Suchergebnisse

Den litterære kanon kan og bør nylæses og litteraturhistorien omskrives i lyset af queer teori. En ny mærkelig dansk litteraturhistorie er et projekt, der søger at lirke en række klassikere ud af heteronormativitetens ideologiske jerngreb.

Resandefolket har nästan aldrig fått vara med i böcker för sin egen skull och har sällan fått huvudroller. De har plattats till för att fullgöra stereotypens grundläggande uppgift: att spegla huvudpersonerna och deras problem. Det har, enligt stereotypens logik, oftast skett genom att ?tattarna? fick utgöra förskräckande avvikelser från det normala eller något exotiskt och lockande. På så sätt normaliserade de det normala. De skapade trygghet eller kanaliserade längtan.00Redan när den svenska romanen fick sitt breda genombrott fick resande- eller romanifolket en plats i den. De resande benämndes ?tattare? och fogades in även i de stora, kanoniserade författarskapen, allra först i Carl Jonas Love Almqvists Tre fruar i Småland från 1842.00?Tattar?-motivet lever kvar i svensk skönlitteratur. Ofta är bilden av ?tattarna? lika förgrovad och förenklad som förr. Men undantag finns. Bland de böcker som visar gedigna kunskaper om gruppens historia utmärker sig Sven Rosendahls Gud fader och tattaren som utkom redan 1951 och Ragnar Järhults Andreas och Emilia. En tattarroman (1984).00I den här boken följs ?tattar?-motivet genom drygt åttio skönlitterära prosaverk skrivna av flera stora namn i den svenska litteraturhistorien: August Strindberg, Stig Claesson, Eyvind Johnson, Majgull Axelsson, Kerstin Ekman, Sara Lidman med flera. Verken relateras alla till det som är känt om resandefolkets historia och kultur

The two translated stories date from the 15th century and deal with chivalry and chivalrous ideals in the late Middle Ages. The first story is a novel which describes an example of courteous love that ends up with the infidelity of the beloved lady, the punishment of the rival, a young abbot, and the unmasking of the lady. This novel gives a vivid picture of life at the royal French court and the splendour and luxury displayed at the numerous jousts in which the hero is a constant winner. The story, which is the first original French prose novel, is characterized by a pleasant tone, vivid dialogues and a realistic description of the settings. The second story is a harrowing account of the execution of an infant hostage during the Hundred Years' War. The French commandant of the fortress of Brest refuses to surrender this town to the besieging English, hereby sacrificing his only son whom he has delivered as a hostage. He makes this cruel choice, strongly urged by his wife, in order to save his chivalrous honour. The story is part of a longer text which is intended to bring consolation to a distinguished noblewoman, who is encouraged to follow the example of the mother of the sacrificed child by summoning all her strength of mind and submitting to the will of God.

The letter is the most widespread literary genre at all. For several hundred years letter books containing model letters for lovers have been published, while today they have been camouflaged as "manuals" for internet dating. John Chr. Jørgensen analyses the epistolary form in correspondences, epistolary novels and letters of travel through the past 150 years. En route the most recent – especially American – research in epistolary theory is presented and discussed. The book contains analyses of epistolary novels by M.A. Goldsmidt, Peter Nansen, Karin Michaëlis, Edith Rode, Sven Holm, Dea Trier Mørch, Iselin C. Hermann and Anders Bodelsen among others. The journalistic travelogue is traced from Herman Bang to Henrik Nordbrandt. The book is provided with a literary guide sorted out by subject, a subject index and an index of names.