Search results

Zusammenfassung: Vor dem Hintergrund aktueller Wandlungen in der Bildungspolitik Schwedens wird die jüngere Entwicklung der schwedischen Sonderpädagogik aufgezeigt und diskutiert. Zwei kontrastierende Sichtweisen, die kategoriale und die relationale Perspektive, werden zur Analyse von Schulproblemen verwendet. Sie erscheinen prägend für die Umsetzung sonderpädagogischer Förderung. Die Verankerung sonderpädagogischer Studienanteile in der allgemeinen Lehrerbildung wird für die Ermöglichung inklusiver Bildung hervorgehoben. Angesichts widerstrebender Positionen auf den verschiedenen Ebenen der Schulpolitik sind die Auswirkungen der schwedischen Bildungsreformen auf das Konzept »Eine Schule für alle« gegenwärtig nicht eindeutig absehbar. Abstract: Against the background of current changes in educational policy in Sweden, the recent development of Swedish special education is presented and discussed. Two contrasting perspectives, the categorical and the relational perspective, are used to analyse school problems, and they are formative for the implementation of special educational support. The anchoring of special education in general teacher education is highlighted in the facilitation of inclusive education. In view of opposing positions on various levels of school policy, the impact of Swedish education reforms on the concept of »One school for all« is currently not clearly foreseeable.

Purpose to perceived resource cuts in the Swedish park and road sectors.– The purpose of this paper is to investigate to what extent contracting out practices has led Design/methodology/approach the municipalities. Response rate: 39.7 percent.– E-survey sent to managers in park and technical departments in Findings 20 percent of park departments. 49 percent of the road departments responded– Decreased costs were found in 25 percent of the responding road departments, in"no change" or "increase" (48 percent parks). Findings indicate that tendering practices tend to be most commonly centered in Swedish municipalities situated in the three metropolitan regions (Stockholm, Gothenburg and Malmö with suburbs), while such practices are not as common in mid-sized and rural municipalities. In addition, contracting out practices correspond with higher per capita budgets, not with smaller. Research limitations/implications occur expensive, or, contracting out is combined with other provision models. The limitation of the data are that it based on managers– The research implications are that contracting out tend to"where the resources are," while poorer municipalities either have to contract even if it is more' perceptions, while hard data have been impossible to map. Practical implications to be conditioned with context, and initial resources at hand. Contracting out is one option among several possible strategies, especially for mid-sized and smaller municipalities with small budgets.– The uniform assumption that contracting out saves public resources need Social implications market situations and local the budget capacities.– The rationalities of local government procurements are bounded by the local Originality/value road contexts.– This is the first study of manager's perceptions in the Swedish park and road contexts.

This paper argues that adopting a stakeholder approach to the study of contracting outcomes produces more rich and rounded representations of the realities of the contracting out of public services. We revisit the research on contracting outcomes, highlighting the public manager perspective as key for gaining deeper, more detailed insights. The public manager perspective is explored in an inductive analysis of answers to open-ended survey questions collected from public managers with contracting experience within the context of municipal park management in Scandinavia. The emerging managerial perspective is summarized in a best-case, worst-case and complex-case scenario highlighting the mix, complexities and trade-offs in a composite set of contracting outcomes. The nature of contracting outcomes as complex and composite rather than unidimensional and clear-cut is one key finding. Furthermore, the importance of some specific outcomes (e.g. learning) complements existing research themes. Our findings sustain the initial argument, demonstrating how the stakeholder approach can produce new insights. A key implication is that future research can benefit from assessing contracting outcomes by providing voice to multiple stakeholders.

This paper argues that adopting a stakeholder approach to the study of contracting outcomes produces more rich and rounded representations of the realities of the contracting out of public services. We revisit the research on contracting outcomes, highlighting the public manager perspective as key for gaining deeper, more detailed insights. The public manager perspective is explored in an inductive analysis of answers to open-ended survey questions collected from public managers with contracting experience within the context of municipal park management in Scandinavia. The emerging managerial perspective is summarized in a best-case, worst-case and complex-case scenario highlighting the mix, complexities and trade-offs in a composite set of contracting outcomes. The nature of contracting outcomes as complex and composite rather than unidimensional and clear-cut is one key finding. Furthermore, the importance of some specific outcomes (e.g. learning) complements existing research themes. Our findings sustain the initial argument, demonstrating how the stakeholder approach can produce new insights. A key implication is that future research can benefit from assessing contracting outcomes by providing voice to multiple stakeholders.

