Suchergebnisse

With continued pressure on biodiversity and ever-growing conflicts with human development, qualified systems for scenario modelling, impact assessment and decision support are urgently needed. Such systems must be able to integrate complex models and information from many sources and do so in a flexible and transparent way. To that end, as well as for other complicated and data-intensive biodiversity research purposes, the concept of LifeWatch has emerged. The idea of LifeWatch is to construct e-infrastructure and virtual laboratories by integrating large data sources, computational capacities, and tools for analysis and modelling in an open, serviceoriented architecture. To be efficient and accurate, a continuous inflow of large quantities of data is essential. However, even with new techniques, government-funded monitoring data and research data will not feed the system with up-to-date species information of sufficient scale and resolution. To fill this void, skilled amateur observers (citizen scientists) can contribute to a very valuable extent. After a preparatory phase, a Swedish LifeWatch (SLW) consortium was initiated in 2011. Swedish LifeWatch developed an infrastructure where all components are accessible through open web services. At the SLW Analysis portal, different formats of species and environmental data can be accessed instantly, and integrated, analysed, visualized and downloaded at selected temporal, spatial or taxonomic scales. Swedish LifeWatch currently provides 46 million species observations from eight different databases, all harmonized according to standardized formats and the Dyntaxa taxonomic backbone database. Almost 40 million of these observations were provided by citizens through the online reporting system named the Species Observation System (SOS) or Artportalen. This paper describes this system, as well as the incentives that make it so successful. The citizen science data in the SOS are accessible, together with data from research and monitoring, in the SLW infrastructure, making the latter a powerful instrument for large-scale data extraction, visualization and analysis.

Det är uppenbart att det mediala intresset för stadsodling har vuxit påtagligt de senaste åren. En sökning i databasen Retriever visar en ökande användning av begreppet "urban odling" och en starkt ökande användning av ordet "stadsodling". Olika medier påverkar så klart varandra. Radioprogrammet Odla med stadsgrönt började sändas våren 2009. Medier påverkar politiken som i sin tur påverkar medier. Den förste oktober 2009 lämnades motionen "Stadsodling viktig i hållbara städer" in till riksdagen. Såväl media som politik påverkar och påverkas av praktiken. Våren 2009 började projektet Barn i stan odla i stadsdelen Seved i Malmö, ett projekt som uppmärksammats flitigt i media. Samma år började organisationen Stadsjord odla i stadsdelen Högsbo i Göteborg, även det flitigt uppmärksammat i media. Den statliga Delegationen för hållbara städer har beviljat bidrag till åtminstone fyra planeringsprojekt med inriktning mot stadsodling: SLU (sökt 2009), Plantagon (två projekt sökta 2010) samt Falun kommun (sökt 2012). Även investeringsprojekt har haft inslag av stadsodling, till exempel Malmö stads ansökan "Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård" ( sökt 2010). Stadsodling finns med som ett inslag i flera aktuella stadsförnyelse- och stadsbyggnadsprojekt. Det har fått fungera som en symbol för kombinationen av ekologisk och social hållbarhet. En viktig fråga att reflektera över är därför hur hållbar stadsodling är. Vad kan vi ha för nytta av stadsodling? Hur kan odling ta plats i städerna? Hur kan vi stadsodla på ett hållbart sätt?

