Suchergebnisse

What is good politics? It is both a knowledge of philosophical, organizational and normative questions. It is about how and where the political science branch of the social science tree grows, of what political scientists really should do and how political science education should be conducted. By extension, it is also about which frames political order, power and social organization can best be analyzed within. There are big questions. Are there any good answers or just bad? Or could it even be that the question of what distinguishes good from bad politics leads to awkward enough paradigmatic, epistemological, and other difficult or insoluble problems that maybe we should refrain from imposing or even trying to answer it? Well, it would actually be pretty bad. Adapted from the source document.

This article raises the issue of 'industrial relations' in the public sector, ie, how employer-employee relations are conceptualized in liberal democratic political theory. The historical & theoretical legacy of this conceptual apparatus can help explain why the welfare workers (employed in publicly financed health care, social service, education, elderly care, & day care for children) are hardly mentioned in the liberal democratic scheme. The liberal democratic state traditionally focuses on political subjects as if they all were citizens/cohabitants (in the civil society), when in fact roughly 20% of the Swedish electorate at the same time are citizens/co-workers (in the local welfare state). The issue of rights & duties in direct & indirect relations between the local state & the citizenry is therefore heavily biased in favor of the citizen-as-cohabitant/consumer. If both these roles of the citizenry were adequately handled in political theory, this would possibly cast a new light on New Public Management as well as the current Swedish focus on freedom of choice ('exit rights') for welfare consumers. It is argued that there is nothing inherent in liberal democratic political theory that could block the application of the idea of a neutral & benevolent state to the citizen-as-coworker. A coherent application of the Marshallian scheme of civil, political, & social rights therefore means the inclusion of social rights to citizens-as-co-workers. 55 References. Adapted from the source document.

Argues that because of its international status, the English speaking world has an overly dominant position in formulating theories, models and research problems, which the Swedish political science merely copies. Repeating studies and applying the same methods is hardly a sign of a mature and cumulative science. Swedish political science could offer much more by studying fields such as Nordic social democracy, Swedish criminal policy or Nordic far right parties with unique theories and methods. L. Pitkaniemi

Scholarship in international law aims at addressing global forest governance comprehensively. This article reviews the recent contribution Global Forest Governance - Legal Concepts and Policy Trends by Rowena Maguire and puts it into the perspective of recent political and policy science research on global forests. While finding Maguire's volume being a very timely and valuable contribution to the interdisciplinary discussions on international forest governance, we identify some weaknesses which are mostly rooted in methodological critique and a lack of a systematic framework for analysis.

En tredjedel av all mat som produceras försvinner på vägen. Det innebär att en stor del av den negativa miljöpåverkan som livsmedelsproduktionen står för, har skett alldeles i onödan. I EU:s livsmedelsstrategi är matsvinn en av nyckelfrågorna.

This study examines what happens when contentious lay citizens harness the technical-ecological repertoire of experts as means of challenging nature conservation policy. The causes, manifestations, and implications of this phenomenon are elucidated through a critical discourse analysis. The case study is based on the wolf reintroduction project in Europe, with particular focus on Sweden, using illegal hunting discussions as a point of entry within the hunting community. It reveals the deployment of three topoi, which are defined as stock arguments situated within a discourse. Analysis shows how while some topoi often incur short-term gains in the debate because of their scientific guise, they are fundamentally relegated as folk science (or barstool biology) by government experts and, in some cases, contribute to the further marginalization of other knowledges. Acquiescence to this discourse is shown to greatly impede the debate. Finally, the study shows how lack of trust in the public dialog, which hunters openly recognize to be colonized by ecological expertise, results in increasingly noncommunicative forms of resistance toward policy.

