Suchergebnisse

Få militära nederlag har skett så snabbt och fått så stora konsekvenser som det franska i juni 1940. Vad som kunde ha begränsats till en europeisk konflikt blev ett nytt världskrig. Boken skildrar tiden från krigsutbrottet den 3 september 1939 till vapenvilan den 22 juni 1940. Med hjälp av ett omfattande källmaterial visar Pierre Gilly att det franska nederlaget inte var oundvikligt

Carlsnaes, W.: Teorier om politiska allianser i internationell politik. - S. 9-14 Skogan, J. K.: Norske alliansetradisjoner. - S. 15-22 Graeger, N.: Norge, USA og de nye NATO. - S. 23-30 Rieker, P.: EU og Norden som militaerallianser og alliansepartnere for Norge. - S. 31-36 Haugevik, K. M.: Internasjonale sikkerhetsorganisasjoner som kontekst. - S. 37-44 Torjesen, S.: Hva med Russland? - S. 45-52

The author reflects on the time she spent living in an Estonian village on the site of a formerly Soviet collective farm and describes the people she met, the economic conditions, and what life was like in the region. Her stories of Estonians and Russians, on the terms of the collective farm, in summer and winter, on old women and young men between two social systems are the stories that become history

Vid Engelsbergsseminariet år 2000 - som hölls vid Avesta herrgård i Dalarna på temat Visioner av framtiden - sa litteraturkritikern och historikern Harold Bloom att han fruktade "en framtid där allt är känt, men där ingen är vis; inte ens all information i världen kan kompensera om visheten går oss förlorad". Blooms yttrande, för nästan 20 år sedan, sammanfattar oron som många deltagare uttryckte vid Engelsbergsseminariet 2018. Texterna i den här antologin härrör från det seminariet som ägde rum vid Engelsbergs bruk i Västmanland, på temat Kunskap och information. Vem skall ha kontroll över och vem tillhör de oerhörda mängder information som produceras i dag? Hur kan den här informationen omvandlas till kunskap och visdom av oss människor och individer? Demokratin är ett relativt nytt politiskt fenomen och informationskontroll kan brukas och missbrukas av demokratiska samhällen och stater i like hög grad som av totaliära regimer - precis som den faktiskt görs av globala företag som vet mer om oss än vi vet om oss själva och som utnyttjar informationen för strikt kommersiella syften

Öresundsbron fyller 20 år! Vad har hänt under dessa år? Och vart är vi på väg? Danska och svenska forskare, analytiker och journalister ger i denna antologi en aktuell bild av brons betydelse och utvecklingen i regionen. Gräns- och id-kontroller, pendling och ett förändrat politiskt samarbete har präglat bilden under de senaste åren, men vad betyder detta i ett större sammanhang och hur kan det tolkas? Coronapandemin som fått stor påverkan på Öresundsregionen utbröt under slutarbetet med denna bok våren 2020 och kommenteras kort. Dessutom möter vi den danska tonåringen som går på skategymnasium i Malmö, forskaren som gått från att demonstrera mot bron till att hylla regionen, författaren som utforskat sin transidentitet i Köpenhamn och en rad andra personer som lever och verkar omkring Öresund. I sex essäer utvecklar forskarna sin syn på hur Öresundsbron utgör en gräns mellan två länder och inte bara en fast förbindelse samt hur den nya benämningen Greater Copenhagen anknyter till bron och berättelsen om Öresundsregionen. De undersöker hur bron skapar nya mönster för tillgänglighet, urbanisering och geografisk olikhet och hur en till synes vanlig tv-serie lyckades förnya och fördjupa brons symbolkraft. Vidare får vi ta del av hur bron är en projektionsyta för olika slags engagemang och identiteter som kan vara både lokala och kosmopolitiska. I den avslutande essän ställs den kritiska frågan huruvida Öresundsbron som vi känner den i dag är ett tecken på en ny tid och modernitet med förankring i den djupa nationalstaten. En inledning och en epilog ramar in de sex forskaressäerna, samt ett rikt urval av röster och reflektioner om bron och regionen. Längre intervjuer med människor som rör sig i den dansk-svenska gränsregionen varvas med kommentarer från makthavare och allmänhet. Tillsammans bidrar de olika inslagen till en komplex bild av Öresundsbrons betydelse