Search results

Målet med denna rapport är att presentera hur kommuner och regioner kan ta hjälp av lantgårdar i utformningen av välfärdsinsatser, exempelvis inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Ett ytterligare mål är att belysa hur dessa verksamheter bör organiseras för att få ett långsiktigt hållbart samarbete mellan de svenska lantgårdarna och samhället. Historiskt har lantgårdar används som social insats med vinster för många individer och samhället, men detta minskade succesivt under urbaniseringen. Flera europeiska länder har återinfört lantgården som en resurs för olika utsatta målgrupper i samhället och har återuppbyggt en nationell struktur för dess genomförande. Utländsk forskning har visat att lantgårdar kan ge ökad motivation, social kontakt, känsla av att känna sig behövd, upplevelse av att kunna klara av uppgifter, ökad rörelse, ökat psykiskt välmående, och flera andra funktioner viktiga för god mänsklig välfärd. Svensk forskning har visat att lantgårdar kan ge stöd inom social omsorg och för skolelever med olika utmaningar, men många fler målgrupper skulle kunna gynnas av en lantgårdsbaserad insats (LBI). I Sverige finns ett 80-tal godkända Grön Arena gårdar, samt flera andra gårdar som kommuner och regioner kan upphandla för olika insatser. En utbyggnad av LBI i Sverige skulle gynna landsbygdsföretagande, och särskilt kvinnligt företagande. Det saknas dock en stödjande struktur och ett nationellt politiskt ställningstagande inom detta område. Rapporten utmynnar i flera rekommendationer. Tillsätt en statlig utredning med uppdrag till förslagsvis Socialstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket med uppdrag att föreslå hur offentlig förvaltning kan underlätta för och stödja LBI. Ge uppdrag till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att skapa en samordning från nationell, till regional, till kommunal nivå mellan myndigheter och företag för utbyggnad av LBI. Ta fram nationella riktlinjer och kvalitetssystem för användning av lantgårdar för sociala insatser. Skapa ett dokument gällande kvalitetssäkring för LBI på nationell nivå i samverkan mellan olika aktörer, t ex Hushållningssällskapet och Socialstyrelsen. Flerårig upphandling med rimlig ersättning måste tillämpas. Ställ krav på att alla som får kontrakt genom offentlig upphandling har dokumentation på att de har genomgått en godkänd kurs, att deras gård bedömts för risker och att de är lämpliga för övrigt. Bygg upp en stödjande struktur som är flexibel för användning av LBI för olika målgrupper inom kommun och region. Forskningsmedel behöver ges för tvärvetenskaplig forskning utifrån så väl brukarperspektivet som verksamhetsperspektivet. Avsätt forskningsmedel till samhällsekonomisk analys där kostnaderna för lantgårdsbaserad insats jämförs med annan insats. Slutsatsen är att lantgårdsbaserade välfärdsinsatser kan utgöra en värdefull resurs och ett komplement till traditionella insatser för flera olika målgrupper.

Modernizarea și dezvoltarea sunt principalii factori care contribuie la securitatea națională, iar oamenii sunt cei care produc schimbarea prin diferite metode și tehnici. Dintre principalele sisteme care asigură securitatea națională, sistemul de management al resurselor umane joacă un rol decisiv în acest proces, iar modernizarea acestuia contribuie la asigurarea și dezvoltarea securității naționale. Modernizarea determină digitalizarea prinimplementarea de noi sisteme și procese informatice. Pentru ca aceste procese de modernizare să se dezvolte eficient, dezvoltarea sistemului de management al resurselor umane implică și dezvoltarea leadershipului și a liderilor din interiorul organizațiilor. Investiția în oameni este foarte bună, deoarece oamenii sunt una dintre cele mai valoroase resurse ale unei organizații. Prin îmbunătățirea activității resurselor umane, o organizație poate reduce costurile pe termen lung. Utilizarea managementului digital al resurselor umane este noua provocare pentru fiecare organizație.