Suchergebnisse

Background: Russian suicide mortality rates changed rapidly over the second half of the twentieth century. This study attempts to differentiate between underlying period and cohort effects in relation to the changes in suicide mortality in Russia between 1956 and 2005. Methods: Sex-and age-specific suicide mortality data were analyzed using an age-period-cohort (APC) approach. Descriptive analyses and APC modeling with log-linear Poisson regression were performed. Results: Strong period effects were observed for the years during and after Gorbachev ' s political reforms (including the anti-alcohol campaign) and for those following the break-up of the Soviet Union. After mutual adjustment, the cohort-and period-specific relative risk estimates for suicide revealed differing underlying processes. While the estimated period effects had an overall positive trend, cohort-specific developments indicated a positive trend for the male cohorts born between 1891 and 1931 and for the female cohorts born between 1891 and 1911, but a negative trend for subsequent cohorts. Conclusions: Our results indicate that the specific life experiences of cohorts may be important for variations in suicide mortality across time, in addition to more immediate effects of changes in the social environment. ; The manuscript version of this article (Age, period and cohort effects on suicide mortality in Russia, 1956-2007) is part of the thesis Suicide in Russia: A macro-sociological study http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:608268

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.