Purpose– The purpose of this paper is to investigate to what extent contracting out practices has led to perceived resource cuts in the Swedish park and road sectors.Design/methodology/approach– E-survey sent to managers in park and technical departments in the municipalities. Response rate: 39.7 percent.Findings– Decreased costs were found in 25 percent of the responding road departments, in 20 percent of park departments. 49 percent of the road departments responded "no change" or "increase" (48 percent parks). Findings indicate that tendering practices tend to be most commonly centered in Swedish municipalities situated in the three metropolitan regions (Stockholm, Gothenburg and Malmö with suburbs), while such practices are not as common in mid-sized and rural municipalities. In addition, contracting out practices correspond with higher per capita budgets, not with smaller.Research limitations/implications– The research implications are that contracting out tend to occur "where the resources are," while poorer municipalities either have to contract even if it is more expensive, or, contracting out is combined with other provision models. The limitation of the data are that it based on managers' perceptions, while hard data have been impossible to map.Practical implications– The uniform assumption that contracting out saves public resources need to be conditioned with context, and initial resources at hand. Contracting out is one option among several possible strategies, especially for mid-sized and smaller municipalities with small budgets.Social implications– The rationalities of local government procurements are bounded by the local market situations and local the budget capacities.Originality/value– This is the first study of manager's perceptions in the Swedish park and road contexts.

