Suchergebnisse

På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter. I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter. Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling

I denna avhandling i historia undersöker Fredrik Egefur de omfattande sociala rörelser som formades under decennierna före första världskrigets utbrott 1914 för att kämpa för fred och internationalism, mot krig och militarism. I fokus står en jämförelse mellan den liberala, eller borgerliga, fredsrörelsen med paraplyorganisationen Internationella fredsbyrån som grundades 1891 och den socialistiska och antimilitaristiska arbetarrörelsen med organisationen Andra internationalen som grundades 1889. I avhandlingen analyserar författaren dessa båda organisationers agenda och verksamhet utifrån de tre variablerna aktörskap, strategi och begreppsvärld. Inte minst belyses åtskilliga likheter mellan de båda organisationerna, som inte lyfts fram i tidigare forskning. Men han visar också varför de båda inte kunde samarbeta, ens när ett storkrig var på väg att drabba Europa. Fredrik Egefur är historiker vid Lunds universitet och knuten till Nationella forskarskolan i historia. Han är även verksam vid Arbetarrörelsens arkiv i Skåne. Gränslösa rörelser för fred 1889?1914 är hans doktorsavhandling

"It is a special night in Binyenei HaUma, the International Convention Center in western Jerusalem. There is great excitement in the air as multi-colored spotlights slice through the hall accompanied by a massive soundscape of catchy Evangelical praise music. On stage, the songs are performed by a highly professional 25- piece orchestra and choir, while the 6,000- strong Evangelical audience contributes to the atmosphere by singing the lyrics projected onto three huge television screens that flank the stage"--