Suchergebnisse

Varför förvaras Carl XVI Gustafs använda servett i Livrustkammarens magasin? Varför är det så vanligt med porträtt av kungligheter på dass, och vad betyder det? Hur hanteras kungliga föremål i människors hem? Vad händer om kungen och drottningen kommer på besök i en kommun? Hur blir man en modern undersåte?00Monarkin i Sverige är en hållbar och populär företeelse, trots att den utmanar moderna ideal om alla människors lika värde. I centrum för denna paradox står den kungliga statusen. De kungligas jobb är att vara vanliga på ett alldeles ovanligt sätt. I den här studien visar Mattias Frihammar att kunglighet är en social konstruktion, en strålglans utan källa, som får mening genom människors agerande och tänkande. Vi ger kungligheten dess betydelse för att vi behöver dess upphöjdhet.00Studien bygger på ett brett etnografiskt material. Författaren har bland annat under drygt ett år följt förberedelsearbetet i en kommun inför ett kungligt besök. Han har närvarat under firandet av kungliga födelsedagar på borggården vid Stockholms Slott, under den så kallade Victoriadagen på Öland och på gudstjänsten i Storkyrkan som föregår riksdagens öppnande. Den kungliga medverkan vid nationaldagsfirandet på Skansen ingår i studien liksom några mediehändelser och enskilda människors berättelser om monarkin och kungahuset.00Ur svenska hjärtan djup är en saklig studie som tar seriöst på ett samhällsfenomen som ibland beskrivs som oförargligt, men som alltid väcker starka känslor: kungligheten i vår tid. Mattias Frihammar är etnolog vid Stockholms universitet

Cultural heritage is not just something from the past, but always also reflects contemporary needs and desires. In the Traces of the Cold War describes the making of a diverse and innovative Swedish military heritage. The book shows how memories and material remains from a period characterized by fear and geopolitical tensions are infused with new meanings when bunkers, decommissioned military facilities and technology are transformed into luxury housing, attractive tourist destinations and museum exhibitions.
Through field-visits to military heritage sites across Sweden, the authors examine what material objects, narratives and emotions that today represent the Cold War. These examinations show how military structures and equipment from a time associated with threat and danger become captivating elements of the cultural heritage, while also communicating specific ideas regarding security and protection.
In the Traces of the Cold War takes a novel approach to cultural heritage by relating collective memory-making to security policy. Based on theoretical perspectives from critical heritage studies (CHS) and feminist international relations (IR), the analysis focuses on constructions of national belonging and underlines the role of gender and sexuality in narrations of security and protection.
In a democracy, the subject of military violence must always be a matter of ethical and political conversations. Setting out from this assumption, the authors critically discuss how Cold War heritagisation produces militarization as "natural" and necessary. The book invites reflection on how history is written as well as on what the requirements are for a safe and secure society.
In the Traces of the Cold War presents the results from an interdisciplinary research project. The authors are all researchers at Stockholm University and have written the book together.