SAMMANFATTNING Projektet är inriktat på entreprenadupphandling av utemiljöskötsel. Vi gör en jämförelse mellan Sverige och Danmark och i görligaste mån mellan upphandlingar som genomförts enligt EU:s inköpsdirektiv (offentlig verksamhet) och upphandlingar som inte omfattas av direktivet (privat verksamhet). Som utgångspunkt har vi formulerat tre trender att följa upp: 1. Allt fler förvaltare, både offentliga och privata, övergår till upphandling av förvaltningen av sina utemiljöer på entreprenad istället för att genomföras i egen regi men det är oklart om denna trend nått en mättnad eller om det fortfarande är en ökande (eller minskande) andel upphandlad förvaltning. 2. Upphandling av utemiljöskötsel från offentliga förvaltare styrs av EU:s upphandlingsregler genom de nationella lagarna Lagen om offentlig upphandling (LOU) i Sverige och Tilbudsloven i Danmark. Tillämpningarna blir allt mer stelbenta efterhand som ansvaret för upphandlingar förs över till centrala upphandlingsenheter eller styrs till sitt upplägg av lokala/kommunala/andra upphandlingsreglementen. Kraven på genomsiktlighet, jämförbarhet och enkelhet ökar varför de kvalitativa aspekterna och kraven blir allt svårare att formulera och ha som utgångspunkt för att få rätt val av utförare och att upphandlingsunderlagen kan användas för att styra mot den efterfrågade kvaliteten i det utförda resultatet. 3. Funktionsupphandlingar tenderar att bli allt vanligare jämfört med moment- och arbetsspecificerade upphandlingar. Projektet har genomförts i tre steg. Det första var en webbenkät till parkförvaltare och fastighetsförvaltare i Sverige (45 park+15 bostad=60 svar) och Danmark (57 park+8 bostad=65 svar). Det andra var en telefonintervju till dem som i webbenkäten meddelat att de var beredda att vara med vid en intervju, 23 i Sverige och 6 i Danmark. Det tredje var en genomgång av svenska förfrågningsunderlag insamlade från en del av dem som medverkade vid telefonintervju och som jämfördes med en genomgång av förfrågningsunderlag från början av 1990-talet (Persson, 1996). De svenska och danska ramverken kring entreprenadupphandling är både likartade och skiljer sig åt. Störst är skillnaden att i Danmark har regeringen gripit in och skrivit avtal med kommunernas organisation om vilken omfattning entreprenadupphandling av kommunal verksamhet ska ha. Det finns även skillnader i hur anställningstryggheten hanteras när man går över till entreprenadverksamhet och att det i Danmark finns en särskild lag om kontrollbud som avges av den kommunala verksamheten vid entreprenadförfrågningar. Av webbenkäten framgår att: – I både Sverige och Danmark är trenden att de kommuner som nu lägger ut en del av sina skötseluppgifter på entreprenad förväntar sig en ännu större entreprenadupphandling framöver. – De svenska kommuner som lägger ut på entreprenad lägger ut en större andel av uppgifterna på entreprenad jämfört med de danska kommunerna. – Färre kommuner lägger ut på entreprenad i Sverige än i Danmark. 6 – Det är bara några få bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad i Danmark, medan andelen bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad är större i Sverige. Av telefonintervjuerna framgår att flödet för genomförande av upphandlingar och entreprenader är relativt snarlikt mellan Danmark och Sverige. Noteras kan att inköpsavdelningar eller liknande är inblandade i princip i alla undersökta kommuners upphandlingsprocesser. En skillnad är att bland våra danska respondenter använder samtliga sig av konsulter som stöd i olika led av processen medan det är mera ovanligt i Sverige. Bland våra danska case är alltid den politiska nivån medverkande i processen, vilket inte är fallet i Sverige. Där är en skillnad mellan upplägget av intervjuerna så frågan om politisk involvering är inte explicit ställd i de svenska. Vidare framgår att synen på funktions- respektive moment- och frekvensbaserade styrdokument är likartad i båda länderna. Helhetstänkande och holistiska styrdokument är mycket ovanliga men huvuddelen av respondenterna menar att det är den bästa formen för daglig uppföljning av entreprenaderna, men samtidigt är styrdokumenten i princip aldrig (med ett svenskt undantag) i sin helhet baserade på funktion och utseende utan föreskriver moment och/eller frekvenser. Både i Danmark och Sverige är respondenterna överens om att det är relationen mellan beställaren och entreprenören som är mest utslagsgivande för vilken kvalitet som levereras genom skötselarbetet. En stor skillnad mellan länderna är att entreprenadupphandling av skötsel är ovanligt inom den danska bostadssektorn. Vi har fått flera exempel på att upphandlingar mött starkt motstånd från boende och boendeorganisationer i Danmark och inte kunnat genomföras. I Sverige är inte detta en kontroversiell fråga utan bostadsföretag av olika slag har utemiljöskötsel på entreprenad i stor omfattning. Av dem som svarat på vår webbenkät är det 14 av 15 bostadsrepresentanter som har entreprenadupphandling. Av de granskade svenska förfrågningsunderlagen (16 stycken) som jämförts med förfrågningsunderlag från början av 1990-talet framgår att det skett en stor förändring i vad som sägs om kontroll och uppföljning. På 1990-talet var den vanligaste formen att beställaren utövade den kontroll hen ansåg lämplig medan det var mycket ovanligt att kontrollen baserades på entreprenörens egenkontroll. Här har skett en svängning fram till idag där förhållandena nu är de omvända. Förutom dessa två renodlade former för kontroll finns en rad olika modeller där beställaren och entreprenören gemensamt utövar kontroll och uppföljning. För de tre trenderna kan konstateras: 1. Övergång från egen regi till entreprenad: Vi har av undersökningstekniska skäl inte fått fram några uppgifter från de beställare som idag inte använder entreprenader, i vilken utsträckning de planerar att göra det. Däremot visar vår studie att för de beställare som idag har entreprenader så räknar i princip alla med att andelen entreprenadupphandlad skötsel kommer att öka de kommande fem åren. 2. EU:s upphandlingsreglers påverkan på kvalitetsstyrningen och skötselutförandet: Det är stor skillnad på de svenska förfrågningsunderlagen från 1990-talet fram till dagens. Det är mer fokus på formalia och på underlag för tilldelningskriterier. Av våra intervjuer framgår att man har starkt fokus på jämförbarhet och kvantifierbarhet och inköpsavdelningar är involverade i alla kommunala upphandlingsprocesser. Respondenterna säger att man idag har svårare att hävda mjuka kriterier då upphandlingsansvariga menar att det ökar risken för över 7 klaganden av tilldelningsbeslut. I vilken utsträckning detta har påverkat den erhållna kvaliteten i det genomförda skötselentreprenadarbetet har vi inte haft möjlighet att följa upp i föreliggande projekt. 3. Ökad användning av funktionsupphandlingar kontra moment- och frekvensupphandlingar: Nej, utvecklingen verkar inte gå åt det hållet utan tvärt om, moment- och frekvensbaserade styrdokument blir allt mer dominerande. En rad behov för fortsatt forskning och utveckling har identifierats där ett exempel är vilken inverkan styrdokumentens uppbyggnad (t.ex. om de baseras på funktion och utseende eller på moment och frekvenser) har för genomförandet av entreprenaderna och det erhållna resultatet. Ett annat exempel är analyser av de överklaganden och rättsärenden som finns från utemiljöskötselentreprenader i Sverige och Danmark för att klargöra hur vanligt förekommande de är, vad överklagande avser och hur utslagen tenderar att bli i dessa ärenden.

