Suchergebnisse

På basis av en just avslutad jæmførande studie av dansk, hollændsk och svensk transportpolitik som visar att miljømæssig hållbarhet (bæredygtighet) inførts som ett mål i alla tre lænderna men att få framsteg har gjorts diskuteras i uppsatsen om man kan, på nationell nivå, identifiera politiska møjligheter (policy options), som bidrar till en minskning av den nuvarande bristen på hållbarhet. Att nuvarande transportsystem inte ær långsiktigt hållbara tycks de flesta vara ense om. Argumenteringen går ut på att det krævs ett medborgerligt engagemang i transportsystemets førændring. Fyra møjligheter till konkret handling føreslås før offentlig debatt:- sænkta hastighetsgrænser och sænkta faktiska hastigheter- økad anvænding av icke-fossila brænslen- en stabilisering av transportvolymerna æven under perioder av ekonomisk tillvæxt- en minskning av anvændingen av privata bilar

De artiklar som samlats i denna antologi har skrivits åren 2000-2003 inom ramen för forskningsprojektet Media Societies Around the Baltic Sea vid Södertörns högskola. De berör alla på olika sätt rysk kulturdebatt i olika medier under perestrojkan (1985-91) och den postsovjetiska perioden. Perestrojkadebatten och 90-talets postsovjetiska debatt skiljer sig starkt från varandra. 90-talet saknar målmedvetenheten och de klara politiska motsättningarna, det liberala lägrets kamp för yttrandefrihet och demokrati i tron på ordets, den uttalade sanningens, läkande förmåga. Med ett citat anfört ur en liberal artikel 1991: "Perestrojkan som började med en anti-alkoholkampanj har avslutats med en svår baksmälla." Det postsovjetiska 90-talet är präglat av övergångens svårigheter, av identitetssökande som tar sig många olika uttryck. Ett av dessa uttryck är att den ryska intelligentsians roll och egenskaper blir ett av huvudämnena i debatten under den första hälften av decenniet. Det är denna debatt som fokuseras i antologins artiklar om den postsovjetiska perioden.

De siste ti til femten års kjøpesenterutvikling i Norge har blitt vist relativt stor interesse i massemedia. Utviklingen har også vært godt synlig på den politiske dagsorden. I den offentlige og politiske debatten har det blitt hevdet at bølgen av kjøpesenteretableringer er skadelig for naturmiljøet, i og med at den fører til økt bilbruk og økt transportarbeid. I dette argumentet ligger også en anklage; kjøpesenteretableringer fører til økte utslipp av CO2. Det har også blitt framsatt påstander om at kjøpesenteretableringer kan føre til mindre bilbruk. Påstanden om økt bilbruk, som i hovedsak må sies å være rettet mot eksterne kjøpesentre, er blant annet basert på en antagelse om at kjøpesentre fører til lengre innkjøpsreiser enn det som ellers ville vært nødvendig. En eventuell nedgang i bilbruken har blant annet vært begrunnet med at de eksterne sentre lokaliseringsmessig ligger gunstigere til i forhold til det suburbaniserte bosetningsmønsteret vi har utviklet i siste halvdel av dette århundret, eller i at de som handler på kjøpesentre er mer effektive kunder. De handler færre ganger, men mer hver gang de gjør innkjøp, enn det andre kunder vil gjøre. I dette paperet presenteres data fra en case-undersøkelse av hvordan etableringen to store kjøpesentre i Follo, syd for Oslo, har påvirket transportomfang og reisemønster i forbindelse med innkjøpsreiser. Ski Storsenter ligger sentralt lokalisert i Ski, som er regionsenter i Follo. Senteret er på ca. 25.000 m2 salgsflate, og åpnet høsten 1995. Steen & Strøm Vinterbro er et eksternt senter, lokalisert rett ved E6 og E18 gjennom Follo. Dette senteret, som også inneholder et OBS varehus, er på totalt ca. 30.000 m2 (inkl. OBS), og åpnet vinteren 1996.