Etik och biståndspolitik: en konstruktion av bedömningsgrund för inriktningen av svensk biståndspolitik
In: Uppsala studies in social ethics 19
18 Ergebnisse
Sortierung:
In: Uppsala studies in social ethics 19
In: Acta Universitatis Upsaliensis
In: Uppsala studies in social ethics 19
In: Uppsala studies in social ethics 32
In: Acta Universitatis Upsaliensis
In: Studia sociologica Upsaliensia 23
In: Göteborg studies in politics 69
In: Statens offentliga utredningar 1999,13
In: Demokratiutredningens skrift 15
In: Demokratiserien 2
In: Acta Universitatis Upsaliensis
In: Uppsala studies in social ethics 26
In: Acta Universitais Upsaliensis
In: Göteborg studies in educational sciences 141
Frihet och välbefinnande är nödvändiga förutsättningar för att vi ska kunna handla framgångsrikt och uppnå våra mål. Dessa komponenter bör därför betraktas som centrala för ett gott liv och något som vi alla måste hävda rättigheter till. I ?Leva fritt och leva väl? presenterar filosofen Per Bauhn en sammanhängande argumentation för hur såväl individuella livsval som politik bör utformas utifrån rätten att ha liv som präglas av autonomi, självaktning, hälsa, säkerhet och utveckling, liksom rätten att delta i formandet av vårt samhälles framtid. Bauhn ger ett tillgängligt och rationellt argument för mänskliga rättigheter och skyldigheter och pekar på rättvisa som en källa till mening för individen och som ett rättesnöre för stater i förhållande till sina egna medborgare och till andra stater
Doc. Glenn Hægerstam har under sin medicinar- och forskargärning i huvudsak ägnat sig åt smärtlindring. Hans förra bok, 'Den lidande människan', handlade om lidandet hos den enskilda människan. Nu tar han i Den avhumaniserade människan upp mänsklig ondska och det lidande människan åsamkar andra. Boken omfattar en inledning, nio essäer och en efterskrift och diskuterar avhumaniseringens roll i krig och totalitära miljöer. Författaren gör också ett försök till analys av orsakerna bakom hedersmord och våldshämnd. När diskussionen kommer in på döendet och döden blir det också ofrånkomligt att ta upp ämnet dödshjälp. Författaren undersöker frågan om hur vi ska förhålla oss till onda handlingar utförda av mentalt sjuka människor. Men han konstaterar samtidigt att i de flesta fall är det mentalt fullt friska människor som begår mord och utför grovt våld. I den avslutande essän diskuteras varför det finns lidande och ondska. Här avfärdas tanken på att mänskligheten kan indelas i onda och goda människor: den skiljelinjen går nämligen inom var och en av oss
In: Forskning för kyrkan 25
FÖRORD 9 INTRODUKTION 13 Syfte och problem 16 Undersökningsmaterial 19 En analys av luthersk etik 25 En rimlig utformning av luthersk etik 30 Tidigare forskning 34 Disposition 37 1 LAG OCH EVANGELIUM I LUTHERS ETIK 41 Om lag och evangelium 43 Läran om rättfärdiggörelse 46 Läran om goda gärningar 48 Etikens innehåll 52 En skapelseförankrad etik 56 Läran om de två regementena 59 Etisk dualism och hierarkisk samhällssyn 63 Konklusion 68 2 POLITISK ETIK I LUTHERSK TRADITION Jl En patriarkal politisk etik 73 Överhetstanken och läran om skapelseordningar 77 Staten som skydd mot det onda 81, En kritisk skapelseordningsteologi 87 Luthersk teologi som nazistisk ideologi 92 Evangeliets roll i luthersk politisk etik 99 3 LÄRAN OM GUDS ORDNINGAR 105 Spänningen mellan lag och evangelium 107 Skapelsen, synden och lagen 109 Kritik av naturrätten 112 Ordningar inrättade av Gud 115 Etik i en konfliktsituation 118 En realistisk politisk etik 122 Den minimala staten 126 Överheten i ett demokratiskt samhälle 128 Ett hierarkiskt rättviseideal 131 Konklusion 134 4 SKAPELSEN OCH LAGEN 137 Motsatsen mellan lag och evangelium 140 En skapelseförankrad etik 144 Kravet på omsorg 148 En etik för alla människor 152 Läran om de två regementena 156 En politisk etik utan kristologi 161 1 Kritik av makten 165 Politisk etik utan ideal 169 Konklusion 172 5 MÄNNISKANS DYGD OCH GUDS NÅD lj$ En dygdetisk teori 177 Naturlig och kristen kärlek 182 En naturrättslig teori 186 Människan som syndare och rättfärdiggjord 189 Lag och evangelium 193 Politikens begränsade värde 197 Kristen kärlek och politiskt handlande 202 Människovärde och social hierarki 205 En dygdetik utan samhällskritik 208 Konklusion 211 6 EN UDDLÖS POLITIK 215 Luthers patriarkala etik 218 Luthersk etik och tysk nazism 222 Den minimala staten 227 Ett krav utan innehåll 231 Politikens begränsade värde 236 Luthersk etik som politisk liberalism 242 Evangeliets betydelse för etiken 246 7 KRISTOLOGI SOM SAMHÄLLSKRITIK 251 Tre modeller för kristen politisk teologi 253 En etik förankrad i kristologin 258 Motstånd i Kristi efterföljd 263 Korsets teologi som hopp om befrielse 267 En etik förankrad i skapelsetanken 270 Eskatologi som kritiskt perspektiv 275 Evangelium som etisk vägledning 279 Socialetik utan tvåregementslära 283 LITTERATUR 287
In: Eureka . Ellerströms akademiska 41