Search results

Multiple-use forestry has gained increasing emphasis in forestry discourse in recent years. This article examines how multiple-use forestry has been perceived among Swedish forest actors. Halsey's interpretation on 'modalities of nature' is used to address the tension and relations among various actors and the unfolding processes of becoming. Drawn on semi-structured interviews, we suggest seeing multiple-use forestry as a site for ideas and ideologies to collide, confluence and collaborate. We draw attention to interview materials that address the 'modalities of nature' where vision, naming, speed and affect all contribute to the becoming of multiple-use forestry. We thus show how multiple-use forestry has been used as a political concept and address the potentially creative and constructive relations generated by the forest users.

Mångbruk av skog är ingen ny företeelse i Sverige. Skogen har alltid på olika sätt haft betydelse för människors försörjning. Dagens definition av mångbruk är att skogen används för flera olika syften (t.ex. skogsbruk, naturturism, rennäring, naturvård m.m.) som kan vara kommersiella eller icke-kommersiella. Inom ramen för det nationella skogsprogrammet har frågan om mångbrukets outnyttjade potential aktualiserats. Beroende på vem eller vilka man frågar, och vilken erfarenhet de har av mångbruk, finns det emellertid olika uppfattningar om mångbrukets potential att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I den här rapporten syntetiserar vi kunskap om mångbruk av skog baserat på tidigare och nu genomförda studier och kartlägger och analyserar förutsättningarna för att bedriva mångbruk av skog. Utifrån studiens frågeställningar har vi kommit fram till följande slutsatser: • Naturturism är en primär form av mångbruk med utvecklingspotential för jobbskapande på landsbygden. • Även vidareförädling av olika råvaror och äventyrsbaserade aktiviteter har potential att utvecklas inom ramen för mångbruk. • En väl fungerande samhällsinfrastruktur är en viktig förutsättning för alla former av mångbruk som bygger på att verksamheten ska attrahera besökare. • Icke-kommersiella former mångbruk är en självklarhet för många skogsägare. Man anger självhushållning (av främst viltkött, bär och svamp) samt rekreationsbefrämjande åtgärder (som t. ex. att ordna en grillplats för lokalbefolkningen). • Många skogsägare har inte intresse av att utveckla mångbruk på sin mark, men ställer sig ofta positiva till att andra gör det. • Allemansrätten är en central förutsättning för mångbruk, men det är viktigt att upprätta formella avtal vid kommersiell verksamhet på annans mark. • Mångbruk kan ofta bedrivas i skogen oavsett hur den sköts, även om det finns exempel där särskilt trakthyggesbruk kan upplevas som störande. • Det finns potential att utveckla mångbruk i anslutning till skyddade områden - på så sätt skulle mångbruk kunna fungera som en brygga mellan att bruka och bevara skogslandskapet. • Genom att skapa dialogplattformar som möjliggör för olika aktörer att få en holistisk bild av skogslandskapet och dess nyttjande kan olika mångbruksverksamheter bättre utvecklas både parallellt och integrerat. • Mångbrukets utmaningar liknar andra småföretagares utmaningar vad gäller efterlevnaden av komplicerade regelverk som är anpassade till mer storskaliga företag vad gäller till exempel livsmedelshantering. • Därutöver innebär mångbrukets lokalisering till glesbygd att det finns utmaningar med att bedriva säsongsbunden verksamhet och svårigheter med att finna arbetskraft. Dagens skogspolitik främjar i princip mångbruk, men i studierna som denna rapport bygger på framkommer att mångbruksfrågan är sektorsövergripande och att insatser inom exempelvis närings- och landsbygdspolitiken också behövs för att nå mångbrukets fulla potential. Följande slutsatser från rapporten utgör förslag till hur genomförandet av det nationella skogsprogrammets vision och målet "Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet" kan realiseras, och hur målen "Ökad sysselsättning", "Stärkt hållbar tillväxt" och "Landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden" kan uppnås: • Utveckla politik och styrning för mångbruk inom ramen för hållbar landsbygdsutveckling. • Stärk landsbygdens infrastruktur för att möjliggöra mångbruk av skog. • Etablera arenor för samverkan och erfarenhetsutbyte rörande mångbruk. • Sprid kunskap om mångbruk och satsa på entreprenörskap. • Utveckla former för avtal mellan mångFoto: Maria Groth/Mostphotos bruksentreprenörer, markägare och andra rättighetsinnehavare. • Se över om skyddade områden kan öppnas upp för mångbruk. • Förenkla regelverk för landsbygdsföretagande. • Se över möjligheterna till riktade ekonomiska stöd till mångbrukare på landsbygden.