Suchergebnisse

English summary

Klappentext: Knut Pipping (1920-1997) innehade från 1959 till sin pensionering 1983 professuren i sociologi vid Åbo Akademi. Uppvuxen i en utpräglat akademisk släkt, och på mödernet befryndad med Edvard Westermarck, kom Pipping att på ett avgörande sätt bidra till etableringen av den moderna sociologin i Finland. Hans karriär inföll samtidigt som den tidigare antropologiska traditionen, som Westermarck hade tillhört, ersattes av den på aktuella samhälleliga förhållanden inriktade sociologi som växt fram i USA. Knut Pippings vetenskapliga bana och efterlämnade skriftliga produktion återspeglar denna brytningstid. Han kom i mogen ålder att genomgå flera större depressioner, vilka åtminstone delvis förklarar varför hans vetenskapliga produktion är förhållandevis begränsad. Samtidigt var han rikt begåvad också på många andra områden, framför allt ifråga om det konstnärliga och olika slag av hantverk, vilket flera av texterna och illustrationerna i denna bok ger uttryck för. Hans viktigaste sociologiska gärning var kanske att vara en förebild för sina studenter, inte bara som sociolog och vetenskapsman utan också som person. Så även för författarna till denna bok, de flesta tidigare elever till Knut Pipping, eller "Knupping", som han föredrog att kalla sig. Han står för allt det bästa vi förknippar med en klassisk akademisk tradition: kunskapsmässig bredd och vidsynthet, kombinerad med ett kritiskt sinnelag, civilkurage och en välformulerad penna.

Strävan efter att ställa världen till vårt förfogande, att råda över den, är enligt den tyske sociologen Hartmut Rosa utmärkande moderniteten som kulturell livsform. Men en fullständigt känd, planerad och behärskad värld vore samtidigt en död värld. Utan mötet med det som vi inte kan råda över inget liv. Våra liv utspelas i spänningen mellan det som står till vårt förfogande och det som förblir utanför vår kontroll. Detta är en vardaglig erfarenhet som vi alla delar, om än i olik grad. Rosa utforskar i denna essä hur spänningen mellan det vi kan och det vi inte kan råda över manifesterar sig både i våra individuella liv i vårt förhållande till kropp och hälsa, kärleks- och samliv, utbildning och yrkesliv och i våra politiska institutioners försök att styra och planera i en oöverskådlig värld. Hartmut Rosa är professor i sociologi vid universitetet i Jena och författare till de uppmärksammade samtidsdiagnostiska böckerna "Beschleugning" (Accelreration) och "Resonanz". Daidalos har tidigare utgivit artikelsamlingen "Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer."

Kultur är ett värdeladdat begrepp, både gränslöst och begränsande, fint och fult. Det kan uppfattas som oklart och hotfullt och samtidigt erbjuder det utrymme för nya ordningar. Likt ett mellanrum kan det vara svårt att beskriva och bestämma. Vad händer med kulturen om vi sätter den samman med hållbarhet, vad händer med hållbarheten om vi sätter den samman med kultur? Det är i korthet vad den här boken handlar om, en bok som uppehåller sig i mellanrummet, utan avsikt att vare sig börja eller sluta i en definition; istället vill vi med hjälp av kultur utforska om förbindelser mellan olika dimensioner kan tänkas uppstå, till och med mellan de mest motsägelsefulla utgångspunkter. I några av kapitlen närmar sig författarna hållbarhet ur ett kulturperspektiv medan andra snarare närmar sig kultur ur ett hållbarhetsperspektiv. Arton forskare inom sociologi, litteraturvetenskap, biologi, etnografi, genusvetenskap och statsvetenskap diskuterar här frågan ?Kulturell hållbarhet -- vad är det?? Bidragen rör sig från Sápmi till Röda havet, från politiska barnböcker till kommunal vardag, från skrivprojekt inom vården till människans självbild under antropocen: allt i syfte att se nya dimensioner av hållbarheten. "Ett kulturellt perspektiv på hållbarhet pekar också på vikten av att se på exempelvis konsumtionspraktiker som en del av kulturella processer och som något som får betydelse i och genom relationer till andra delar av livet. Det är bara när hållbarhetstankarna uppfattas som meningsfulla, och görbara, i förhållande till livet i stort, som de får genomslag", skriver etnologen Magdalena Petersson McIntyre i förordet