Suchergebnisse

1. Introduktion. Bakgrund -- Forskningsöversikt -- Syfte -- Frägeställning -- Svenska källor -- Utländska källor -- Metod -- 2. Tidigmodern kreditmarknad. Den finansiella Infrastrukturen -- Företagsformer / associationer -- Krediter under perioden 1750-1820 -- Importens respektive exportens regiering samt finansiering -- Informell kreditgivning -- Lagstiftning - växelrätt -- Konkurs / konkurslagstiftning -- Växelprotester / notariatinstitutioner -- Växelprotester -- Växelprotestmaterial frän Göteborg -- 3. Utrikeshandel under förindustriell tid. Utrikeshandel via Göteborg -- Export -- Oreglerad handel -- Import -- 4. Göteborgs utrikeshandel och sjöfart. Fartygsrörelser som ett uttryck/Indikator för handel -- Maritim handel Östersjön -- Analys -- Handelsmönster fran Göteborg --

Detta är en slutrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Landsbygdsprogrammet finansierar stöd till utbyggnad av accessnät och regionalfondsprogrammen finansierar stöd till ortssammanbindande nät. Utvärderingen har genomförts av Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts i form av fältarbete med intervjuer i åtta kommuner i tre regioner, en telefonenkät till landsbygdsföretagare samt en ekonometrisk analys av SCB:s databas för landets företag. Det resultat som presenteras i rapporten bygger även på andra tidigare studier och utvärderingar. Rapporten behandlar bredbandsinfrastrukturens betydelse för företagen (kapitel 2), användningen av IT-system (kapitel 3) och landsbygdensutveckling (kapitel 4). Dessutom diskuteras styrningen av stöden till accessnät genom landsbygdsprogrammet samt styrningen av programsamordning mellanregionalfondsprogrammen (som stödjer utbyggnaden av ortsammanbindande nät) och landsbygdsprogrammet (kapitel 5). Slutligen förs ett resonemang om huruvida markbundet bredband på en hastighet av 100 Mbit/s är samhällsekonomiskt effektivt (kapitel 6). En sammanställning av hur bredbandsutbyggnaden bidrar till måluppfyllelsen för övriga mål i landsbygdsprogrammet finns i bilaga 1. Bredbandsinfrastrukturen har betydelse för företagande och arbetsmarknad, men den är svår att påvisa i omsättnings- och sysselsättningssiffror (kapitel 2) Bredbandsstöden inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen har lett till, och kommer leda till, att fler företag får tillgång till eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Stöd ur landsbygdsprogrammet 2007–2013 bidrog till att ge knappt 12 000 företag tillgång till bredband, men för innevarande period finns ingen sammanställning. Stöd till ortsammanbindande nät från Eruf beräknas under nuvarande programperiod leda till att cirka 12 000 företag får ökad möjlighet att beställa en bredbandsanslutning. I oktober 2017 hade 77 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (PTS 2018a). Hushållens bredbandstillgång gynnar landsbygdsföretagen genom att bra förutsättningar för boende på landsbygden är av vikt för både för företagens kundunderlag och kompetensförsörjning. Majoriteten av företagarna uppger att bredbandstillgång är viktigt för deras företagande, samtidigt som fiberutbyggnaden inte tycks ha gett en mätbar effekt på varken omsättning eller sysselsättning. Det finns en självmotsägelse, eller paradox, i dessa utsagor. Ett möjligt sätt att förstå och förklara denna paradox är att företagarna bedömer att det snabba bredbandet kommer ha stor betydelse i framtiden. Merparten av de intervjuade företagens internetanvändning begränsas i dagsläget till enklare tjänster såsom kommunikation och administration, tjänster som rimligen kan tänkas användas lika väl på en anslutning med betyd­ligt lägre hastighet. Det viktigaste för många är i stället att fiberutbyggnaden har gett en stabil, snarare än snabb, uppkoppling samt säkerställt en fast uppkoppling när kopparnätet monteras ned. Fiberutbyggnad till följd av offentliga bredbandsstöd skapar förutsättningar för utveckling av användningen av IT-system på landsbygden (kapitel 3) Den nya fiberanslutningen möjliggör internettillgång med högre kapacitet i termer av överföringshastighet, stabilitet, redundans och gör konsumenten mindre känslighet för förbrukning av datamängd till skillnad från det mobila bredbandsnätet. Stödens effekter på användningen av IT system varierar beroende på alternativa förutsättningar för den fastighet som fått fiberanslutning till följd av stöd. Det finns stora förväntningar på att detta ska generera användning ITsystemen får större betydelse i framtiden. Den viktiga effekten på kort sikt är inte att det blir snabbt bredband med 100 Mbit sekund utan att bredbandsstöden möjliggör fortsatt fast internettillgång när kopparnätet monteras ned. På längre sikt möjliggör bredbandsstöden för landsbygdsområden atthänga med i teknikutvecklingen på samma villkor som andra områden. Fiberutbyggnaden är dock bara en av flera pusselbitar för att säkra god tillgång till internet med hög överföringskapacitet. Bredbandsinfrastrukturens har betydelse för lokalutveckling (kapitel 4) När det gäller betydelsen av IT-infrastruktur för landsbygdens utveckling har vi funnit att det på olika sätt minskar skillnaden mellan stad och land. Som landsbygdsbo upplever man det som rättvist att bredbandet ger liknande förutsättningar som i städer. Andra möjliga effekter är ökade möjligheter att fortsätta bo och verka på landsbygden, ökat kultur- och medieutbud samt nya lösningar för att tillhandahålla offentlig service. Till viss del finns det positiva miljöeffekter, främst genom minskat bilåkande, och det finns även enstaka nya verksamheter på bygdenivå. Det är dock inte möjligt att för ett landsbygdsområde