Search results

Large emissions of greenhouse gases are expected to cause major environmental problems in the future. European policy makers have therefore declared that they aim to implement cost-efficient and fair policies to reduce carbon emissions. The purpose of this paper is to assess whether the cost of the EU policies for 2020 can be reduced through the inclusion of carbon sequestration as and abatement option while also equity is improved. The assessment is done by numerical calculations using a chance-constrained partial equilibrium model of the EU Emissions Trading Scheme and national effort-sharing targets, where forest sequestration is introduced as an uncertain abatement option. Fairness is evaluated by calculation of Gini-coefficients for six equity criteria to policy outcomes. The estimated Gini-coefficients range between 0.11 and 0.32 for the current policy, between 0.16 and 0.66 if sequestration is included and treated as certain, and between 0.19 and 0.38 when uncertainty about sequestration is taken into account and policy-makers wish to meet targets with at least 90 percent probability. The results show that fairness is reduced when sequestration is included and that the impact is larger when sequestration is treated as certain.

In this paper, we discuss the bridging potential of "interspecies" solidarity between the often incommensurable ethics of care and justice. Indeed, we show that the Environmental Communication literature emphasizes feelings of care and compassion as vectors of responsibility taking for animals. But we also show that a growing field of Political Animal Rights suggest that such responsibility taking should instead be grounded in universalizable terms of justice. Our argument is that a dual conception of solidarity can bridge this divide: On the one hand, solidarity as a pre-political relation with animals and, on the other hand, as a political practice based on open public deliberation of universalizable claims to justice; that is, claims to justice advanced by human proxy representatives of vulnerable non-humans. Such a dual conception can both challenge and validate NGOs' claims to "speak on behalf of animals" in policy following the Aarhus Convention, indeed underwriting the Convention by insights from internatural communication in solidarity as relation, and by subjecting it to rational scrutiny in mini-publics in solidary as practice.

