Suchergebnisse

In this research anthology, inequality in Swedish working life in a Sweden marked by increased inequality, is studied. Racialised inequality, racism and discrimination in individual workplaces are focused, but inequalities based on class and gender are also studied. The concept of inequality regime is used by several of the authors to analyse work organizations. The workplaces studied are found in different sectors, not least in healthcare. The book also includes contributions that provide comparative international perspectives and studies of the development of inequality over time. The anthology contains 12 chapters based on empirical studies of working life, one chapter that analyses working life inequality from a political theory perspective, an introduction and a closing chapter that frames and draws conclusions from the different studies, as well as an afterword. The authors are 22 researchers from different social science disciplines.

Det finns lantbruksföretagare som idag upplever en stor arbetsbelastning, ekonomisk börda, frustration och stress orsakat av olika lagkrav och myndighets- och branschkontroller, vilket är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i sektorn. Denna studie syftade till att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för olika regelverk som belastar de svenska lantbruks- och landsbygdsföretagarna och analysera effekterna av dessa. Studien omfattade analys av utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruksföretag under 1996-2016. För att kvantifiera tid och kostnad för lantbruksföretagens administration användes en digital dagbok där cirka 50 lantbruksföretagare registrerade den tid som de årligen lade ner för insamling, dokumentation och rapportering av uppgifter och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och tillstånd. Vidare intervjuades 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänstemän och rådgivare om deras erfarenheter kring lagstiftning och byråkrati i svensk livsmedelsproduktion. Under 20-årsperioden 1996-2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120%. Flest lagkrav berör gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (ca 450 lagkrav). Under samma period ökade även kravet på antalet journaler med 340% (från 5 till 22) och tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450% (från 6 till 33). Den ökande byråkratin tar tid att hantera och medför en kostnad och mental belastning för företagen. Den administrativa aktivitet som tog mest tid var journalföring, märkning och rapportering av djur. Kostnaden för rapportering av djur (per djurenhet) var fem gånger högre för får jämfört med nötkreatur. Förberedelser, genomförande och efterarbete av kontroller var den administrativa aktivitet som tog näst mest tid för företagen. Drygt 70% av företagen som deltog i studien kontrollerades minst en gång under en sexmånadersperiod. Knappt 30% av företagen kontrollerades av både myndighet och bransch under samma period. Flera företag framförde önskemål om att kommuner, myndigheter och bransch skulle samordna eller samverka kring kontroller. De flesta företagen som medverkade i projektet var generellt nöjda med sin inspektör eller kontrollant men upplevde det som ett stort problem när kontrollanten hade låg kompetens, speciellt inom djurskydd. De ansåg att utfallet av kontrollen delvis var ett resultat av vilken kontrollant de haft, eller vilken kommun de var verksamma i och att det skiljde sig åt mellan kontrollanter och kommuner. Företagarna upplevde tvärvillkorskontroller extra jobbiga, då en avvikelse kunde få stora ekonomiska konsekvenser. Tjänstemännen ansåg att de arbetade med samsyn inom myndigheten och kände sig ibland hotade och uthängda i media. Det har i många år funnits en politisk vilja att förenkla regelverket för företagen. Detta har avspeglats i att flera myndigheter har fått i uppdrag att förenkla via sitt regleringsbrev. Frekvensen på detta uppdrag har varierat mellan olika myndigheter och år. Förenklingarna som genomförts har ibland förenklat för företagen och ibland för myndigheterna.

The size of a country's police force is of great public and political concern. In the 2006 national election campaign the opposition coalition promised that if they would be elected the number of police officers in Sweden would increase from about 17 500 to 20 000 by the year 2010. The coalition was elected and the political goal was achieved. The main question in this report is: What impact will such an increase of the number of police officers have on the crime rate? In this report previous research, mainly from the United States, is reviewed and thoroughly analyses of the relationship between police strength and domestic burglary, robbery, homicide and car related offences in Sweden are made. The data consists of a random sample of 145 municipalities studied between the years 2001 and 2008. A complementary data set consists of all 21 police forces in Sweden between 1995 and 2009. Through panel data analysis it is concluded that an increase of the local police by 10 percent would possibly reduce domestic burglary by 3 to 4 percent. No impact is found on robbery, car theft or homicide, however. More police officers also means that more drug offences are being registered and more crimes in general being cleared-up. The allocation of police officers is also briefly investigated in this study. About 30 percent of all police officers in Sweden are allocated to Stockholm County. This proportion has been fairly stable over the last 15 years. However, the population in this metropolitan area has increase by 20 percent since 1995, compared to about 3 percent in the rest of the country. One consequence is that the surplus of police officers per capita in Stockholm in relation to the number of officers per capita in the rest of the country has decreased substantially.

The Reparliamentarization of Sweden? The Use and Relevance of Parliamentary Resolutions to the Government In contrast to the theory of deparliamentarization amongst parliamentary democracies, this article points to the Riksdag's use of so-called resolutions (tillkännagivanden) to the Government as a sign of growing reparliamentarization. Resolutions in the Swedish context are constitutionally non-binding but politically coercing. From this first study of a hitherto uncharted parliamentary instrument some preliminary conclusions materialise: Resolutions are more complex nowadays than 15–20 years ago requiring more effort from the Government. Parliament's use of resolutions has, broadly pictured, evolved from unanimous or bipartisan demands on often technical issues to an increasingly politicized tool of reiningin minority governments. In some exceptional cases even issuing a few so-called negative resolutions which essentially seek to infringe the Government's executive powers. Resolutions may offer a complementary measurement of a government's parliamentary strength and provide additional insights into the workings of Swedish (and potentially other countries) parliamentarism given additional research.