This study examines the changes of total organic carbon (TOC) concentrations in 20 Swedish lakes throughout Sweden using pre-industrial (1860) TOC0 inferred from near-infrared spectrometry (TOCNIRS) of lake sediments to determine if land use change over time could be a plausible explanation for changes in lake water TOC. The study also focuses on the importance of using inferred pre-industrial data of lake water pH and TOC for acidification assessment, in particular ANC0. Most lakes in this study show a long-term decreasing trend of TOC from 1860 up to -0.45 mg/l/yr-1 to an identified breaking point where the TOC turns from decreasing to increasing. Fifteen of the lakes have a breaking point in the mid to late 20th century (1950-1980) while five lakes do not display a clear breaking point. The magnitude of the increasing trend of TOC after the breaking point is up to 0.16 mg/l/yr-1 . Changes in land use were studied by comparing historical maps with present databases of land use. Land use changes in the catchment area show substantial differences in forest cultivation; for instance the coniferous forest has increased by 26% on average. This increase is due to removal of native forest (deciduous forest) and removal of wetlands. Two major conclusions can be drawn from the effects of land use change on TOC levels: (I) No direct correlation between land use change and long-term trends of TOC could be identified in this study. Previous studies have identified the effects of land use change on the carbon storage in the catchment area that corresponds well with the findings of this study. (II) the character of the forest land plays an important role when discussing the effects of land use change for long term TOC trends. The change from open-ended forests with large trees to intense managed forest is considered as an important driving force for TOC. To determine reference conditions there is a need to make good estimations of ANC0 for acidification assessment in Swedish lakes. This study examines the precision of MAGIC model ANC0 calculations (ANC0-MAGIC) against ANC0 calculated with TOCNIRS, diatom-pH and calculated pCO2 (ANC0, diatom-NIRS). ANC0, diatom-NIRS shows a mean difference of (-31µeq/l) when comparing it with ANC0-MAGIC. In comparison, when using contemporary TOC (TOCt) mean lake value 1990-2005 (ANC0,diatom-TOC) the results show a mean difference of (-0.45 µeq/l) in comparison with ANC0-MAGIC. A better fit is generated with TOCNIRS then TOCt. This could be an indication that ANC0- MAGIC overestimates the acidification of Swedish lakes. The European Union's "Water 8 Framework Directive", which Sweden has implemented, requires that all surface waters within the Union's authority have achieved good ecological status by 2015. According to the ecological quality standard the differences between the pre-industrial pH and contemporary pH, i.e. ΔpH=pH0-pHt, should not be more than 0.4 units. This study shows that the long-term trends have to be accounted for when calculating reference conditions and ecological status for acidification

Detta är en slutrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Landsbygdsprogrammet finansierar stöd till utbyggnad av accessnät och regionalfondsprogrammen finansierar stöd till ortssammanbindande nät. Utvärderingen har genomförts av Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts i form av fältarbete med intervjuer i åtta kommuner i tre regioner, en telefonenkät till landsbygdsföretagare samt en ekonometrisk analys av SCB:s databas för landets företag. Det resultat som presenteras i rapporten bygger även på andra tidigare studier och utvärderingar. Rapporten behandlar bredbandsinfrastrukturens betydelse för företagen (kapitel 2), användningen av IT-system (kapitel 3) och landsbygdensutveckling (kapitel 4). Dessutom diskuteras styrningen av stöden till accessnät genom landsbygdsprogrammet samt styrningen av programsamordning mellanregionalfondsprogrammen (som stödjer utbyggnaden av ortsammanbindande nät) och landsbygdsprogrammet (kapitel 5). Slutligen förs ett resonemang om huruvida markbundet bredband på en hastighet av 100 Mbit/s är samhällsekonomiskt effektivt (kapitel 6). En sammanställning av hur bredbandsutbyggnaden bidrar till måluppfyllelsen för övriga mål i landsbygdsprogrammet finns i bilaga 1. Bredbandsinfrastrukturen har betydelse för företagande och arbetsmarknad, men den är svår att påvisa i omsättnings- och sysselsättningssiffror (kapitel 2) Bredbandsstöden inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen har lett till, och kommer leda till, att fler företag får tillgång till eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Stöd ur landsbygdsprogrammet 2007–2013 bidrog till att ge knappt 12 000 företag tillgång till bredband, men för innevarande period finns ingen sammanställning. Stöd till ortsammanbindande nät från Eruf beräknas under nuvarande programperiod leda till att cirka 12 000 företag får ökad möjlighet att beställa en bredbandsanslutning. I oktober 2017 hade 77 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (PTS 2018a). Hushållens bredbandstillgång gynnar landsbygdsföretagen genom att bra förutsättningar för boende på landsbygden är av vikt för både för företagens kundunderlag och kompetensförsörjning. Majoriteten av företagarna uppger att