Suchergebnisse

In 1870, political science was established as an academic discipline, attached to history, at the Lund University. In 1877, a chair in history and political science was created. Twenty-five years later, it was transformed into a chair in political science and statistics. In 1926, that symbiosis was put to an end and political science was awarded a chair of its own. Pontus Fahlbeck, professor from 1889 to 1917, was a historian who developed into a social scientist with broad interests: political science, statistics, economics, and sociology. Several of his books were also published in foreign languages and he had many contacts with colleagues abroad, particularly in France and Germany. However, the critical period in the modernization of political science in Lund happened just after the middle of the 20th century, with Nils Stjernquist, holding the chair from 1951 to 1983, at helm. The dependence of history and legal science waned; the influence of social science, especially in its American version, increased. The result was a modern political science department with broad interests and worldwide contacts. References.

Recent advances in game theory and experimental social science provide insights for the study of corruption and abuse of power in local politics. We survey the evidence from theoretical and experimental research and illustrate findings and problems with two examples from a survey among local politicians and officials in Sweden. The most simplified theoretical models, such as the prisoner's dilemma, fail to capture the distinction between group loyal behavior at different levels. There are several grey zones between pro-social behavior and corruption. These grey zones can be considered corruption danger zones. While Sweden is typically seen as a non-corrupt society, there are several situations where local politicians and officials must make choices in these corruption danger zones. Both formal institutions and informal norms influence these choices, and the views among politicians can vary substantially regarding what behavior is considered acceptable. Communication, openness and public debate can help the fight against corruption. Adapted from the source document.

This text offers an overview over and a categorization of visionary statements produced by Swedish government agencies. The visionary statements are analyzed with respect to the values that they highlight, whom they pinpoint as the principal or initiator, and whether or not the visionary statement is limited to the agency's sphere of activity. From this discussion it can be concluded that the visionary statements among public agencies bears similarities with the visions used as management tools in the private sector. This similarity is highlighted by the tendency among the public agencies to emphasize economic values such as efficiency comparatively more than accountability and democracy. Since this study only covers official material retrieved form web pages it can draw conclusions about how the visionary statements are presented – and not concerning how they were initiated and developed. Nevertheless, the very existence of visionary statements among public agencies turns attention to the division between the politicians as policy makers and the bureaucracy as a purely implementing force – and to the question about where, when and by whom politics is being made.

Etablerade partiers strategiska bemötande av radikala högerpopulistiska partier(RHP-partier) står i fokus för avhandlingen. Syftet med avhandlingen ärrekonstruktion och analys av innehållet i de etablerade partiernas strategiskabemötande av partier som anses utmana centrala principer inom den liberalademokratin, såsom pluralism och tolerans, och vars närvaro också anses skapa ettdemokratiskt dilemma. Syftet har operationaliserats inom ramen för en svenskkontext med fokus på Socialdemokraternas och Moderaternas strategiskabemötande av ett svenskt RHP-parti i form av Sverigedemokraterna. Detmetodologiska ramverket utgår från ett kvalitativt perspektiv med fokus påintervjuer med representanter för de två etablerade partierna ochSverigedemokraterna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av PSOteorin(Position, Salience and Owner-ship theory). Teorin visar hur de etableradepartiernas strategiska bemötande av RHP-partier kan relateras till 1) den specifikasakfråga RHP-partiet politiserar och 2) till vilken grad RHP-partiet hotar deetablerade partierna i fråga om väljarstöd. Avhandlingens resultat visar attinnehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande avSverigedemokraterna har förändrats sedan valet 2006 och att den sakfråga somSverigedemokraterna politiserat, flykting- och invandringsfrågan, är central förutformningen av de etablerade partiernas bemötande av partiet. ; The strategic approaches towards radical right-wing populist parties (RRP-parties)are in focus for the thesis. The aim of the thesis is reconstruction and analysis ofthe content of the established parties' strategic approaches towards parties thatchallenge central principles of liberal democracy, such as pluralism and tolerance,and who´s presence are creating a democratic dilemma. The aim has beenoperationalized within a Swedish context with focus on the strategic approachesused by the Social Democratic party and the Conservative party towards theSweden Democrats, a Swedish RRP-party. The methodological framework is builtupon a ...

