Suchergebnisse

Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har framgångarna varit så stora och uppslutningen så allmän att många nästan glömt bort att ideer man tar för självklara har just en liberal historia. På andra håll går utvecklingen i allt annat än liberal riktning. Färden mot fördjupad demokrati, vidgad marknadsekonomi och en stärkt ställning för medborgerliga fri- och rättigheter, som tedde sig så spikrak efter Murens fall och Sovjetunionens upplösning, visar sig plötsligt kunna gå i helt annan riktning. Hur kommer det sig? Handlar det främst om att makthavare och icke-liberala ideologer känner sig hotade av de liberala budskapen och mobiliserar emot dem? Eller har liberalismens företrädare lämnat angelägna frågor obesvarade och ställt ut löften som de inte har kunnat hålla? Kan liberala principer ha drivits för långt? Eller har liberaler tvärtom varit alltför lättsinniga i sin relation till filosofi och principer? Elva kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor

Under en lång period har Sverige ganska ensidigt bejakat snabb förändring och glatt sig åt att vara "världens modernaste land". Men nu ställs åter frågor om det inte kan finnas poänger med att lyssna på erfarenheten, utgå från traditionen och bry sig mer om hur verkligheten ser ut än hur man tycker att den borde vara. Insikten växer om att ständiga framsteg inte är en naturlag utan att de vilar på värden, förtroende och institutioner som det tar lång tid att bygga upp men som det går snabbt att bryta ned. Begrepp som ordning, realism och auktoritet har fått en mer positiv klang och det talas om en återkomst för konservatismen. Men vad är det egentligen som åtnjuter en renässans? Handlar det om en sammanhållen och väldefinierad ideologi eller rör det sig om föreställningar och förhållningssätt som kan relatera till många olika ideströmningar? Åtta kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor

Den svenska krisberedskapen har fortfarande brister trots att vi genom historiska erfarenheter är väl medvetna om vilka katastrofer som kan komma och vilka utmaningar vi står inför. Sverige har en lång tradition av att ha svårt att hantera oväntade kriser; Palmeutredningen, Estonia, Tsunamin, Skogsbranden i Västmanland är exempel p kriser som inte hanterats föredömligt. Vi upprepar ofta samma misstag och tycks inte ta lärdom. Extremväder har gett oss nya utmaningar. Har vi tillräcklig kunskap för att hantera de katastofer vi drabbas av? Vad gör vi om kriget kommer eller en pandemi bryter ut? Tar vi krisberedskapen på allvar? Eller är det en illusion att man kan förbereda sig för kriser?

Vänstern har hamnat i en utdragen identitetskris. De materiella förhållandena, som var så centrala för Karl Marx, har under ett par decennier tilldragit sig minskat intresse i vänsterkretsar. Samtidigt har idéer om gränslöshet och representation fått allt större utrymme. Paradoxalt nog - eller inte - har detta fortgått samtidigt som frågorna om trygghet och nationell välfärdspolitik har kommit tillbaka på medborgarnas dagordning. Efter finanskris och eurokris spådde många en kraftfull renäsans för vänstern, men hittils har andra politiska rörelser dragit störst fördel av reaktionerna mot de ekonomiska kriserna och mer allmänt mot 1989 års idéer. Nya frågor på dagordningen och nya ideologiska prioriteringar hos vänsterns företrädare har försvagat banden till traditionella kretsar av sympatisörer. Frågan var vänstern befinner sig i dag låter sig inte helt enkelt besvaras. Vänstern finns på flera olika håll - och den rör sig i olika riktningar. Skribenterna i denna bok bidrar med tolv olika perspektiv på vad som hänt och händer och varför det sker

Vid Engelsbergsseminariet år 2000 - som hölls vid Avesta herrgård i Dalarna på temat Visioner av framtiden - sa litteraturkritikern och historikern Harold Bloom att han fruktade "en framtid där allt är känt, men där ingen är vis; inte ens all information i världen kan kompensera om visheten går oss förlorad". Blooms yttrande, för nästan 20 år sedan, sammanfattar oron som många deltagare uttryckte vid Engelsbergsseminariet 2018. Texterna i den här antologin härrör från det seminariet som ägde rum vid Engelsbergs bruk i Västmanland, på temat Kunskap och information. Vem skall ha kontroll över och vem tillhör de oerhörda mängder information som produceras i dag? Hur kan den här informationen omvandlas till kunskap och visdom av oss människor och individer? Demokratin är ett relativt nytt politiskt fenomen och informationskontroll kan brukas och missbrukas av demokratiska samhällen och stater i like hög grad som av totaliära regimer - precis som den faktiskt görs av globala företag som vet mer om oss än vi vet om oss själva och som utnyttjar informationen för strikt kommersiella syften

Vilka frågor inställer sig för den som vill närma sig fenomenet nationell identitet i ett långt historiskt perspektiv? Kanske en fråga om hur territoriell tillhörighet förstods före nationalstaten? Eller om hur gemenskap och samhörighet skapades och definierades i stadsstater respektive imperier? Hur rimligt är det rådande synsättet inom delar av forskarsamhället att nationalism och nationalkänsla i första hand är 1800-talsfenomen? Kan tvärvetenskapliga utgångspunkter bidra till förståelse av människans relation till gräns och territorium och av hennes behov av gemenskap? Sjutton i huvudsak doktorander i ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer

Theories on political socialization are being reexamined as researchers are becoming skeptical of their explanatory power. Previous studies often characterized adolescence and young adults as passive objects for socialization, failing to grasp that the political views of adolescence and young adults are constantly changing, and often take a non-institutional form. Some researchers are trying a different approach where mechanisms and processes are put in a central role in determining how adolescents and young adults develop their civic engagement. The objective is to understand how civic engagement changes over time and what role the media and peers play in this socialization process. The studies will last for seven years and consists of longitudinal, experimental and follow-up studies. The results will be checked against individual, biological, sociological and cognitive factors, and gender. L. Pitkaniemi

Summary

Populism används ofta som en nedsättande term för politiska åsikter man inte gillar. Men det bedrivs också ett intellektuellt arbete som försöker gå mer på djupet och hitta likheter och skillnader hos populistiska rörelser till höger och vänster. Det leder till diskussioner om makt och vanmakt, elit och folk, pluralism och enhetlighet.0Sådana frågor tacklas även i denna antologi, som emanerar ur ett projekt om vår tids ideologier inom Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Tolv skribenter granskar här populism från olika världsdelar och tidsperioder men också hur medier samspelar med populismen och vad som händer när populisterna kommer till världen