bredbandstillgång är viktigt för deras företagande, samtidigt som fiberutbyggnaden inte tycks ha gett en mätbar effekt på varken omsättning eller sysselsättning. Det finns en självmotsägelse, eller paradox, i dessa utsagor. Ett möjligt sätt att förstå och förklara denna paradox är att företagarna bedömer att det snabba bredbandet kommer ha stor betydelse i framtiden. Merparten av de intervjuade företagens internetanvändning begränsas i dagsläget till enklare tjänster såsom kommunikation och administration, tjänster som rimligen kan tänkas användas lika väl på en anslutning med betyd­ligt lägre hastighet. Det viktigaste för många är i stället att fiberutbyggnaden har gett en stabil, snarare än snabb, uppkoppling samt säkerställt en fast uppkoppling när kopparnätet monteras ned. Fiberutbyggnad till följd av offentliga bredbandsstöd skapar förutsättningar för utveckling av användningen av IT-system på landsbygden (kapitel 3) Den nya fiberanslutningen möjliggör internettillgång med högre kapacitet i termer av överföringshastighet, stabilitet, redundans och gör konsumenten mindre känslighet för förbrukning av datamängd till skillnad från det mobila bredbandsnätet. Stödens effekter på användningen av IT system varierar beroende på alternativa förutsättningar för den fastighet som fått fiberanslutning till följd av stöd. Det finns stora förväntningar på att detta ska generera användning ITsystemen får större betydelse i framtiden. Den viktiga effekten på kort sikt är inte att det blir snabbt bredband med 100 Mbit sekund utan att bredbandsstöden möjliggör fortsatt fast internettillgång när kopparnätet monteras ned. På längre sikt möjliggör bredbandsstöden för landsbygdsområden atthänga med i teknikutvecklingen på samma villkor som andra områden. Fiberutbyggnaden är dock bara en av flera pusselbitar för att säkra god tillgång till internet med hög överföringskapacitet. Bredbandsinfrastrukturens har betydelse för lokalutveckling (kapitel 4) När det gäller betydelsen av IT-infrastruktur för landsbygdens utveckling har vi funnit att det på olika sätt minskar skillnaden mellan stad och land. Som landsbygdsbo upplever man det som rättvist att bredbandet ger liknande förutsättningar som i städer. Andra möjliga effekter är ökade möjligheter att fortsätta bo och verka på landsbygden, ökat kultur- och medieutbud samt nya lösningar för att tillhandahålla offentlig service. Till viss del finns det positiva miljöeffekter, främst genom minskat bilåkande, och det finns även enstaka nya verksamheter på bygdenivå. Det är dock inte möjligt att för ett landsbygdsområde identifiera kausala samband mellan specifik fibernätsutbyggnad och utvecklingen i den berörda bygden, då det snarast är internettillgången som helhet (den fasta och mobila uppkopplingen) som skapar förutsättningarna för utvecklingen i bygden. De offentliga bredbandsinvesteringarna har varit effektiva i att uppnå målet, men det förekommer kritik (kapitel 5) De offentliga bredbandsstöden har varit effektiva i att uppnå det kvantitativa bredbandsmålet och att stimulera lokal mobilisering. Vi identifierar samtidigt tre former av kritik mot hur stöden inom landsbygdsprogrammet fördelas. Dels att denna modell inte är den effektivaste för att stimulerade marknaden att bygga i glest befolkade område. Dels att urvalskriterierna inte gör det möjligt att väga in fler faktorer (till exempel försämrad alternativ uppkoppling via ADSL) än det numerära bredbandsmålet vid beslut om stödprioriteringar. Slutligen förekommer det argument som pekar på att stöden inom landsbygdsprogram­met i vissa fall kan ha gått till områden som inom en snar framtid hade kunnat byggas ut på kommersiell grund. Vi resonerar i rapporten om svårigheterna att bedöma giltigheten i denna kritik. I intervjuerna förekommer också kritik mot att stödformen som den är utformad idag tycks kunna leda till stora variationer i anslutningskostnader, att den inte eliminerar risk för så kallade "vita fläckar", samt att ett stort ansvar läggs på lokala (i vissa fall ideella) aktörer. Vidare finns det kritik mot bristen på samordning av landsbygdsprogrammet och Eruf på nationell nivå. Vi diskuterar tre scenarier för framtida stödpolitik: öppna utlysningar, riktade utlysningar och upphandlingar, och konstaterar att samtliga av dessa tre scenarier har för- och nackdelar. Ytterligare studier krävs för att bedöma huruvida bredbandsstöden är samhällsekonomiskt effektiva (kapitel 6) I vilken utsträckning den ekonomiska utvecklingen har påverkats av den pågående övergången till nästa generations överföringshastigheter är svårt att uttala sig om. Inom detta område krävs fördjupande studier. Vi kan dock konstatera att bredbandsutbyggnad, givet den utveckling som spås av diverse branschanalytiker, utgör en avgörande faktor för att möjliggöra för företag att vara verksamma i hela landet. Ur regionalpolitiskt hänseende framstår bredbandsinvesteringar som effektiva åtgärder på så sätt att de har stor betydelse för att skapa en känsla av inkludering i samhällsutvecklingen. En slutsats i såväl den Eruf-finansierade följeforskning, som i denna utvärdering, är att satsningar på IT infrastruktur bör kombineras med åtgärder för att näten ska komma till affärsmässig användning och med att verksamhetsutveckling sker i offentlig sektor för att kunna nyttja infrastrukturens potential.