makes messy policy problems particularly uncomfortable for policy makers is that scien.

This book identifies key topics within the policy arena and subjects them to sustained theoretical and practical appraisal. It shows the gains to be made from applying a cross-disciplinary lens to the study of 'policy', with contributors presenting critical and reflective engagements with the theory and practice of policy at all levels of political organisation and within a range of contexts.

I artikeln analyseras Bo Smith-utredningens problembeskrivningar och förslag till lösningar avseende statstjänstemännens rådgivning till politikerna utifrån ett svenskt perspektiv. Det konstateras att den typ av problem som utredningen diskuterar inte har varit framträdande i svensk debatt och forskning. I artikeln pekas på olikheter i de båda ländernas förvaltningstraditioner som kan förklara denna skillnad. För det första att de politiska ledningarna är större i Sverige än i Danmark, för det andra att det i Sverige finns krav på kollektivt beslutsfattande i regeringen medan det i Danmark råder ministerstyre, och för det tredje att de fristående myndigheterna och kommittéerna i Sverige har en klart uttalad roll att förse regeringen med beslutsunderlag medan styrelserna i Danmark inte deltar särskilt aktivt i rådgivningsarbetet till ministrarna.

The aim of this thesis is to investigate pilots' performances in distinct simulation environments as related to the phenomena of cognition, emotion and fatigue. By doing so, it provides psychological material to broaden the understanding and possibility to development of pilots' non-technical skills category related to the operational context. The thesis examines these phenomena in two environmental settings, comprised of low- and high-fidelity context environments. Using a low-fidelity simulation (Study I), it investigates dynamic decision-making of commercial pilots. Next, using a high-fidelity environment (Studies II, III and IV), it investigates fatigue, cognition, emotion and its physiological associations in long-duration flight missions in a military context. Study I indicates that low-fidelity simulations can be beneficial for the understanding of the cognitive processes involved in dynamic decision-making of commercial pilots. The use of such simulations can aid pilots in recognizing useful information in an ill-defined problem, which is essential for a successful decision process. The development of pilots' decision-making can be complemented by the use of low-fidelity simulations. This may contribute to dynamic decisions in the flight environment. Studies II, III and IV indicate that high-fidelity environments are required when evaluating the context in which assessment of individual psychological aspects demands high representational level to the natural environment. Long-duration single-piloted aircraft missions should consider that pilots might have decreased sustained attention, decrease in positive emotions and increase in negative emotions after approximately 7 hours into the mission. However, performance of more complex cognitive tasks may not be degraded in an 11-hours flight mission. Associations between heart rate variability and emotional ratings may indicate levels of physiological arousal. This may contribute to the assessment of overall psychological states of pilots in such context. This comprehensive assessment of pilots' psychology in this environment may aid in pilots' preparation and in the planning of long-duration missions. Taken together, the conclusions of this thesis indicate that a proper use of low- and high-fidelity simulations encourages pilots' awareness on the necessity in adapting to changing circumstances. This promotes resilience, a fundamental constituent of safety. ; Avhandlings syfte var att undersöka piloters prestationer i avgränsade simuleringsmiljöer och prestationens i relation till kognition, känslor, utmattning/trötthet och fysiologi. Studiernas resultat utökar förståelsen och möjligheten att utveckla piloters icke-tekniska färdigheter i en operativ kontext. De ingående studierna i avhandlingen undersöker dessa psykologiska fenomen i två olika miljöer, låg-kontextuell samt hög-kontextuell miljö. Med hjälp av en låg-kontextuell simulering (studie I) undersöktes dynamiskt beslutsfattande hos kommersiella piloter. Studie 2,3 och 4 genomfördes i en hög-kontextuellmiljö där utmattning, kognition och känslor studerades samt fysiologiska samband under långvarigt flyguppdrag i militärt sammanhang. Studie I visade att låg-kontextuella-simuleringar är användbart för förståelsen av de kognitiva processerna som är involverade i dynamiskt beslutsfattande för kommersiella piloter. Användningen av sådana simuleringar kan hjälpa piloter att känna igen användbar information, vilket är viktigt för en framgångsrik beslutsprocess. Utveckling av piloters beslutsfattande kan kompletteras med användning av att låg-kontextuella-simuleringar och bidra till större säkerhet i dynamiska beslut i flygmiljön. Studier II, III och IV indikerar att högkvalitativa miljöer krävs när man utvärderar det sammanhang där bedömning av individuella psykologiska aspekter kräver hög representationsnivå för piloters naturliga miljö. Vid långvariga flygningar på ensam hand gör det beaktas att piloter har minskad uppmärksamhet, lägre grad av positiva känslor och en ökning av negativa känslor efter cirka 7 timmar in i uppdraget. Emellertid försämras inte utförandet av mer komplexa kognitiva uppgifter under långa flyguppdrag. Resultaten visade även ett positivt samband mellan hjärtfrekvensvariation och självrapporterat känsloläge, detta kan bidra till bedömningen av övergripande psykologiska tillstånd hos piloter. Avhandling kan vara ett bidrag till bedömning av piloters psykologiska ansträngning i den praktiska miljön och kan vara till hjälp till att förbereda piloterna och planera långa uppdrag. Sammantaget indikerar slutsatserna i denna avhandling att en korrekt användning av lågkontextuella och högkontextuella simuleringar ökar piloternas medvetenhet om behovet av att anpassa sig till förändrade omständigheter, vilket är en grundläggande del av säkerheten.