Suchergebnisse

This article analyzes the extent to which diverse institutional logics (stock market, privately held, civil society, public) are linked to the exercise of one important mode of media ownership power: public service orientation. The research draws on a content analysis of a total of fifty-one news organizations in Sweden, France, and the United States, representing, respectively, Hallin and Mancini's democratic corporatist, polarized pluralist, and liberal models. We find that two types of institutional logics—affordance and homogenization—shape the amount and type of public-service-oriented news. On average, public-service-oriented news was highest at civil-society-owned media, but there was significant variation within this category: We call this kind of institutional logic an affordance logic because it affords but does not guarantee a certain kind of news content. Public media, on the other hand, exhibited the least deviation across outlets within each country, thus exemplifying a strong homogenization logic. All forms of ownership, but especially privately held and civil society media, exhibited significant variations across individual organizations. Economic field dominance, as in the United States, did not produce greater homogenization across ownership fields as predicted by field theory.

Vid Engelsbergsseminariet år 2000 - som hölls vid Avesta herrgård i Dalarna på temat Visioner av framtiden - sa litteraturkritikern och historikern Harold Bloom att han fruktade "en framtid där allt är känt, men där ingen är vis; inte ens all information i världen kan kompensera om visheten går oss förlorad". Blooms yttrande, för nästan 20 år sedan, sammanfattar oron som många deltagare uttryckte vid Engelsbergsseminariet 2018. Texterna i den här antologin härrör från det seminariet som ägde rum vid Engelsbergs bruk i Västmanland, på temat Kunskap och information. Vem skall ha kontroll över och vem tillhör de oerhörda mängder information som produceras i dag? Hur kan den här informationen omvandlas till kunskap och visdom av oss människor och individer? Demokratin är ett relativt nytt politiskt fenomen och informationskontroll kan brukas och missbrukas av demokratiska samhällen och stater i like hög grad som av totaliära regimer - precis som den faktiskt görs av globala företag som vet mer om oss än vi vet om oss själva och som utnyttjar informationen för strikt kommersiella syften

Vilka frågor inställer sig för den som vill närma sig fenomenet nationell identitet i ett långt historiskt perspektiv? Kanske en fråga om hur territoriell tillhörighet förstods före nationalstaten? Eller om hur gemenskap och samhörighet skapades och definierades i stadsstater respektive imperier? Hur rimligt är det rådande synsättet inom delar av forskarsamhället att nationalism och nationalkänsla i första hand är 1800-talsfenomen? Kan tvärvetenskapliga utgångspunkter bidra till förståelse av människans relation till gräns och territorium och av hennes behov av gemenskap? Sjutton i huvudsak doktorander i ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer