Martin Luther King, Jr. was more than the civil rights movement's most visible figure, he was its voice. This book describes what went into the creation of that voice. It explores how King used words to define a movement. From a place situated between two cultures of American society, King shaped the language that gave the movement its identity and meaning. Fredrik Sunnemark shows how materialistic, idealistic, and religious ways of explaining the world coexisted in King's speeches and writings. He points
Zugriffsoptionen:
Die folgenden Links führen aus den jeweiligen lokalen Bibliotheken zum Volltext:
Martin Luther King, Jr. was more than the civil rights movements most visible figure; he was its voice. Ring Out Freedom burrows deeply into King's rhetoric to consider not only his important influences but also how his words helped form and define the civil rights movement. The author shows how materialistic, idealistic, and religious ways of explaining the world coexisted in King's speeches and writings. He delineates the roles of God, Jesus, the church, and "the beloved community" in King's rhetoric. Examining King's use of allusions, Sunnemark points to a strategy of employing differen.
Med utgångspunkt i samtida debatter kring akademisk kapitalism och lärosätens anpassning till det omgivande samhället analyserar denna artikel svenska lärosätens visions- och strategidokument. Med hjälp av Bacchis What's the problem represented to be-approach analyseras hur och i vilken utsträckning marknads- och samhällsanpassning av lärosätenas verksamheter förespråkas i visions- och strategidokumenten, samt vilka samhälleliga och institutionella problem sådan anpassning är tänkt att motverka. I samtliga dokument återfinns ett externaliseringsimperativ där lärosätena drar upp linjer för en anpassning till externa aktörers krav och intressen. Främst gäller detta ett förordande av ett nyttoideal där en instrumentalisering av den producerade kunskapen förespråkas, vari kunskapen görs till redskap för utanförstående aktörers mål och syften – bland annat kunskap som kommersialiseras eller används för privata aktörers vinning. Denna anpassningsprocess artikuleras som svarandes mot dels tidigare universitetsideals problematiska aspekter, som förstås som präglade av introspektion och exkludering, dels övergripande "samhällsutmaningar" som förstås i enlighet med en hållbarhetsdiskurs. I artikeln diskuteras dessa problembilder kritiskt genom att kontextualiseras i förhållande till den immateriella produktionens tilltagande dominans inom den samtida kapitalismen samt kunskapens tilltagande postmodernisering.
