Suchergebnisse

[From clash of interests to symbiosis? Environmental policy and welfare in times of economic boom and recession]Global challenges such as climate change, the free flow of international capital, and growing political transnational cooperation, together with two major financial crises, have put pressure on the national welfare state during recent decades. During the same period, the concepts of sustainable development and ecological modernization have contributed with an understanding of economic growth and environmental awareness as complementary. In that context, Karin Edberg's article discusses whether environmental policy can be said to be part of the modern Swedish welfare state. Edberg makes use of the annual inaugural speeches given by the prime minister in connection with the opening of the Swedish parliament. This implies that the article's results rather than reflecting political practice points at issues of political interest and their articulation. Edberg shows how environmental questions have fluctuated between being a de-ideologized and normalized part of the political landscape, and a political watershed. Today, the idea of sustainable development is the glue that connects environmental policies with the welfare state – at least on a rhetorical level – and which makes the environment a consensus issue.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Edberg, Karin (2016) "Från motsatsförhållande till symbios? Miljöpolitik och välfärd i ekonomiska upp- och nedgångar", in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.1 ; Globala utmaningar som klimatförändringar, transnationella kapitalrörelser och politiskt gränsöverskridande samarbete har satt den nationella välfärdsstaten på prov under de senaste decennierna. Två större finansiella kriser har också de påverkat politikens utformning. Under samma tid har begreppen hållbar utveckling och ekologisk modernisering bidragit med ståndpunkten att tillväxt och miljömedvetenhet kan gå hand i hand. Utifrån den kontexten diskuterar Karin Edberg i sin artikel huruvida miljöpolitiken kan sägas vara en del av den nutida svenska välfärdsstaten. Till grund för sitt resonemang använder sig Edberg av de årliga regeringsförklaringar som ges av statsministern i samband med riksdagens öppnande. Detta innebär att artikelns resultat inte speglar politisk praktik utan snarare vilka frågor som anses vara i den politiska hetluften och hur de artikuleras. Edberg visar hur miljöfrågan pendlat mellan att utgöra en avideologiserad och normaliserad del av det politiska landskapet, och en politisk vattendelare. I dag är idén om hållbar utveckling kittet som binder samman miljöpolitiken med välfärdsstaten – åtminstone på en retorisk nivå – och som gör miljö till en konsensusfråga.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Edberg, Karin (2016) "Från motsatsförhållande till symbios? Miljöpolitik och välfärd i ekonomiska upp- och nedgångar", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.1

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler. ; This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.