identifiera kausala samband mellan specifik fibernätsutbyggnad och utvecklingen i den berörda bygden, då det snarast är internettillgången som helhet (den fasta och mobila uppkopplingen) som skapar förutsättningarna för utvecklingen i bygden. De offentliga bredbandsinvesteringarna har varit effektiva i att uppnå målet, men det förekommer kritik (kapitel 5) De offentliga bredbandsstöden har varit effektiva i att uppnå det kvantitativa bredbandsmålet och att stimulera lokal mobilisering. Vi identifierar samtidigt tre former av kritik mot hur stöden inom landsbygdsprogrammet fördelas. Dels att denna modell inte är den effektivaste för att stimulerade marknaden att bygga i glest befolkade område. Dels att urvalskriterierna inte gör det möjligt att väga in fler faktorer (till exempel försämrad alternativ uppkoppling via ADSL) än det numerära bredbandsmålet vid beslut om stödprioriteringar. Slutligen förekommer det argument som pekar på att stöden inom landsbygdsprogram­met i vissa fall kan ha gått till områden som inom en snar framtid hade kunnat byggas ut på kommersiell grund. Vi resonerar i rapporten om svårigheterna att bedöma giltigheten i denna kritik. I intervjuerna förekommer också kritik mot att stödformen som den är utformad idag tycks kunna leda till stora variationer i anslutningskostnader, att den inte eliminerar risk för så kallade "vita fläckar", samt att ett stort ansvar läggs på lokala (i vissa fall ideella) aktörer. Vidare finns det kritik mot bristen på samordning av landsbygdsprogrammet och Eruf på nationell nivå. Vi diskuterar tre scenarier för framtida stödpolitik: öppna utlysningar, riktade utlysningar och upphandlingar, och konstaterar att samtliga av dessa tre scenarier har för- och nackdelar. Ytterligare studier krävs för att bedöma huruvida bredbandsstöden är samhällsekonomiskt effektiva (kapitel 6) I vilken utsträckning den ekonomiska utvecklingen har påverkats av den pågående övergången till nästa generations överföringshastigheter är svårt att uttala sig om. Inom detta område krävs fördjupande studier. Vi kan dock konstatera att bredbandsutbyggnad, givet den utveckling som spås av diverse branschanalytiker, utgör en avgörande faktor för att möjliggöra för företag att vara verksamma i hela landet. Ur regionalpolitiskt hänseende framstår bredbandsinvesteringar som effektiva åtgärder på så sätt att de har stor betydelse för att skapa en känsla av inkludering i samhällsutvecklingen. En slutsats i såväl den Eruf-finansierade följeforskning, som i denna utvärdering, är att satsningar på IT infrastruktur bör kombineras med åtgärder för att näten ska komma till affärsmässig användning och med att verksamhetsutveckling sker i offentlig sektor för att kunna nyttja infrastrukturens potential.

Behovet av forskning om beslutsprocesser rörande investeringar i vägar och banor har uppmärksammats av KFB och Vägverket i slutet av 1990-talet. Denna studie lämnar sitt bidrag genom att redovisa och analysera den beslutsprocess som ledde fram till att ett mitträcke och 2+1 körfält anlades på E4 norr om Gävle. Med hjälp av dokument, pressklipp och intervjuer belyses utvecklingen från Nollvisionens etablering till projektets följder i form av nya mitträcken. Faktorer som problemformulering, sökande efter alternativ och värdering av konsekvenser redovisas. Sättet att organisera processen, externa intressenters inflytande samt deltagarnas roller, aktivitet och attitydutveckling belyses. Processen prövar och realiserar en helt ny utformning av vägar. Kunskapsprocessen står i centrum. Den gäller både undersökning av genomförbarheten, problemet att övertyga skeptiker och vinna acceptans samt upplevelsen av att ha åstadkommit en väsentlig innovation vad avser trafiksäkerhet. Studien lyfter fram både det specifika med detta fall och det allmängiltiga hos planering av vägar och därmed infrastruktur. – Behovet av vidare kunskapsutveckling avseende teoretiskt och empiriskt underlag för kunskap om beslutsprocesser belyses. ; The need for conducting research on decision-making processes as regards investments in roads and lanes has been paid attention to by the Swedish Transport and Communications Research Board (KFB) and the National Swedish Road Administration in the late 1990,s. This study delivers its contribution by accounting for and analysing the decision-making process that resulted in wire railings of central reserves being set up and 2 + 1 lanes being built on the European Highway No. 4 to the north of Gävle. By means of documents, press cuttings and interviews, light is being thrown on the development, from the establishment of the Vision Zero to the consequences of the project in the form of a new type of wire railings. Factors such as formulation of problems, search for options and assessment of consequences are accounted for. Ways and means to organise the process, external interested parties' influence and the participants' roles, activities and attitude development are highlighted. This process submits to testing an entirely new design of roads and puts it into practice. The process of acquiring experiences is in the centre of attraction. It applies to both the feasibility study, including the problem of convincing sceptics and gaining their acceptance, and the experience of achieving a substantial innovation in the road safety area. The study emphasises both the specific aspect of this case and the generally applicable with road planning and accordingly infra structure. The need for further development of know-how as to a theoretic and empiric knowledge bank of decision-making processes is additionally highlighted.

