Suchergebnisse

En longitudinell uppföljning av omkring 1000 studerande inom filosofisk fakultet i Umeå påbörjades ht 1968 och har pågått under tre år. Gruppen har följts med avseende på studieresultat, studieaktivitet och bortfall dels genom uppföljning av studeranderegister dels genom enkäter. Denna rapport är en delrapport inom projektet och är en lägesbeskrivning av hur gruppen såg ut efter två år, hur många som fanns kvar som studerande inom fil.fak. i Umeå och hur många som lämnat med uppnått studiesyfte, hur många som övergått till annan utbildning och hur många som försvunnit av annan anledning. Orsaker till avbrott och tidpunkt för avbrott har undersökts. Vår uppföljning hittills tyder på att en mycket liten grupp (under 10 fo) ej befann sig i någon form av utbildning två år efter uppföljningens början. Omkring 20 procent hade emellertid ändrat sina studieplaner och "bytt utbild­ning". Övergångar hade skett dels till filosofisk fakultet vid annan läro­anstalt, dels till annan fakultet eller högskola, dels till annan postgymnasial eller gymnasial utbildning. Vad som skall betecknas som "studieavbrott" är en fråga om hur man definierar avbrott. Antalet avbrott är helt beroende av vilket studiemål och vilken studienivå man sätter dem i relation till. Den vanligaste orsaken till att studier vid filosofiska fakulteten ej full­följes visade sig vara ändrade studie- och yrkesplaner. Orsaker sammanhängande med utbildningen eller studiesituationen uppgavs av 30 procent av de som av­brutit studierna. Sociala och ekonomiska skäl liksom sjukdomsorsaker anfördes sällan. Militärtjänstgöring var emellertid det mest frekventa skälet för de som gjorde tillfälliga uppehåll i studierna. Avbrotten har huvudsakligen in­träffat under eller omedelbart efter första studieåret. Rapporten innehåller en forskningsöversikt över bortfallsproblematiken på uni­versitetsnivå och diskuterar vissa metodfrågor i samband med studieuppfölj­ningar inom filosofisk fakultet - bl a nuvarande registreringssystem. ; digitalisering@umu