Familjelantbruket har genom historien haft en central roll för att producera samhällsviktiga konsumtionsvaror. Den starka industrialiseringen under 1900-talet har familjen fortsatt att utgöra en essentiell grund för produktionen inom de gröna näringarna. Tillgången på billig arbetskraft har utgjort grunden för familjelantbrukets överlevnad inom ramarna för den kapitalistiska marknadsekonomin. Familjen som källa till arbetskraft skapar en större flexibilitet i form av arbetsförhållanden, arbetstider, arbetsmiljö och ekonomi, i en produktion som i stor utsträckning är manuell och därför tidskrävande. Studiet av arbetsdelningen och ägandet könskodning inom familjelantbruket har bidragit till förståelsen av familjens roll i kvinnors underordning. Kärnfamiljen, liksom landsbygden, är två centrala nationella symboler som är starkt politiskt kodade och nära knutna till vår förståelse av svenskhet. Den sociala organiseringen av familjen bidrar till framställandet av de samhälliga hierarkierna och relationerna som naturaliga. Barn socialiseras in i gårdens arbete samt deras sociala position och identitet. Därigenom spelar den rurala kärnfamiljen en betydande symbolisk roll i upprätthållandet av heterosexuella ideologin och den patriarkala arbetsdelningen inom familjen. Därför är det av stor betydelse att undersöka hur kön kodar arbetsuppgifter, ägande och ojämlikhet i organiseringen av familjelantbruket. De sociala relationerna är inte en deterministisk process av inordnande, utan en process som formas av subjekt, agentskap och motstånd, vilket tar sig utryck på olika sätt och genom skiftande strategier. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har en dryg fyrtioårig historia som akademiskt fält. I strömmarna efter den andra vågens kvinnorörelser formerades fältets ursprungliga forskningsmål som främst syftade att ifrågasätta den rådande bilden av den manliga lantbrukaren och synliggöra kvinnors arbete och deltagande inom landbygdens produktion. Under 80-talet förde marxistiskt och strukturalistiskt inspirerade forskare upp betydelsen av den socioekonomiska kontexten för kvinnors erfarenheter och liv i västvälden och utvecklingsländerna. Under 90-talet ökade mekaniseringen av lantbruket, vilket medförde att kvinnornas roll på gården förändrades till följd av att deras arbete ofta ersattes av maskiner. Denna process belyser ytterligare den ojämlika värderingen av arbetet på gården och i hushållet. Den tidigare förståelsen av kön, som en fix och distinkt kategori, ersattes av ett mer socialkonstruktivistiska synsätt. Förståelsen av genusrelationerna som könade praktiker och meningsskapande ersatte gradvis könsrollstänkandet. Identitetsforskningen har vidgat det rurala genusperspektivet till att även omfatta klass, etnicitet, rasifiering, ålder och sexualitet i studerandet av ojämlikhet. Familjelantbruket, i sin rurala kontext, har halkat efter den allmänna utvecklingen inom jämställdhetsområdet, vilket grundar sig i flera olika faktorer. För att öka jämställdheten inom familjelantbruket är det viktigt att analyser den sociala organiseringen av ojämställdhet inom detsamma. I denna process har både de kvalitativa och kvantitativa metoderna en fruktbar och viktig roll. Statistikens främsta användningsområde är att synliggöra orättvisor, underminera stereotyper och utgöra grunden för politiska beslut som syftar mot ett mer jämlikt samhälle. Kvantitativa metoder är ett bra verktyg för att fånga den strukturella organiseringen av samhället och erbjuder, i ifrågasättandet av singulariteten, en bredare bild av den sociala världen. Det är däremot viktigt att betona att definierandet av statistiska data är mer än teknikalitet, utan även något djupt politiskt. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har etablerat sig som ett särkilt fält inom rural sociologi, geografi och ekonomi. Problematiken kring fältets isolering kvarstår drygt tjugo år efter att det för först gången påtalades av forskare. För att utveckla fältet empiriskt och teoretiskt krävs det att fältet vidgas och även involverar andra discipliner och akademiska fält. Det är viktigt att skapa grunder för breda forskarnätverk samt att föra ut forskningsresultat och diskussioner i både offentlig debatt och till andra akademiska fält. I studierna av familjelantbruket är det nödvändigt att inkludera kunskaper från andra akademiska fält som t.ex. familjestudier, genusvetenskap, arbetsvetenskap, ekonomi och organisationssociologi. Det är angeläget att bredda de sociala perspektiven och se till hur olika sociala relationer formar ojämställdheten inom familjelantbruket. Ojämställdhet kan inte separeras från andra ojämlikheter på samma sätt som kön inte kan särskiljas från andra sociala relationer. I detta utgör det intersektionella perspektivet ett alternativ till identitetpolitik. I flera offentliga utredningar betonas behovet av en tydligare koppling mellan teoretisk genusvetenskap och praktiskt jämställdhetsarbete. Jag har intentioner att med min forskning bidra till den teoretiska och metodologiska utvecklingen, och därmed vidga den genusvetenskapen inom landbygdsforskningen. En sådan utveckling öppnar upp fältet i förhållandet till dess omvärld och inkluderar ett brett socialt perspektiv med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel. Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan "Vad är problemet?". Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet. ; Sustainable development implies that society's limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information. The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question "What is the problem?". We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

Rising levels of discontent among rural residents and parts of the hunting community toward large carnivore conservation policy has effected a phenomenon of socio-politically motivated illegal killing of these unpopular species. Such wildlife crime formed the investigation of an interdisciplinary and internationally collaborative research project headed by the Swedish University of Agricultural Sciences in Ultuna, Uppsala. Through 3 years of in-depth interview studies with hunters in Sweden, a quantitative survey to hunters, comparative studies in other parts of the world and close collaboration with Fennoscandian researchers and practitioners, this project ran to completion at the end of 2016. The following report marks the dissemination and discussion of the research results and insights for future research produced by this project. Hence, it represents the first time the full research project and its members stand before the public and interest groups. The report synthesizes two days of workshop thematic discussions between 45 participants from societal sectors including hunting and nature conservation NGOs, county administrative boards, Environmental Protection Agencies, law enforcement, environmental attorneys and farming associations as they feature across the Fennoscandian countries: Sweden, Norway, Denmark and Finland. Its discussions center on social control in wildlife crime, the juridification of hunting issues, the influence of the EU and platforms for going forward to mitigate poaching, in particular of large carnivores like the wolf. The report is an essential read for both researchers and practitioners faced with the problem of socially accepted, but secretive and hidden, forms of illegal hunting in response to governmental legitimacy crises, distrust of policy and policy-makers, and as a manifestation of rural resistance in modernity.