Målet med denna rapport är att lyfta viktiga frågor som kan säkerställa välfärden hos både häst och människa i hästunderstödda insatser (HUI). Den behandlar hur människors och djurs säkerhet och välfärd interagerar, om patientsäkerhet vid komplementära insatser i vården, elevsäkerhet vid alternativa skolformer samt professionella ställningstaganden rörande mötet mellan häst och människa. Rapporten är ett led i att lyfta fram viktig forskning kring hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med hästar i vård, omsorg, psykosocialt arbete och skola. HUI innebär en praktisk tillämpning av One Welfare och One Health koncepten och kan ses som en resurs för att uppnå flera av målen i Agenda 2030. HUI uppstår i skärningspunkten mellan den offentligt finansierade vårdsektorn och landsbygdsutvecklingen. Flera politiska fokusområden berörs när välfärdstjänster inlemmas i hästföretag och alla inblandade individer skall garanteras bästa möjliga hälsa. Djurvälfärd får inte äventyras av orimliga upphandlingsvillkor och människors säkerhet får inte äventyras av företagares bristande kunskaper om hästbeteende eller om funktionsnedsättningars inverkan på förmågan att bedöma risker. I en HUI-verksamhet blir djur en resurs för människors hälsa. Dagens arbetshäst återfinns i ökande omfattning i rehabiliteringsverksamheter och inte enbart för rekreation eller sport. För att utveckla denna växande sektor till en resurs för att möta ohälsoproblem och bidra till rehabilitering och återhämtning behövs en nulägesbeskrivning. Hästar har dokumenterade förutsättningar för att bidra till människors läkande, men kunskapsläget om mekanismerna är oklart. Hästunderstödda insatser är en del av det som kallas "Naturunderstödd rehabilitering", eller "Utomhusrehabilitering". De hälsoeffekter som vistelse utomhus, i naturen, innebär adderas alltid till de specifika effekter som hästens medverkan innebär. Okunskap om hästar och HUI hos upphandlare eller utövare är en stark riskfaktor för människors säkerhet och hästars välfärd. Kartläggningar av branschen 2008 och 2020 visar på en spretig och eldsjälsdriven bransch som förändrats från offentligt bedriven HUI med utövare anställda inom hälso- och sjukvård till mestadels egenföretagare med otrygga avtalsvillkor och korta upphandlingsavtal. Professionerna som erbjuder HUI omfattar nu även professionella inom psykosocialt arbete och inom skolan. Precis som bilden av ohälsa och rehabiliteringsbehov har förändrats mellan 2008 och 2020 har utbudet av tjänster och målgrupper för insatser utvidgats. HUI har ingått i svensk sjukvård oavbrutet sedan dryga 60 år och uppstod som en följd av poliopandemin och de rehabiliteringsbehov som växte fram världen över. I efterdyningarna av dagens pandemi kan HUI utgöra en resurs för personer med långvariga behov av multimodal rehabilitering. HUI karakteriseras av sin omgivande miljö, klientens behov, HUI ansvarigs professionella kompetens och hästens specifika förutsättningar som rörelsegivare, relationsskapare, motivator till deltagande i en insats eller som vän och förebild genom sin sociala kompetens. Användning av djur i terapeutiska sammanhang innebär ett extra ansvar även för djurets välbefinnande under interventionen. Kunskaper om hästens beteende och behov inom inhysning och skötsel samt deras signaler på stress behöver finnas hos alla inom hästnäringen. Detta är en grundläggande djurvälfärdsfråga. Det är viktigt att också HUI ansvariga har denna kunskap så att den kan komma till klinisk nytta och så att hästarnas välfärd inte riskerar att äventyras. Studier tyder på att dålig hästvälfärd och hästar som signalerar ohälsa i sin tur inverkar på klienten på ett ogynnsamt sätt. Dålig hästvälfärd är alltså inte bara en djurskyddsfråga utan blir även kontraproduktiv för HUI verksamheten. Ett identifierat problem inom HUI är de professionellas varierande kunskapsnivå; om hästar, deras grundläggande behov och samspelet mellan hästens välfärd och riskerna för klienterna. HUI ansvarig har en grundprofession inom hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete eller pedagogik. Sammanfattning Inom grundprofessionen finns det krav på kompetenser för att utöva yrket men inte för att hantera hästar. Idag saknas ramverk för hur