Suchergebnisse

Vad är diplomati och hur går det till? Är diplomater alltid "diplomatiska"? Vad krävs egentligen av en diplomat och vad får en ambassadör göra?00Genom tiderna är diplomatyrket skildrat på många sätt. Välkända diplomater har också varit uppburna poeter och författare till både skönlitteratur och fackinriktade böcker. En del har varit eller blivit framstående politiker och statsmän. Det finns gott om vanföreställningar och okunnighet om diplomaters ofta viktiga men inte sällan osynliga arbete, konstaterar författaren. Uppgifterna blir allt fler. På bordet finns frågor som krig och fred, om hur klimatförändringar och valkampanjer skall hanteras till att ta hand om landsmän som drabbats eller svenska företag som behöver en hjälpande hand. Främst är diplomatin ett viktigt redskap i förhållandet mellan stater och folk, att skapa förståelse för och hävda vårt lands intressen.00I denna innehållsrika men lättillgängliga volym ger den framstående diplomaten Anders Lidén viktiga inblickar i det praktiska uppdraget att agera ur ett svenskt och nordiskt perspektiv. Men han spanar också framåt och undersöker hur yngre och blivande kolleger ser på det diplomatiska arbetet. En framgångsrik diplomati kräver många förmågor, inte minst fantasi, empati och förnuft.00Anders Lidén, bosatt i Stockholm, är filosofie doktor i statskunskap vid Lunds universitet. Under 37 år har han arbetat som framgångsrik diplomat på olika håll i världen. Bl a har han varit svensk FN-ambassadör i New York utöver ytterligare år vid FN, ambassadör i Israel, Zimbabwe, Malawi, Mauritius, Cypern och Finland. Därtill har han tjänstgjort i Libanon och Jordanien. 2017 utkom han med boken DIPLOMATI OCH UPPRIKTIGA SAMTAL. Lidén medarbetar även som krönikör i dagspressen

Denna rapport behandlar förändringar och förskjutningar i regeringens styrning av Svenska institutet under perioden 1998?2018. Rapporten behandlar tre frågekomplex. Det första handlar om styrningens form, där utvecklingen sätts i relation till allmänna förändringar i svensk myndighetsstyrning under perioden. Det andra handlar om innehållet i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev utifrån antagandet att detta är en indikator för hur offentlig diplomati förståtts och omsatts av svenska regeringar under perioden. Utifrån dessa två komplex diskuteras sedan balansen mellan regeringspolitik och Svenska institutets bredare representations- och främjandeuppdrag, det vill säga graden och karaktären hos regeringens styrning av institutet över tid. Andreas Åkerlund är docent i historia och verksam vid Södertörns högskola