Mellan 2002 och 2018 utvecklades Sverigedemokraterna från ett marginellt parti till en politisk kraft att räkna med: partiet fick cirka 18 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018. Björn Fryklund och Sigrid Saveljeffs artikel är en analys av Socialdemokraternas och Moderaternas förhållningssätt till Sverigedemokraterna under denna period. En utgångspunkt är den amerikanska statsvetaren Bonnie Meguids PSO-teori (position, salience, ownership), vilken urskiljer tre huvudsakliga strategier som dominerande partier kan tillämpa mot nischpartier: avvisande, konvergerande och divergerande. Författarna visar att trovärdighet och demokratisk legitimitet har haft stor betydelse för vilka strategier S och M har valt. Det finns ett demokratiskt dilemma: väljarnas efterfrågan på partier med högerpopulistisk dagordning skapar motsvarande tillgång, och förr eller senare uppstår en konflikt med den liberala demokratins grundläggande värden. Det skapar ett strategiskt dilemma för de etablerade partierna: de tvingas balansera mellan att sträva mot sina egna mål och att hantera det demokratiska dilemmat. I Sverige har det demokratiska dilemmat blivit allt mer underordnat det strategiska dilemmat.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 mars 2019)Förslag på källangivelse: Fryklund, Björn & Sigrid Saveljeff (2019) "Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 33–70. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.2 ; [The political establishment's strategies towards right-wing populist parties]Between 2002 and 2018, the Swedish right-wing populist party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) developed from a marginal party to a political force to be reckoned with: the party received about 18 percent of the votes in the parliamentary election in 2018. Björn Fryklund and Sigrid Saveljeff's article is an analysis of the Swedish Social Democratic Party's and the liberal-conservative Moderate Party's approach to the Sweden Democrats during this period. One starting point is the American political scientist Bonnie Meguid's PSO (position, salience, ownership) theory, which distinguishes three main strategies that dominant parties can apply to niche parties: dismissive strategy, converging strategy or diverging strategy. The authors show that credibility and democratic legitimacy have been of great importance to which strategies the Social Democrats and the Moderates have chosen. There is a democratic dilemma: the voters' demand for parties with right-wing populist agenda creates the corresponding supply, and sooner or later a conflict arises with the fundamental values of liberal democracy. It creates a strategic dilemma for the established parties: they are forced to balance between striving for their own goals and dealing with the democratic dilemma. In Sweden, the democratic dilemma has become increasingly subordinate to the strategic dilemma.Publication history: Published original.(Published 20 March 2019)Citation: Fryklund, Björn & Sigrid Saveljeff (2019) "Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier", in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 33–70. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.2

El estudio de los aspectos positivos de la vida humana como el amor, la felicidad o la sabiduría tiene un papel relevante en la investigación psicológica, en especial para explotar el potencial humano innato. El objetivo de esta investigación se direcciona a conocer la relación entre los niveles de sabiduría y felicidad en una muestra de docentes de enseñanza secundaria de Ecuador. Mediante un paradigma post-positivista se recurrió a una metodología de tipo descriptiva, comparativa por género, correlacional y de corte transversal por medio de las pruebas escala tridimensional de sabiduría y cuestionario de felicidad de Oxford. En el estudio participaron 210 individuos (70,5 % femenino y 29,5 % masculino), con edades entre 20 a 60 años, docentes de enseñanza secundaria. El análisis mostró presencia de sabiduría moderada y de felicidad alta-moderada. No se presentan diferencias por género en las variables de interés (p> .05). Se encontró una relación baja positiva entre las variables de análisis con r= ,371; p< .01, por tanto, la sabiduría se relaciona con la felicidad, al ser un componente complementario en el desarrollo de la misma. Los hallazgos aportan información relevante para el desarrollo de la psicología positiva.

The EU Renewable Energy Strategy (RES) Directive requires that each member state obtain 20% of its energy supply from renewable sources by 2020. If fully implemented, this implies major changes in institutions, infrastructure, land use, and natural resource flows. This study applies a political geography perspective to explore the transition to renewable energy use in the heating and cooling segment of the Swedish energy system, 1980–2010. The Nordic welfare model, which developed mainly after the Second World War, required relatively uniform, standardized local and regional authorities functioning as implementation agents for national politics. Since 1980, the welfare orientation has gradually been complemented by competition politics promoting technological change, innovation, and entrepreneurship. This combination of welfare state organization and competition politics provided the dynamics necessary for energy transition, which occurred in a semi-public sphere of actors at various geographical scales. However, our analysis, suggest that this was partly an unintended policy outcome, since it was based on a welfare model with no significant energy aims. Our case study suggests that state organization plays a significant role, and that the EU RES Directive implementation will be uneven across Europe, reflecting various welfare models with different institutional pre-requisites for energy transition.