de två sektorerna humansäkerhet och djurskydd skall säkerställas vid HUI. Branschen tog 2009 fram certifieringskrav för HUI ansvariga med särskilt krav på hästkunskap. Då var de flesta ansvariga anställda inom offentlig vård och arbetade tillsammans med en ridskola. Hästkompetens och ansvar för hästvälfärd låg hos ridskolan. Ansvar för klientsäkerhet låg hos sjukvårdshuvudmannen. I dag, med många egenföretagare saknas denna tydliga koppling till existerande kvalitetssystem. Branschen behöver därför utveckla kvalitetssystem för både djurvälfärd och säkerhet. En del i denna process är att upphandlare av HUI tjänster efterfrågar parametrar för såväl hästvälfärd som humansäkerhet. Inget tyder på att HUI innebär större risker för klienten än annan vård. En överblick över incidentrapportering från HUI-insatser internationellt visar på få incidenter. Hästens arbete i HUI är otillräckligt studerat avseende hästvälfärd. En identifierad HUI-specifik situation är att hästen behöver kunna stå still länge på samma plats och behöver tränas att möta olika situationer t ex att ryttare lyfts på från ramp eller via en mekanisk arm. Hästens lämplighet för HUI arbete beror på de krav som insatsen innebär. En lugn häst som terapeuten tycker fungerar väl i insatsen och stabilt byggd om den skall ridas, uppfyller grundläggande krav. Vid HUI observerar, sköter, rider, kör och tränar man hästar. Även besöksverksamhet förekommer. Många verksamheter får hästar donerade, utlånade eller så köper man triangelmärkta eller äldre hästar. Det innebär att hästarnas hälsotillstånd kan variera. Ansvarig måste kunna bedöma individernas olika hälsostatus. Hälsoteam för hästar inom en HUI verksamhet rekommenderas som en strategi för att säkerställa välfärden inom sektorn. Det finns anledning att anta att HUI kan fungera som en positiv välfärdsfaktor för ridskolehästar. Flera HUI verksamheter internationellt har utvecklade samarbeten med djurskyddsorganisationer och fungerar som "Rescue centre" för övergivna hästar. Internationella Etiska riktlinjer för hästvälfärd inom HUI publicerades senast 2021. I dessa förutsätts den ansvarige skaffa erforderliga tillstånd utifrån sin profession och som djuransvarig i enlighet med nationella regelverk. Det finns också anledning att lyfta de etiska principer som styr våra handlingar och diskutera om och hur vi kan rättfärdiga att vi använder djur i vård av människor. En viktig aspekt är att endast då hästen och dess miljö tillför insatsen värden som den professionelle bedömer inte kan uppnås på annat sätt är det etiskt försvarbart att involvera hästen. I rapporten lyfts en modell för etiska aspekter fram. För att kunna utveckla detta område i Sverige föreslås avslutningsvis ett antal rekommendationer till myndigheter och politiker, upphandlare, HUI-företagare och universitet och högskolor.

The EU Renewable Energy Strategy (RES) Directive requires that each member state obtain 20% of its energy supply from renewable sources by 2020. If fully implemented, this implies major changes in institutions, infrastructure, land use, and natural resource flows. This study applies a political geography perspective to explore the transition to renewable energy use in the heating and cooling segment of the Swedish energy system, 1980–2010. The Nordic welfare model, which developed mainly after the Second World War, required relatively uniform, standardized local and regional authorities functioning as implementation agents for national politics. Since 1980, the welfare orientation has gradually been complemented by competition politics promoting technological change, innovation, and entrepreneurship. This combination of welfare state organization and competition politics provided the dynamics necessary for energy transition, which occurred in a semi-public sphere of actors at various geographical scales. However, our analysis, suggest that this was partly an unintended policy outcome, since it was based on a welfare model with no significant energy aims. Our case study suggests that state organization plays a significant role, and that the EU RES Directive implementation will be uneven across Europe, reflecting various welfare models with different institutional pre-requisites for energy transition.