Suchergebnisse

Døden angår oss. Våre dødsforestillinger sier noe om hvem vi er, hvordan vi oppfatter oss selv, og hva som er viktig for oss. Tanatologi er vitenskapen og læren om døden. Den utgjør et voksende tverrfaglig felt internasjonalt. Alt som lever, må dø bidrar til å sette tanatologien på kartet i Norge. Boka springer ut fra et nytt nordisk nettverk av forskere som arbeider med døden fra ulike perspektiver og ulike fag: idéhistorie, filosofi, helsefag, kulturstudier, litteraturvitenskap, psykososiale studier, sosiologi og teologi. Er døden vårt siste tabu, eller snakker vi tvert imot mer om den enn før? I vår tid er døden blitt et medisinsk anliggende som først og fremst håndteres av helsepersonell. Hvordan skal vi forholde oss til døden som enkeltindivider og samfunn?

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer ? fria val, yttrandefrihet, fri press med mera ? men de har börjat tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än av ideologier. Den stora majoriteten av befolkningen är partipolitiskt passiv. Partierna tappar i medlemsantal, vilket leder till att ledningarna blir beroende av opinionsundersökningar för att kunna forma politiken och av reklambranschen för att föra ut den.0Samtidigt som detta sker benämns allt fler saker "demokratiska": Demokratisk design, demokratisk arkitektur, demokratiska museer... Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Kulturen håller på att ta över politikens roll och bli den främsta spelplatsen för det demokratiska samtalet. Medan tidningens ledarsida ägnar sig åt det maktpolitiska spelet, diskuteras grundläggande politiska och ideologiska frågor på kultursidan, men också på museet och i konsten. Konsten ges uppdraget att initiera demokratiska samtal, stadsplaneringen att verka för den demokratiska staden och museet att bli en demokratisk mötesplats. Vad betyder detta för kulturen ? och för demokratin?

Sverige på 1960- och 70-talet var fyllt av sex och pornografi: inom film, musik, teater, konst, idrott, politik, religion ... ?Frigjorda tider? borrar på djupet i denna märkliga epok. Flera av dagens mest tillknäppta och pryda kulturpersonligheter och politiker var på den tiden extrema sexliberaler, med dagens mått mätt. Boken är fylld med fantastiska bilder och lika fantastiska, avslöjande texter om en svunnen tid, av Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe, kända för böcker av många olika slag och inte minst som återkommande gäster i podden Snedtänkt med Kalle Lind

Überall wird im öffentlichen Diskurs heute auf Befindlichkeiten Rücksicht genommen: Es werden vor Gefahren wie 'expliziter Sprache' gewarnt, Schreibweisen mit Binnen-I empfohlen, dritte Klotüren installiert. Es scheint, als habe der Kampf um die korrekte Bezeichnung und die Rücksicht auf Fragen der Identität alle anderen Kämpfe überlagert. Robert Pfaller fragt sich in 'Erwachsenensprache. Über ihr Verschwinden aus Politik und Kultur', wie es gekommen ist, dass wir nicht mehr als Erwachsene angesprochen, sondern von der Politik wie Kinder behandelt werden wollen. Steckt gar ein Ablenkungsmanöver dahinter? Eine politische Strategie? Es geht darum, als mündige Bürger wieder ernst genommen zu werden - doch dann sollten wir uns auch als solche ansprechen lassen. "Je ausbeuterischer der Neoliberalismus ist, desto "zartfühlender" wird die Sprache seiner Repräsentanten, konstatiert Robert Pfaller in "Erwachsenensprache. Über ihr Verschwinden aus Politik und Kultur": Eine klarsichtige Gegenwartsanalyse, in der Pfaller eine zunehmende Infantilisierung der Öffentlichkeit kritisiert" (deutschlandfunk.de)

Flicktematiken och dess potential utelämnas ofta inom både scenkonsten och feministiskt tänkande. I den här boken får du resultatet av ett explorativt och tvärsektionelltfeministiskt kunskapssökande om flickan i kulturen. Projektet ?Girling together A dialogue? föddes ur ett behov för att skapa en kritisk och gestaltande dialog om den unga femininiteten och ur ett intresse för att utmana gränsen mellan scenkonst och akademi. I boken får du ta del av de deltagande forskarna och scenkonstnärernas reflektioner på ämnet och deras explorativa metoder för att arbeta sig förbi stereotypa och nedvärderande föreställningar om flickor. I en värld som ser femininitet som något ytligt och löjligt ser bokens författare istället femininitet som motståndspotential