Biodrivmedel blev efter millennieskiftet en alltmer prioriterad energikälla för EU och ansågs kunna stävja både klimathot och energissäkerhetsproblem samtidigt som drivmedelsproduktionen skulle gynna sysselsättningen i jordbruket. EUkommissionen formulerade 2007 ett mål om att ersätta 10 % av transportenergin till biodrivmedel. Snabbt uppkom dock en strid mellan en grupp av aktörer (miljörörelse och livsmedelsindustri) som såg biodrivmedelssatsningen som ett hot mot både miljön och livsmedelssäkerheten medan en annan grupp bestående av företrädesvis biodrivmedelsintressenter såg det som viktigt att behålla och utveckla EU:s mål för att rädda både klimat och miljö. Motsättningarna som uppkommit väcker frågor kring vilka logiker som legat bakom detta. Avhandlingens syfte är att analysera EU:s biodrivmedelspolicy, vilka aktörer och nätverk som har format denna process, vilka problem och lösningar som dessa aktörer och nätverk argumenterat för i processen, samt hur de har agerat för att mobilisera stöd för sina ståndpunkter. Detta har kopplats till teorier om nätverksstyrning, förekomsten av utlösande händelser i policyprocessen, resursberoende i nätverksmodellen samt på vilket sätt managementteori utövat inflytande. Metoden har varit att utifrån dokumentstudier rekonstruera det historiska förloppet och de aktörer som medverkat i processen. Avhandlingens visar att en förhållandevis liten grupp aktörer har haft ett stort inflytande över policyprocessen från det att problemen som biodrivmedel var satta att lösa definierades i slutet av 80-talet till det att hållbarhetsstandarder utvecklades och implementerades. Dessa aktörer har funnits i policynätverkens kärna och har som ett av sina centrala mål velat utarbeta globala regelverk för råvaruhandeln. De miljöorganisationer som medverkat i processen har genom resursberoenden till stor del varit underordnade denna grupp. Processerna har innehållit ett stort inslag av strategisk planläggning men även utlösande händelser som klimat- och livsmedelskriser har varit viktiga för att motivera politiska beslut. ; Biofuels became a prioritized energy source for the EU in the new millennium. It was believed that biofuels would suppress both climate change and problems with energy security, and would simultaneously benefit agricultural employment. The EU Commission decided in 2007 that 10 % of the energy used in transportation would be replaced by biofuels. This was, however, soon criticized by a group of actors (environmental associations and the food industry) that saw the biofuels initiative as a threat to both the environment and food security. The biofuels proponents, on the other hand, argued that it was important to maintain and develop the EU's biofuels objectives to save both the climate and the environment. These contradictions raised my interest to understand and analyze the logics that lie behind these different perspectives on the same issue. The aim of this thesis is to analyze the EU's biofuels policy, which actors and networks shaped this process, which problems and solutions these actors and networks put forward in the process, and how they have acted to mobilize support for their positions. Theoretically, I have applied theories on policy networks, the occurrence of triggering events in the policy process, resource dependence between actors and networks, and how management theory can be used to understand how policy develops. The main results are that a relatively small group of actors has had a strong influence on the policy process. These actors have been at the core of the policy community. The environmental organizations involved in the process have been subordinate to this policy community through resource dependencies. One actor network was formed that wanted to increase the amount of biofuels, while another was formed to protect the forest and soil from heavy exploitation. It took over 20 years before these contradicting efforts collided. This thesis concludes that the process contained large elements of strategic planning and that triggering events such as climate and food crises have been important to justify political decisions.

I "Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935-1980" tecknar Hampus Östh Gustafsson en ny bild av humanioras historia i Sverige. Genom att anlägga ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935-1980 visar han hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium - långt före 1960- och 70-talens vänsterradikalisering och den nyliberala vågen mot seklets slut. Mot bakgrund av en legitimitetsregim präglad av ideal om rationell planering och demokratiska jämlikhetskrav framstod humanisterna som marginaliserade och på kollisionskurs med 1900-talets stora historiska berättelser och framtidsvisioner. Jämfört med andra vetenskaps­områden som samhällsvetenskap och teknik blev det oklart vad som utgjorde humanioras konkreta bidrag till det progressiva välfärdsprojektet. I återkommande debatter kom de humanistiska ämnena att utmålas som traditionalistiska lyxföreteelser, och med tiden utvecklades en krisdiskurs som humaniora än idag inte lyckats frigöra sig från. Ett av de vanligaste argumenten till humanioras försvar idag - att ämnena spelar en oumbärlig roll för demokratin i förening med den så kallade kritiska rollen - visar sig problematiskt att applicera bakåt i tid. Först mot slutet av den period som undersöks lyckades svenska humanister tydligt formulera sådana positioner genom att aktivt bejaka den marginalisering som dåtida aktörer fann exceptionell i Sverige jämfört med andra länder. Humaniora hade då redan länge befunnit sig på undantag i den svenska kunskapspolitiken. Hampus Östh Gustafsson är verksam vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. "Folkhemmets styvbarn" är hans doktorsavhandling