Search results

Biodrivmedel blev efter millennieskiftet en alltmer prioriterad energikälla för EU och ansågs kunna stävja både klimathot och energissäkerhetsproblem samtidigt som drivmedelsproduktionen skulle gynna sysselsättningen i jordbruket. EUkommissionen formulerade 2007 ett mål om att ersätta 10 % av transportenergin till biodrivmedel. Snabbt uppkom dock en strid mellan en grupp av aktörer (miljörörelse och livsmedelsindustri) som såg biodrivmedelssatsningen som ett hot mot både miljön och livsmedelssäkerheten medan en annan grupp bestående av företrädesvis biodrivmedelsintressenter såg det som viktigt att behålla och utveckla EU:s mål för att rädda både klimat och miljö. Motsättningarna som uppkommit väcker frågor kring vilka logiker som legat bakom detta. Avhandlingens syfte är att analysera EU:s biodrivmedelspolicy, vilka aktörer och nätverk som har format denna process, vilka problem och lösningar som dessa aktörer och nätverk argumenterat för i processen, samt hur de har agerat för att mobilisera stöd för sina ståndpunkter. Detta har kopplats till teorier om nätverksstyrning, förekomsten av utlösande händelser i policyprocessen, resursberoende i nätverksmodellen samt på vilket sätt managementteori utövat inflytande. Metoden har varit att utifrån dokumentstudier rekonstruera det historiska förloppet och de aktörer som medverkat i processen. Avhandlingens visar att en förhållandevis liten grupp aktörer har haft ett stort inflytande över policyprocessen från det att problemen som biodrivmedel var satta att lösa definierades i slutet av 80-talet till det att hållbarhetsstandarder utvecklades och implementerades. Dessa aktörer har funnits i policynätverkens kärna och har som ett av sina centrala mål velat utarbeta globala regelverk för råvaruhandeln. De miljöorganisationer som medverkat i processen har genom resursberoenden till stor del varit underordnade denna grupp. Processerna har innehållit ett stort inslag av strategisk planläggning men även utlösande händelser som klimat- och livsmedelskriser har varit viktiga för att motivera politiska beslut. ; Biofuels became a prioritized energy source for the EU in the new millennium. It was believed that biofuels would suppress both climate change and problems with energy security, and would simultaneously benefit agricultural employment. The EU Commission decided in 2007 that 10 % of the energy used in transportation would be replaced by biofuels. This was, however, soon criticized by a group of actors (environmental associations and the food industry) that saw the biofuels initiative as a threat to both the environment and food security. The biofuels proponents, on the other hand, argued that it was important to maintain and develop the EU's biofuels objectives to save both the climate and the environment. These contradictions raised my interest to understand and analyze the logics that lie behind these different perspectives on the same issue. The aim of this thesis is to analyze the EU's biofuels policy, which actors and networks shaped this process, which problems and solutions these actors and networks put forward in the process, and how they have acted to mobilize support for their positions. Theoretically, I have applied theories on policy networks, the occurrence of triggering events in the policy process, resource dependence between actors and networks, and how management theory can be used to understand how policy develops. The main results are that a relatively small group of actors has had a strong influence on the policy process. These actors have been at the core of the policy community. The environmental organizations involved in the process have been subordinate to this policy community through resource dependencies. One actor network was formed that wanted to increase the amount of biofuels, while another was formed to protect the forest and soil from heavy exploitation. It took over 20 years before these contradicting efforts collided. This thesis concludes that the process contained large elements of strategic planning and that triggering events such as climate and food crises have been important to justify political decisions.

This thesis explores perceptions and preferences on regional action in EU-related frameworks among regional actors in Western Sweden. Building upon the literature on Europeanisation and the Fusion approach, three dimensions of Europeanisation are clarified and explored– download, upload and crossload – and together with a set of five variables that constitute the Micro Fusion Framework; a comprehensive analytical tool is developed. The thesis analyses the intense debate among the members of West Sweden that took place from 2011 to 2013 that focused on how to functionally organise the regional office in Brussels in order to meet future challenges. Surprisingly, the members eventually decided to terminate their cooperation and close the jointly owned office in Brussels in spite of the fact that it has been widely regarded as successful and effective. Diverging perceptions and preferences is understood in terms of three positions on regional action; a download-, upload- and a coherent oriented position. Finally, the thesis presents the empirical findings and discusses in relation to three fusion scenarios, infusion, defusion and clustered fusion. In terms of Micro Fusion Framework, the dynamics shaping why West Sweden was finally regarded as a dysfunctional arena for regional action are explained by a shift of attention and action among regional actors in Western Sweden that led to pressure for further institutional adaptation in order to meet the demand of how 'to get the best out of the EU'. Further, this redefinition of how to handle EU-affairs within the upload-oriented position was accompanied by positive attitudes towards the potential to bypass the state and thereby pursue regional priorities directly in Brussels given the compound nature of the EU. In contrast, those regional actors that are found to be more download-oriented often question the benefits of uploading activities in practice and advocate close relations to the state. A coherent oriented position recognises the importance of activities related to both of the vertical dimensions of Europeanisation. ; I avhandlingen studeras regionala aktörers uppfattningar och attityder till regionalt handlande i EU-relaterade frågor. För att hantera EU-frågor etableras ofta regionala representationskontor i Bryssel. Ett av de största och framgångsrikaste regionala kontoren i Bryssel var West Sweden som representerade västsvenska kommuner och regioners intressen i EU. År 2011 inleds en intern diskussion bland dess medlemmar om hur kontoret bör utvecklas för att möta nya utmaningar i en föränderlig omvärld. Diskussionerna är intensiva, och något överraskande beslutar dess medlemmar att lägga ned verksamheten ett par år senare. I avhandlingen analyseras diskussionen utifrån ett europeiseringsperspektiv. Med hjälp av en analysram som definierar tre dimensioner av europeiseringsprocesser identifieras tre olika positioner i diskussionen; en download-, upload- respektive sammanhållen position. Det kan vara frestande att förstå West Swedens nedläggning som ett uttryck för att subnationella aktörer "drar sig tillbaka" och föredrar aktiviteter inom nationalstatens domäner. Avhandlingen argumenterar för att så är inte fallet. Nedläggningen av West Sweden förstås som en konsekvens av ökade spänningar mellan regionala aktörer som anammar ett download- respektive upload-orienterat förhållningssätt.

Analysis of what Swedish membership in the EU has meant for Swedish policy at the national level. Has its structure and set of priorities changed and if so, how? Compares changes in Swedish policy in the areas of business, agriculture, environmental protection, social life, education, gender equality, asylum and migration, law enforcement, foreign relations and security, communities, and development