Suchergebnisse

Drivers need to make judgements of physical relationships related to driving speed, such as mean speed, risks, travel time and fuel consumption, in order to make optimal choices of vehicle speed. This is also the case for the general public, politicians and other stakeholders who are engaged in traffic issues. This thesis investigates how drivers' judgements of travel time (Study I and II), fuel consumption (Study III) and mean speed (Study IV) relate to actual physical measures. A cognitive time-saving bias has been found in judgements of travel time. The time saving bias implies that people overestimate the time saved when increasing speed from a high speed and underestimate the time saved when increasing speed from a low speed. Previous studies have mainly investigated the bias from a cognitive perspective in questionnaires. In Study I the bias was shown to be present when participants were engaged in a driving simulator task where participants primarily rely on perceptual cues. Study II showed that intuitive time saving judgements can be debiased by presenting drivers with an alternative speedometer that indicate the inverted speed in minutes per kilometre. In Study III, judgements of fuel consumption at increasing and decreasing speeds were examined, and the results showed systematic deviations from correct measures. In particular, professional truck drivers underestimated the fuel saving effect of a decrease in speed. Study IV showed that subjective mean speed judgements differed from objective mean speeds and could predict route choice better than objective mean speeds. The results indicate that biases in these judgements are robust and that they predict behaviour. The thesis concludes that judgements of mean speeds, time savings and fuel consumption systematically deviate from physical measures. The results have implications for predicting travel behaviour and the design of driver feedback systems. ; Förare bör göra bedömningar som relaterar till hastighet, såsom bedömningar av medelhastighet, risk, restid och bränsleåtgång. Dessa bedömningar är nödvändiga för att föraren ska kunna välja en optimal hastighet, men också för att allmänheten, politiker och andra intressenter som är involverade i trafikfrågor ska kunna fatta välgrundade beslut. Denna avhandling består av fyra delstudier där förares bedömningar av restid (Studie I och II), bränsleåtgång (Studie III) och medelhastighet (Studie IV) studeras i relation till faktiska fysikaliska mått. Tidigare enkätstudier har påvisat ett kognitivt bias i tidsvinstbedömningar vid höga och låga hastigheter som påverkar mänskligt beteende. Studie I visade att detta bias också förekommer i en primärt perceptuell motorisk uppgift där förarna i studien kör i en körsimulator. Studie II visade att dessa intuitiva tidsbedömningar kan förbättras genom att köra med en alternativ hastighetsmätare i bilen som indikerar den inverterade hastigheten i minuter per kilometer istället för hastigheten i kilometer per timme. I Studie III undersöktes bedömningar av bränsleåtgång vid hastighetsökningar och hastighetssänkningar, och resultaten visar att bedömningarna systematiskt avviker från faktisk bränsleåtgång. Ett intressant resultat var att lastbilsförare i allmänhet underskattade bränslebesparingen som kan göras till följd av en hastighetssänkning. Studie IV visade att subjektiva bedömningar av medelhastighet som avviker från objektiva medelhastigheter kan predicera vägval, vilket tyder på att systematiska fel i dessa bedömningar är robusta och kan predicera vägval. Sammanfattningsvis visar avhandlingen hur bedömningar av medelhastighet, tidsvinst och bränsleåtgång systematiskt avviker från fysikaliska mått. Resultaten har betydelse för modellering av resebeteende och design av förarstödssystem. ; At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted.

Drivers need to make judgements of physical relationships related to driving speed, such as mean speed, risks, travel time and fuel consumption, in order to make optimal choices of vehicle speed. This is also the case for the general public, politicians and other stakeholders who are engaged in traffic issues. This thesis investigates how drivers' judgements of travel time (Study I and II), fuel consumption (Study III) and mean speed (Study IV) relate to actual physical measures. A cognitive time-saving bias has been found in judgements of travel time. The time saving bias implies that people overestimate the time saved when increasing speed from a high speed and underestimate the time saved when increasing speed from a low speed. Previous studies have mainly investigated the bias from a cognitive perspective in questionnaires. In Study I the bias was shown to be present when participants were engaged in a driving simulator task where participants primarily rely on perceptual cues. Study II showed that intuitive time saving judgements can be debiased by presenting drivers with an alternative speedometer that indicate the inverted speed in minutes per kilometre. In Study III, judgements of fuel consumption at increasing and decreasing speeds were examined, and the results showed systematic deviations from correct measures. In particular, professional truck drivers underestimated the fuel saving effect of a decrease in speed. Study IV showed that subjective mean speed judgements differed from objective mean speeds and could predict route choice better than objective mean speeds. The results indicate that biases in these judgements are robust and that they predict behaviour. The thesis concludes that judgements of mean speeds, time savings and fuel consumption systematically deviate from physical measures. The results have implications for predicting travel behaviour and the design of driver feedback systems. ; Förare bör göra bedömningar som relaterar till hastighet, såsom bedömningar av medelhastighet, risk, restid och bränsleåtgång. Dessa bedömningar är nödvändiga för att föraren ska kunna välja en optimal hastighet, men också för att allmänheten, politiker och andra intressenter som är involverade i trafikfrågor ska kunna fatta välgrundade beslut. Denna avhandling består av fyra delstudier där förares bedömningar av restid (Studie I och II), bränsleåtgång (Studie III) och medelhastighet (Studie IV) studeras i relation till faktiska fysikaliska mått. Tidigare enkätstudier har påvisat ett kognitivt bias i tidsvinstbedömningar vid höga och låga hastigheter som påverkar mänskligt beteende. Studie I visade att detta bias också förekommer i en primärt perceptuell motorisk uppgift där förarna i studien kör i en körsimulator. Studie II visade att dessa intuitiva tidsbedömningar kan förbättras genom att köra med en alternativ hastighetsmätare i bilen som indikerar den inverterade hastigheten i minuter per kilometer istället för hastigheten i kilometer per timme. I Studie III undersöktes bedömningar av bränsleåtgång vid hastighetsökningar och hastighetssänkningar, och resultaten visar att bedömningarna systematiskt avviker från faktisk bränsleåtgång. Ett intressant resultat var att lastbilsförare i allmänhet underskattade bränslebesparingen som kan göras till följd av en hastighetssänkning. Studie IV visade att subjektiva bedömningar av medelhastighet som avviker från objektiva medelhastigheter kan predicera vägval, vilket tyder på att systematiska fel i dessa bedömningar är robusta och kan predicera vägval. Sammanfattningsvis visar avhandlingen hur bedömningar av medelhastighet, tidsvinst och bränsleåtgång systematiskt avviker från fysikaliska mått. Resultaten har betydelse för modellering av resebeteende och design av förarstödssystem. ; At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted.

Commentators Washington (2019) and Tiffin (2019) point out that the individual vs. collective dichotomy is much more complex than what is considered in the target article. This commentary will focus on why individuals are more important than collectives. Species differences in cognition and emotional processes and individuals' feelings and experiences need to be taken into account.

This study theorizes that news coverage of political issues not only influences people's thinking about the issues but also activates associated racial or ethnic stereotypes held by individuals and influences whether these perceptions are applied in politically meaningful ways, such as in the formation of issue positions or evaluations about whether certain political, economic, or legal outcomes are positive for U.S. society. To test these ideas, an experiment was conducted in which the news frame of immigration was systematically altered—as either material or ethical in nature—within controlled political information environments to examine how individuals process, interpret, and use issue information in forming political judgments. The findings provide strong support for the perspective that news coverage of issues, by priming subjects to focus on some considerations and relationships and not others, influences the strength of the associations between individuals' racial cognitions and their political evaluations.