Suchergebnisse

FÖRORD 9 INTRODUKTION 13 Syfte och problem 16 Undersökningsmaterial 19 En analys av luthersk etik 25 En rimlig utformning av luthersk etik 30 Tidigare forskning 34 Disposition 37 1 LAG OCH EVANGELIUM I LUTHERS ETIK 41 Om lag och evangelium 43 Läran om rättfärdiggörelse 46 Läran om goda gärningar 48 Etikens innehåll 52 En skapelseförankrad etik 56 Läran om de två regementena 59 Etisk dualism och hierarkisk samhällssyn 63 Konklusion 68 2 POLITISK ETIK I LUTHERSK TRADITION Jl En patriarkal politisk etik 73 Överhetstanken och läran om skapelseordningar 77 Staten som skydd mot det onda 81, En kritisk skapelseordningsteologi 87 Luthersk teologi som nazistisk ideologi 92 Evangeliets roll i luthersk politisk etik 99 3 LÄRAN OM GUDS ORDNINGAR 105 Spänningen mellan lag och evangelium 107 Skapelsen, synden och lagen 109 Kritik av naturrätten 112 Ordningar inrättade av Gud 115 Etik i en konfliktsituation 118 En realistisk politisk etik 122 Den minimala staten 126 Överheten i ett demokratiskt samhälle 128 Ett hierarkiskt rättviseideal 131 Konklusion 134 4 SKAPELSEN OCH LAGEN 137 Motsatsen mellan lag och evangelium 140 En skapelseförankrad etik 144 Kravet på omsorg 148 En etik för alla människor 152 Läran om de två regementena 156 En politisk etik utan kristologi 161 1 Kritik av makten 165 Politisk etik utan ideal 169 Konklusion 172 5 MÄNNISKANS DYGD OCH GUDS NÅD lj$ En dygdetisk teori 177 Naturlig och kristen kärlek 182 En naturrättslig teori 186 Människan som syndare och rättfärdiggjord 189 Lag och evangelium 193 Politikens begränsade värde 197 Kristen kärlek och politiskt handlande 202 Människovärde och social hierarki 205 En dygdetik utan samhällskritik 208 Konklusion 211 6 EN UDDLÖS POLITIK 215 Luthers patriarkala etik 218 Luthersk etik och tysk nazism 222 Den minimala staten 227 Ett krav utan innehåll 231 Politikens begränsade värde 236 Luthersk etik som politisk liberalism 242 Evangeliets betydelse för etiken 246 7 KRISTOLOGI SOM SAMHÄLLSKRITIK 251 Tre modeller för kristen politisk teologi 253 En etik förankrad i kristologin 258 Motstånd i Kristi efterföljd 263 Korsets teologi som hopp om befrielse 267 En etik förankrad i skapelsetanken 270 Eskatologi som kritiskt perspektiv 275 Evangelium som etisk vägledning 279 Socialetik utan tvåregementslära 283 LITTERATUR 287

Agustí Nieto-Galan, professor i catedràtic d'Història de la Ciència de la Universitat Autònoma de Barcelona (UAB), ha publicat el llibre "The Politics of Chemistry. Science and Power in Twentieth-Century Spain". Aquesta obra analitza el paper polític dels químics a l'Espanya del segle XX, i la seva col·laboració en projectes acadèmics, militars i industrials. Les molècules, en aparença neutrals i objectives, esdevenen mediadors flexibles, que uneixen les ambicions professionals a ideologies sovint contraposades. ; Agustí Nieto-Galan, catedrático de Historia de la Ciencia de la Universidad Autónoma de Barcelona (UAB), ha publicado el libro The Politics of Chemistry. Science and Power in Twentieth-Century Spain. Esta obra analiza el papel político de los químicos en la España del siglo XX, y su colaboración en proyectos académicos, militares e industriales. Las moléculas, en apariencia neutrales y objetivas, se convierten mediadores flexibles, que unen las ambiciones profesionales en ideologías a menudo contrapuestas.

Strindberg's strategies of commitment, disengagement and new commitment across the border between literature and politics represent an intriguing intellectual adventure we can follow throughout his life as a writer. My article focuses on Strindberg's dilemma as it took form in the first half of the 1880s, and observes it through his fundamental and controversial relationship with the Swedish journalist, literary critic and Social-democratic political leader Hjalmar Branting, with the Danish playwright, literary critic, journalist and radical liberal politician Edvard Brandes, and with the Norwegian writer, politically engaged intellectual and nasjonalskald Bjørnstjerne Bjørnson. For a period they all experienced, along with Strindberg, the ambivalence of working in a social field where art and politics were intertwined, and were to a certain extent involved in the same project, each with his own interpretation. For Strindberg the writer, defending his autonomy from the political field in the end became crucial. What did his colleagues expect from his work? How did Strindberg react to their expectations? What is his legacy today with respect to stances such as intellectual autonomy from power, democratic rule, pacifism and critique of civilization, but also anti-feminism and anti-Semitism? Strindberg's unruly genius illustrates that it is at times difficult to draw the dividing line between radicalism and reaction, and that the great modernists were often also great anti-modernists.