Suchergebnisse

Skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock (1852-1930) verkade när det moderna Sverige tog form. I sin privatskola införde hon pedagogiska nyheter som spreds till det allmänna skolväsendet. Trots sitt häftiga humör blev hon en samlande kraft inte bara i skolvärlden, utan även i kampen för kvinnlig rösträtt

Smallholder farmers are defined as key actors in the implementation of Agenda 2030, based on their importance for food security and poverty reduction, particularly in Sub-Saharan Africa. This is also true for South Africa, where smallholder farming has attracted considerable policy attention in an attempt to break the trend of rural poverty and the legacy of the apartheid era. One issue of concern is the long-term decline in arable production in fields, reflecting a wider trend of de-agrarianisation among peasantries and smallholders all over the world. In South Africa this withdrawal from field cultivation is compensated to an extent by intensification in garden cultivation. This thesis explores how smallholders perceive the role of these two different crop cultivation practices in their daily lives. The empirical data were collected during an ethnographic field study in rural South Africa in early 2020 using a variety of qualitative research methods. Drawing on the theoretical concepts of lifeworld and system world together with perspectives of livelihoods, the study shows that household agricultural production is being downscaled, with most households prioritising the continuation of garden cultivation. Garden cultivation draws upon capabilities that most households can access and is viewed as a taken-for-granted activity within the lifeworld of smallholders. Field cultivation emerges as a deliberate choice made by households who are able to access sufficient family labour and financial capital. Furthermore, arable production in fields is based on long-term experience of government involvement, resulting in a commonly shared view that a government presence in field farming is something to be expected even today. It would appear that this commonly shared view enables agricultural projects and certified seeds to be introduced that are disembedded from smallholders' local conditions, mirroring a policy belief in a New Green Revolution for Africa. This finding suggests that garden cultivation can serve as an example of crop cultivation that is attuned to local conditions, indicating the direction smallholders could take if they are to fulfil their role as promoters of sustainable development in line with Agenda 2030.

This article investigates the influence of Swedish drug users on Swedish drug policy during the period 1965-2004. The main focus is on public policy, ie, the policy-making of parliament, government, & key government departments & agencies. Both the users' processual influence, that is the degree & the way in which users participate in the decision-making process, as well as the users' substantial influence, or the degree to which the drug policy produces results that are in the interest of the users, are studied. The processual influence was studied by reviewing user influence within the framework for public drug policy inquiries conducted during this period. The substantial influence was studied by evaluating the development of the Swedish drug policy, using a catalogue of key user issues (based on an international comparison of various user organizations) as a yard stick. The results indicate that user influence over public drug policy generally speaking has been extremely limited. Furthermore, as far as can be judged, this influence seems to have diminished over time, a development which has been similar for processual & substantial influence skills. Tables, References. Adapted from the source document.

Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har framgångarna varit så stora och uppslutningen så allmän att många nästan glömt bort att ideer man tar för självklara har just en liberal historia. På andra håll går utvecklingen i allt annat än liberal riktning. Färden mot fördjupad demokrati, vidgad marknadsekonomi och en stärkt ställning för medborgerliga fri- och rättigheter, som tedde sig så spikrak efter Murens fall och Sovjetunionens upplösning, visar sig plötsligt kunna gå i helt annan riktning. Hur kommer det sig? Handlar det främst om att makthavare och icke-liberala ideologer känner sig hotade av de liberala budskapen och mobiliserar emot dem? Eller har liberalismens företrädare lämnat angelägna frågor obesvarade och ställt ut löften som de inte har kunnat hålla? Kan liberala principer ha drivits för långt? Eller har liberaler tvärtom varit alltför lättsinniga i sin relation till filosofi och principer? Elva kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor

Under en lång period har Sverige ganska ensidigt bejakat snabb förändring och glatt sig åt att vara "världens modernaste land". Men nu ställs åter frågor om det inte kan finnas poänger med att lyssna på erfarenheten, utgå från traditionen och bry sig mer om hur verkligheten ser ut än hur man tycker att den borde vara. Insikten växer om att ständiga framsteg inte är en naturlag utan att de vilar på värden, förtroende och institutioner som det tar lång tid att bygga upp men som det går snabbt att bryta ned. Begrepp som ordning, realism och auktoritet har fått en mer positiv klang och det talas om en återkomst för konservatismen. Men vad är det egentligen som åtnjuter en renässans? Handlar det om en sammanhållen och väldefinierad ideologi eller rör det sig om föreställningar och förhållningssätt som kan relatera till många olika ideströmningar? Åtta kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor

Vänstern har hamnat i en utdragen identitetskris. De materiella förhållandena, som var så centrala för Karl Marx, har under ett par decennier tilldragit sig minskat intresse i vänsterkretsar. Samtidigt har idéer om gränslöshet och representation fått allt större utrymme. Paradoxalt nog - eller inte - har detta fortgått samtidigt som frågorna om trygghet och nationell välfärdspolitik har kommit tillbaka på medborgarnas dagordning. Efter finanskris och eurokris spådde många en kraftfull renäsans för vänstern, men hittils har andra politiska rörelser dragit störst fördel av reaktionerna mot de ekonomiska kriserna och mer allmänt mot 1989 års idéer. Nya frågor på dagordningen och nya ideologiska prioriteringar hos vänsterns företrädare har försvagat banden till traditionella kretsar av sympatisörer. Frågan var vänstern befinner sig i dag låter sig inte helt enkelt besvaras. Vänstern finns på flera olika håll - och den rör sig i olika riktningar. Skribenterna i denna bok bidrar med tolv olika perspektiv på vad som hänt och händer och varför det sker

Den svenska krisberedskapen har fortfarande brister trots att vi genom historiska erfarenheter är väl medvetna om vilka katastrofer som kan komma och vilka utmaningar vi står inför. Sverige har en lång tradition av att ha svårt att hantera oväntade kriser; Palmeutredningen, Estonia, Tsunamin, Skogsbranden i Västmanland är exempel p kriser som inte hanterats föredömligt. Vi upprepar ofta samma misstag och tycks inte ta lärdom. Extremväder har gett oss nya utmaningar. Har vi tillräcklig kunskap för att hantera de katastofer vi drabbas av? Vad gör vi om kriget kommer eller en pandemi bryter ut? Tar vi krisberedskapen på allvar? Eller är det en illusion att man kan förbereda sig för kriser?