Mångbruk av skog är ingen ny företeelse i Sverige. Skogen har alltid på olika sätt haft betydelse för människors försörjning. Dagens definition av mångbruk är att skogen används för flera olika syften (t.ex. skogsbruk, naturturism, rennäring, naturvård m.m.) som kan vara kommersiella eller icke-kommersiella. Inom ramen för det nationella skogsprogrammet har frågan om mångbrukets outnyttjade potential aktualiserats. Beroende på vem eller vilka man frågar, och vilken erfarenhet de har av mångbruk, finns det emellertid olika uppfattningar om mångbrukets potential att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I den här rapporten syntetiserar vi kunskap om mångbruk av skog baserat på tidigare och nu genomförda studier och kartlägger och analyserar förutsättningarna för att bedriva mångbruk av skog. Utifrån studiens frågeställningar har vi kommit fram till följande slutsatser: • Naturturism är en primär form av mångbruk med utvecklingspotential för jobbskapande på landsbygden. • Även vidareförädling av olika råvaror och äventyrsbaserade aktiviteter har potential att utvecklas inom ramen för mångbruk. • En väl fungerande samhällsinfrastruktur är en viktig förutsättning för alla former av mångbruk som bygger på att verksamheten ska attrahera besökare. • Icke-kommersiella former mångbruk är en självklarhet för många skogsägare. Man anger självhushållning (av främst viltkött, bär och svamp) samt rekreationsbefrämjande åtgärder (som t. ex. att ordna en grillplats för lokalbefolkningen). • Många skogsägare har inte intresse av att utveckla mångbruk på sin mark, men ställer sig ofta positiva till att andra gör det. • Allemansrätten är en central förutsättning för mångbruk, men det är viktigt att upprätta formella avtal vid kommersiell verksamhet på annans mark. • Mångbruk kan ofta bedrivas i skogen oavsett hur den sköts, även om det finns exempel där särskilt trakthyggesbruk kan upplevas som störande. • Det finns potential att utveckla mångbruk i anslutning till skyddade områden - på så sätt skulle mångbruk kunna fungera som en brygga mellan att bruka och bevara skogslandskapet. • Genom att skapa dialogplattformar som möjliggör för olika aktörer att få en holistisk bild av skogslandskapet och dess nyttjande kan olika mångbruksverksamheter bättre utvecklas både parallellt och integrerat. • Mångbrukets utmaningar liknar andra småföretagares utmaningar vad gäller efterlevnaden av komplicerade regelverk som är anpassade till mer storskaliga företag vad gäller till exempel livsmedelshantering. • Därutöver innebär mångbrukets lokalisering till glesbygd att det finns utmaningar med att bedriva säsongsbunden verksamhet och svårigheter med att finna arbetskraft. Dagens skogspolitik främjar i princip mångbruk, men i studierna som denna rapport bygger på framkommer att mångbruksfrågan är sektorsövergripande och att insatser inom exempelvis närings- och landsbygdspolitiken också behövs för att nå mångbrukets fulla potential. Följande slutsatser från rapporten utgör förslag till hur genomförandet av det nationella skogsprogrammets vision och målet "Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet" kan realiseras, och hur målen "Ökad sysselsättning", "Stärkt hållbar tillväxt" och "Landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden" kan uppnås: • Utveckla politik och styrning för mångbruk inom ramen för hållbar landsbygdsutveckling. • Stärk landsbygdens infrastruktur för att möjliggöra mångbruk av skog. • Etablera arenor för samverkan och erfarenhetsutbyte rörande mångbruk. • Sprid kunskap om mångbruk och satsa på entreprenörskap. • Utveckla former för avtal mellan mångFoto: Maria Groth/Mostphotos bruksentreprenörer, markägare och andra rättighetsinnehavare. • Se över om skyddade områden kan öppnas upp för mångbruk. • Förenkla regelverk för landsbygdsföretagande. • Se över möjligheterna till riktade ekonomiska stöd till mångbrukare på landsbygden.