Suchergebnisse

Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Sverige, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.

Följ kampen mot den gängrelaterade brottsligheten inifrån. Med utgångspunkt i ett uppmärksammat mord på Årstabron i Stockholm gestaltar åklagaren Lisa dos Santos den mörka verkligheten i gängens värld, samtidigt som hon beskriver tillvaron på åklagarkammaren. När FBI:s krypterade tjänst Anom gjorde gärningsmännens kommunikation tillgänglig kunde Lisa och hennes kollegor följa den råa mordplaneringen i tusentals meddelanden, som senare också kom att användas som central bevisning i den skandalomsusade rättegången. Hon beskriver också rättsväsendets försök att hålla jämna steg med de kriminella gängen när lagarna inte alltid hänger med den tekniska utvecklingen och människor inte vill berätta vad de vet.[Bokinfo]

Bodens fästning var länge "Låset i norr". Här skulle ryssen stoppas att gå över Lule älv. Under andra världskriget och framförallt början av Kalla Kriget placerades ytterligare över 40 kanoner ut i det som kallades Kalix- och Luleålinjerna efter de älvar som de strategiskt placerades vid. I Nordnorge gjordes samma rustning under den tyska ockupationen och det fria Norge fortsatte skyddet av viktiga hamnar samt förbättrade Frøylinjen, där Sovjets styrkor skulle stoppas på vägen söderut. Detta är historien över Nordkalottens fasta försvar under 100 år, dess uppstart, glansperioder och till sist stängning, samt att i många fall totalt falla i glömska. Förord är skrivet av Peter Englund - historiker, ledamot av Svenska Akademien och tidigare batterichef i Luleålinjen

Hur uppfostrar man en kung? Idéhistorikern Andreas Hellerstedt beskriver de tankar om bildning, fursteuppfostran och statskonst som formulerades i Sverige under 1600-talet, och som låg till grund för den undervisning som de blivande kungarna Karl XI och Karl XII fick. Fram träder en bild av -hjältar-, alltså kungar och envåldshärskare, som av naturen särskilt begåvade och rustade att härska. [Bokinfo]