Search results

""Africa's Middle-Class Motor"" finds growing evidence that a recent resurgence in the continent's economic well-being has staying power. In his overview article, Harvard professor Calestous Juma says the emphasis for too long has been on eradicating poverty through aid rather than promoting prosperity through improved infrastructure, education, entrepreneurship, and trade. That is now changing: there is a growing emphasis on policies that produce a middle class. The new African middle class may not have the buying power of a Western middle class but it demands enough goods and services to sup

Society is facing significant challenges in transforming to a sustainable food system where healthy food is provided, while reducing the negative environmental impact. Yet, it is debatable whose responsibility it is to provide healthy, environmentally friendly food from sustainable food systems. As food retailers have huge power through their supply and placement, it has been argued that they could steer consumers towards sustainable choices. Shifting from nudging- and sustainability marketing initiatives towards retail led in-store choice restrictions have therefore been suggested to enable a sustainable food system but has not been executed to great extent due to the fear of losing consumers. The aim of the study was to explore consumer understandings of and attitudes towards retail led in-store choice restrictions aiming to reduce the negative environmental and health impacts from food consumption. This was assumed to provide insights regarding where the perceived burden of responsibility lies and in what ways food retailers could be a leverage point for shaping sustainable consumption. The study used a qualitative approach where four semi-structured individual interviews with Axfood, Coop, ICA and WWF as well as four semi-structured focus group interviews with consumers were conducted and continuously integrated with a literature review. A content analysis of the collected empirical data was conducted with the help of the theoretical framework following Kahneman's fast- and slow thinking systems, perceptions, the Functional Theory of Attitudes, nudging, choice editing and different types of paternalism. The results indicated that consumers have diverse attitudes towards paternalistic measures. Food retailers' choice editing strategies aiming to reduce the negative environmental impacts from food consumption were highly encouraged and accepted due to a perceived collectivistic responsibility for maintaining our common earth. On the other hand, food retailers' choice restrictions aiming to reduce the negative health impacts met great disapprovals, due to health limitations being perceived as an insult towards consumers' individual body, identity and liberty. However, eliminations contributing to a greater overall health- and well-being was encouraged only if executed by legitimate and trusted authorities with reasonable, non-profitable driving forces where a democratic society was at the foundation. Choice editing is not an easy strategy for food retailers to apply as it interferes with consumers freedom of choice but is necessary as nudging and sustainability marketing are too soft strategies to steer consumer's often irrational decision-making and will not be enough for a global, sustainable transition. However, food retailers alone cannot bear the responsibility- or be the only leverage point as governmental measures are needed. ; Samhället står inför betydande utmaningar när det gäller att omvandla till hållbara livsmedelssystem där hälsosam mat tillhandahålls, samtidigt som negativ miljöpåverkan minskar. Der är oklart vems ansvar det är att tillhandahålla hälsosam, miljövänlig mat från hållbara livsmedelssystem. Eftersom dagligvaruhandeln har enorm kraft genom sitt utbud och placering, har det hävdats att de skulle kunna styra konsumenterna mot hållbara val. Att skifta fokus från nudging- och hållbarhetsmarknadsföring till att dagligvaruhandeln införde val-begränsningar i butik har därför presenterats för att möjliggöra ett hållbart livsmedelssystem, men har inte genomförts i större utsträckning på grund av rädslan att förlora konsumenter. Syftet med denna studie var att förklara konsumenternas uppfattning om detaljhandelsledda konsumtionsval i butik i syfte att minska de negativa miljö- och hälsoeffekterna av livsmedelskonsumtion. Detta antogs ge insikter om var den upplevda ansvarsbördan låg och på vilka sätt dagligvaruhandeln kan vara en hävstång för att utforma hållbar konsumtion. Studien följde ett kvalitativt tillvägagångssätt där fyra semistrukturerade, individuella intervjuer med representanter från Axfood, Coop, ICA och WWF samt fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter. De empiriska studierna genomfördes och integrerades kontinuerligt med en litteraturöversikt. En innehållsanalys av den insamlade empiriska datan genomfördes med hjälp av det teoretiska ramverket; Kahnemans snabba och långsamma tänkande, uppfattningar, funktionell teori om attityder, nudging, valredigering och olika typer av paternalism. Resultaten visade att konsumenterna har olika attityder till paternalistiska åtgärder. Dagligvaruhandelns valredigeringsstrategier som syftar till att minska negativ miljöpåverkan från livsmedelskonsumtion uppmuntrades och accepteras på grund av ett kollektivistiskt ansvar för att upprätthålla vår gemensamma jord. Å andra sidan mötte dagligvaruhandelns valredigeringsstrategier som syftar till att minska de negativa hälsoeffekterna stort motstånd, då begränsningar som rör den individuella hälsan anses vara en kränkning mot konsumentens kropp, identitet och frihet. Elimineringar som bidrog till förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande uppmuntrades endast om de utfördes av en legitim och betrodd stat med rimliga, icke-lönsamma drivkrafter där ett demokratiskt samhälle fortfarande bestod. Slutsatsen var att valredigering inte är en lätt strategi för dagligvaruhandeln att tillämpa eftersom det stör konsumenternas valfrihet, men är nödvändig eftersom nudging och hållbarhetsmarknadsföring är för mjuka strategier för att styra konsumentens ofta irrationella beslutsfattande och kommer inte att räcka för en global, hållbar övergång. Dagligvaruhandeln kan dock inte ensam bära ansvaret då statliga åtgärder också behövs.