Suchergebnisse

This article aims to examine participation and influence of pensioners' organizations in a context of marketization within local elderly care. The literature on New Public Management (NPM) points out different views on the effects of marketization on the participation of organized interests within the decision-making process. One view states marketization implies less of participation by organized interests since this stands in conflict with inherent values of NPM, such as efficiency and the citizen as customer on a market. An opposite view states that marketization does not cause this effect, i.e., organized interests participate in the same manner as before. The empirical investigation consists of interviews and official documents from four Swedish municipalities with a marketized elderly care. The result is that marketization does not cause any major crowding out effect on organized interests from the decision-making process. However, concerns can be raised about the extent and quality of participation since procedures of contracting out are not always compatible with democratic values such as transparency and participation. ; En ren affärsangelägenhet? Om pensionärsorganisationernas deltagande och inflytande i en marknadsanpassad äldreomsorg

"Same-sex love was forbidden by law until 1944, and in culture it continued to be taboo, but it has always existed there. The prohibition created tensions which art and literature could play with. Narratives about forbidden love show this through well-known authors such as Agnes von Krusenstjerna, Maria Sandel, Karin Boye and Frida Stéenhoff, and less well-known ones like Gertrud Almqvist, Margareta Suber, Lydia Wahlström and the pseudonym Elsa Gille. The book investigates literary narratives about women's love for women and the ideas about the forbidden contained in them. What strategies did the authors use to get round the ban on the mention of the topic? Are there any utopian visions of how everything could be arranged in a different and better way? And how does the literature relate to other theories about same-sex love? Berättelser om det förbjudna: Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900–1935 ("Stories of the Forbidden: Desire between Women in Swedish Literature 1900–1935") is a free-standing continuation of Kärlekshistoria: Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur ("Love Story: Desire between Women in Nineteenth-century Literature", 2008). Together the books span over 100 years of Swedish literary history, making them the most comprehensive study available in the field in Sweden and Scandinavia.
Eva Borgström is associate professor of comparative literature and lecturer at the Department of Literature, History of Ideas, and Religion at the University of Gothenburg. She has formerly worked at the National Secretariat for Gender Research and the Department of Gender Studies. - Samkönad kärlek var fram till 1944 förbjuden enligt lag och i kulturen var den tabuerad längre än så, men den har ändå alltid funnits där. Förbudet skapade spänningar som konsten och litteraturen kunde spela med. Berättelser om det förbjudna visar detta genom välkända författare som Agnes von Krusenstjerna, Maria Sandel, Karin Boye och Frida Stéenhoff, liksom mindre kända som Gertrud Almqvist, Margareta Suber, Lydia Wahlström och pseudonymen Elsa Gille. Boken undersöker skönlitterära berättelser om kvinnors kärlek till kvinnor och de föreställningar om det förbjudna som finns i dem. Vilka strategier använde författarna för att komma runt yttrandeförbudet? Finns det några utopier om hur allt skulle kunna ordnas på ett annat och bättre sätt? Och hur förhåller sig litteraturen till andra teorier i tiden om samkönad kärlek? Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900–1935 är en fristående fortsättning på Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur (2008). Tillsammans spänner böckerna över 100 år av svensk litteraturhistoria och utgör därmed den hittills mest omfattande studie på området som finns i Sverige och Norden.
Eva Borgström är docent i litteraturvetenskap och lektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon bland annat arbetat på Nationella sekretariatet för genusforskning och Institutionen för genusvetenskap. "

Ämnet för De lege år 2022 är "hållbarhet", under den övergripande frågan vilken uppgift rätten har haft, har eller kan komma att få för att nå de mål som formulerats i Förenta Nationernas Agenda 2030. Juridiken och rättsvetenskapen kan bidra på olika sätt för att de mål som uppställs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Medverkande författare: Sebastian Abrahamsson, Mattias Dahlberg, Maria Forsberg, Therése Fridström Montoya, Lovisa Halje, Mikael Hansson, Caroline Johansson, Sara Lundberg, Melina Malafry, Oskar Mossberg, Marigó Oulis, Love Rönnelid, Katja de Vries, Olof Wilske, Charlotta Zetterberg, Inger Österdahl.[Bokinfo]

"The 20th century is sometimes said to be the century of the family farm. Although the countryside changed fundamentally, the farming family - consisting of husband, wife and children - is often seen as intact. However, all farms were not driven by families of the traditional type. One alternative was that two or more of the children took over the farm together, continued to live in the same household and remained unmarried. But how common were such sibling farms? How did they work and what were the motives behind the siblings' choice to live together?
Based on household analyzes, government reports and interviews, historian Martin Dackling in Instead of marriage sketches the history of the sibling farms. He shows that they were neither unusual nor remains of an older peasant society. From the beginning of the 19th century, it became increasingly common for brothers and sisters to take over the farm together and in the 1930s and 1940s sibling farms were a common feature of Swedish countryside. However, after 1950 they became increasingly unusual. The book discusses why the sibling farms arose and Dackling points to cultural, social and economic explanations. An important circumstance was also that most of the siblings remained unmarried. Love relations were not missing, but marriage was difficult to combine with siblings living in the same household. Love relations and sibling relations were in a complicated correlation with each other, and on many farms, living with siblings became an alternative to marriage.
"