To assess presence of virus DNA in skin lesions, swab samples from 82 squamous cell carcinomas of the skin (SCCs), 60 actinic keratoses (AKs), paraffin-embedded biopsies from 28 SCCs and 72 kerathoacanthomas (KAs) and fresh-frozen biopsies from 92 KAs, 85 SCCs and 92 AKs were analyzed by high throughput sequencing (HTS) using 454 or Ion Torrent technology. We found total of 4,284 viral reads, out of which 4,168 were Human Papillomavirus (HPV)-related, belonging to 15 known (HPV8, HPV12, HPV20, HPV36, HPV38, HPV45, HPV57, HPV59, HPV104, HPV105, HPV107, HPV109, HPV124, HPV138, HPV147), four previously described putative (HPV 915 F 06 007 FD1, FA73, FA101, SE42) and two putatively new HPV types (SE46, SE47). SE42 was cloned, sequenced, designated as HPV155 and found to have 76% similarity to the most closely related known HPV type. In conclusion, an unbiased approach for viral DNA detection in skin tumors has found that, although some new putative HPVs were found, known HPV types constituted most of the viral DNA. ; Funding Agencies|Swedish Cancer Society|110569|Swedish Research Council|3468|Swedish government strategic program on Biomarkers in Cancer Research (BioCARE)||

Inklusive Bildung ist zu einem globalen Ziel geworden. Dieses Ziel wird durch die Anerkennung des Menschenrechts auf Bildung für alle und die Vision einer demokratischen Gesellschaft unterstützt, die Vielfalt in all ihren Facetten wertschätzt. Die Förderung angesichts der Vielfalt der Schüler*innen mit dem Ziel der Verbesserung des Lernens aller, bleibt für Lehrer*innen in allen nationalen Kontexten eine herausfordernde Aufgabe, da sowohl die gemeinsame Bildung für alle ausgeweitet als auch inklusive Bildung universell werden soll. Die erfolgreiche Unterstützung verschiedener Schüler*innen in ihren Lernprozessen gilt seit Jahrzehnten als das Herzstück einer ausgezeichneten Pädagogik. Dennoch finden wir in ganz Europa signifikante, persistente Unterschiede, sowohl hinsichtlich des Umfangs als auch der Qualität der inklusiven Schulbildung, die auf einer Reihe von institutionalisierten Strukturen und Kulturen beruhen und sich unter anderem in organisatorischen Rahmenbedingungen und Lehrmethoden heterogener Bildungssysteme niederschlagen. Aufbauend auf einer dreijährigen Zusammenarbeit im Rahmen des von der Europäischen Kommission finanzierten Comenius-Netzwerkprojekts "Teaching Diverse Learners in School Subjects" (TdiverS), werden in diesem Beitrag Erkenntnisse über "inspirierende Praktiken" der inklusiven Bildung, die in den sechs teilnehmenden Ländern – Deutschland, Island, Litauen, Luxemburg, Schweden und Spanien – gefunden wurden, zusammengefasst. Trotz erheblicher Unterschiede in den Bildungssystemen in Europa sind überall inklusive Bildungspraktiken zu finden. Bei den Schulhospitationen fanden wir inspirierende Inklusionspraktiken in allen Ländern, auch wenn diese durchaus sehr differente Niveaus der (inklusiven) Bildungssysteme aufweisen.