Suchergebnisse

FÖRORD 9 INTRODUKTION 13 Syfte och problem 16 Undersökningsmaterial 19 En analys av luthersk etik 25 En rimlig utformning av luthersk etik 30 Tidigare forskning 34 Disposition 37 1 LAG OCH EVANGELIUM I LUTHERS ETIK 41 Om lag och evangelium 43 Läran om rättfärdiggörelse 46 Läran om goda gärningar 48 Etikens innehåll 52 En skapelseförankrad etik 56 Läran om de två regementena 59 Etisk dualism och hierarkisk samhällssyn 63 Konklusion 68 2 POLITISK ETIK I LUTHERSK TRADITION Jl En patriarkal politisk etik 73 Överhetstanken och läran om skapelseordningar 77 Staten som skydd mot det onda 81, En kritisk skapelseordningsteologi 87 Luthersk teologi som nazistisk ideologi 92 Evangeliets roll i luthersk politisk etik 99 3 LÄRAN OM GUDS ORDNINGAR 105 Spänningen mellan lag och evangelium 107 Skapelsen, synden och lagen 109 Kritik av naturrätten 112 Ordningar inrättade av Gud 115 Etik i en konfliktsituation 118 En realistisk politisk etik 122 Den minimala staten 126 Överheten i ett demokratiskt samhälle 128 Ett hierarkiskt rättviseideal 131 Konklusion 134 4 SKAPELSEN OCH LAGEN 137 Motsatsen mellan lag och evangelium 140 En skapelseförankrad etik 144 Kravet på omsorg 148 En etik för alla människor 152 Läran om de två regementena 156 En politisk etik utan kristologi 161 1 Kritik av makten 165 Politisk etik utan ideal 169 Konklusion 172 5 MÄNNISKANS DYGD OCH GUDS NÅD lj$ En dygdetisk teori 177 Naturlig och kristen kärlek 182 En naturrättslig teori 186 Människan som syndare och rättfärdiggjord 189 Lag och evangelium 193 Politikens begränsade värde 197 Kristen kärlek och politiskt handlande 202 Människovärde och social hierarki 205 En dygdetik utan samhällskritik 208 Konklusion 211 6 EN UDDLÖS POLITIK 215 Luthers patriarkala etik 218 Luthersk etik och tysk nazism 222 Den minimala staten 227 Ett krav utan innehåll 231 Politikens begränsade värde 236 Luthersk etik som politisk liberalism 242 Evangeliets betydelse för etiken 246 7 KRISTOLOGI SOM SAMHÄLLSKRITIK 251 Tre modeller för kristen politisk teologi 253 En etik förankrad i kristologin 258 Motstånd i Kristi efterföljd 263 Korsets teologi som hopp om befrielse 267 En etik förankrad i skapelsetanken 270 Eskatologi som kritiskt perspektiv 275 Evangelium som etisk vägledning 279 Socialetik utan tvåregementslära 283 LITTERATUR 287

The purpose of the article is to analyse the role of the public prosecutor's office as an institution that is specifically embedded in between certain elements of the political system, particularly between the executive and judiciary powers. For this reason, the public prosecutor's office can be regarded, together with courts, as an institution that aims to be actively involved in administering justice and an instrument of the executive power to guarantee internal security and to execute internal functions of the state. The public prosecutor's office, given its specific operation area, is expected to prosecute crimes effectively as well as safeguard the rule of law, which may be threatened by the infringing actions of not only individuals and criminal groups but also of officials and state institutions. Hence, with respect to the accountability of the public prosecutor's office, it should be more independent of the executive power which is subject to political rules. It appears, however, that separating it officially from the executive power does not have to lead automatically to the public prosecutor's office independence of political influence when other direct (the Prime Minister's and the Minister of Justice's authority over the Attorney General) and indirect mechanisms of prosecutors' political dependency (clientelism, politicisation and political bonds of prosecutors with politicians) exist.

Stanisław Szukalski był z jednym z z najgłośniejszych i najbardziej kontrowersyjnych polskich artystów. Znany w Polsce międzywojennej, został zupełnie zapomniany po II wojnie światowej, kontynuował swoją pracę artystyczną w Stanach Zjednoczonych Ameryki, gdzie zmarł w latach 90. Szukalski zafascynowany był słowiańszczyzną, pradawną przeszłością i tradycją Słowian, szczególnie na ziemiach polskich. W tych wątkach historii znajdował inspiracje dla swojej twórczości i koncepcji politycznych. Wzbudzając tradycje inne niż katolickie i łącząc je z myślą polityczną współczesnych sobie Polaków, stał się niezwykłym nie tylko artystą ale i politykiem. Niniejszy artykuł to próba odnalezienia prawdziwych źródeł inspiracji doktryny politycznej i sztuki Stanisława Szukalskiego w oparciu o kontekst historyczny, społeczny i kulturowy epoki.

The ethical analysis of The Theory of Moral Sentiments as well as 'n Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations presents A. Smith's (1723-1790) works in a completely new light than it is conventionally presented in the neoliberal interpretation. One of the most important issues appears to be the classification of moral sentiments. He divides them into social, neutral, and antisocial. The neutral sentiment - the so-called 'self love' forms the basis of acting in the best interests of oneself and as such it constitutes the foundations of the development of entrepreneurship. This can be transferred into an antisocial sentiment, i.e. selfishness. In such a case it has a devastating influence on economic activity, social life as well as public life. For this reason A. Smith shows the importance of the social emotion of sympathy understood as empathy and the acceptance of the behaviours that are acknowledged as proper. As the findings of his analysis clearly show, selfishness was the characteristic trait of the businessmen at that time, i.e. merchants and the owners of manufacturing plants. With reference to the works of A. Smith we should therefore identify and then describe all the psychological as well as economic mechanisms that in effect postpone or minimise the chances of the transformation of self love into selfishness, i.e. the activities based on rational economic grounds into the ones that are driven by mere greed. The interpretation of the issue presented in the article questions the conventional neoliberal interpretation. The latter reiterates that in the works of A. Smith the most important ones are the sentences taken out of the context that define the state as a night watchman and the market that is controlled by the invisible hand. The ethical analysis holds that in the opinion of A. Smith alone, one of the most fundamental problems of capitalism lies in the fact that self love should be realised within the boundaries set by the community. The Theory of Moral Sentiments is so vital then, in which he analysed sympathy, social sentiment, and selfishness, i.e. an antisocial emotion, along with 'n Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, in which he addressed the issue of collective selfishness.