De här historierna måste också berättas. De om de tyska krigsbarnen. Några av dem fick komma till Sverige, från den utbombade, kaotiska och svältande återstoden av Stor-Tyskland, under de första efterkrigsåren. Flera kom förresten med vita bussar, från det förhatliga grannlandet i söder. Hur togs de emot och hur blev deras liv i det till synes fridfulla, neutrala och snälla Sverige? Den här reportageboken försöker också ge nya nyanser åt vår historieskrivning om efterkrigsperioden, vår fasad och vår självbild. Två år efter andra världskrigets slut kom författarens farmor med sina fyra barn med en Rödakors-buss till Sverige, från ruinernas Tyskland. Något Ylva Herholz hört episoder om under sin uppväxt och senare. Hon ville veta mer om den resan. Och om andra tyska flyktingbarns erfarenheter. För många av dem som under de första fredsåren fick lov att komma till vår fridfulla småstatsidyll från Tyskland var barn. Krigsungar. Oh nej, jag vill inte tala om Tyskland. Jag vill inte det, var ett svar som författaren fick när hon ville intervjua ett av dessa krigsbarn. Många vill inte tänka på de åren eller på den första tiden i Sverige. Men andra ville berätta

Resandefolket har nästan aldrig fått vara med i böcker för sin egen skull och har sällan fått huvudroller. De har plattats till för att fullgöra stereotypens grundläggande uppgift: att spegla huvudpersonerna och deras problem. Det har, enligt stereotypens logik, oftast skett genom att ?tattarna? fick utgöra förskräckande avvikelser från det normala eller något exotiskt och lockande. På så sätt normaliserade de det normala. De skapade trygghet eller kanaliserade längtan.00Redan när den svenska romanen fick sitt breda genombrott fick resande- eller romanifolket en plats i den. De resande benämndes ?tattare? och fogades in även i de stora, kanoniserade författarskapen, allra först i Carl Jonas Love Almqvists Tre fruar i Småland från 1842.00?Tattar?-motivet lever kvar i svensk skönlitteratur. Ofta är bilden av ?tattarna? lika förgrovad och förenklad som förr. Men undantag finns. Bland de böcker som visar gedigna kunskaper om gruppens historia utmärker sig Sven Rosendahls Gud fader och tattaren som utkom redan 1951 och Ragnar Järhults Andreas och Emilia. En tattarroman (1984).00I den här boken följs ?tattar?-motivet genom drygt åttio skönlitterära prosaverk skrivna av flera stora namn i den svenska litteraturhistorien: August Strindberg, Stig Claesson, Eyvind Johnson, Majgull Axelsson, Kerstin Ekman, Sara Lidman med flera. Verken relateras alla till det som är känt om resandefolkets historia och kultur

Abstract Olsson, Karin (2009). Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. (Sustainable Democracy. Exploring the Idea of a Reproducible Democracy in the Theory of Robert A. Dahl). Acta Wexionensia 185/2009, ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-677-6. With a summary in English. Everybody loves democracy. The problem is that while everybody calls himself democratic, the ideal form of democracy is hard to come by in the real world. But if we believe in democracy and believe that it is the best form of government, I argue that we should try to design a theory of democracy that is realisable – and reproducible. This thesis, then, focuses primarily on the question whether we find support in democratic theory for an idea of a self-reproducing democracy. It proceeds by means of an investigation of Robert A. Dahl's theory of democracy. He is one of the most well-known and highly regarded theorists in the field of democratic research, whose work covers both normative and empirical analysis. When analysing the reproducible democracy, I argue that it is essential to study both normative values and empirical assumptions: the values that count as intrinsic to democracy, the assumptions that are made about man, and the institutions that are needed for the realisable and reproducible democracy. In modern social science man is often pushed into the background. This is also the case in theories of democracy, even though man (the individual) is the one who has the right to vote, the one who has the autonomy to decide – the one who has to act democratically in order to preserve democracy. The study yields the following findings. First, in Dahl's theory political equality and autonomy come out as intrinsic values. Second, the assumptions made about man show that even if he seems to be ignored, he is always present. When Dahl construes his theory, he does it with full attention to man's qualities, interests, manners of acting and reacting, and adaptability to the values of democracy. Third, the institutions needed to realise and reproduce democracy go further than the institutions of polyarchy. They need support from the judicial system, political culture, education and the market. Fourth, when it comes down to making democracy work and reproducing democracy, Dahl puts the full responsibility on man as he is not willing to allow too rigid constitutional mechanisms. Fifth, even though Dahl puts the emphasis on the empirical situation of the real world, he does not alter his normative ideals in order to make the theory more adaptive. For him, political equality and autonomy are imperative demands, too important to alter. And the only way to get full procedural democracy is to trust the democratic man.