Search results

Familjelantbruket har genom historien haft en central roll för att producera samhällsviktiga konsumtionsvaror. Den starka industrialiseringen under 1900-talet har familjen fortsatt att utgöra en essentiell grund för produktionen inom de gröna näringarna. Tillgången på billig arbetskraft har utgjort grunden för familjelantbrukets överlevnad inom ramarna för den kapitalistiska marknadsekonomin. Familjen som källa till arbetskraft skapar en större flexibilitet i form av arbetsförhållanden, arbetstider, arbetsmiljö och ekonomi, i en produktion som i stor utsträckning är manuell och därför tidskrävande. Studiet av arbetsdelningen och ägandet könskodning inom familjelantbruket har bidragit till förståelsen av familjens roll i kvinnors underordning. Kärnfamiljen, liksom landsbygden, är två centrala nationella symboler som är starkt politiskt kodade och nära knutna till vår förståelse av svenskhet. Den sociala organiseringen av familjen bidrar till framställandet av de samhälliga hierarkierna och relationerna som naturaliga. Barn socialiseras in i gårdens arbete samt deras sociala position och identitet. Därigenom spelar den rurala kärnfamiljen en betydande symbolisk roll i upprätthållandet av heterosexuella ideologin och den patriarkala arbetsdelningen inom familjen. Därför är det av stor betydelse att undersöka hur kön kodar arbetsuppgifter, ägande och ojämlikhet i organiseringen av familjelantbruket. De sociala relationerna är inte en deterministisk process av inordnande, utan en process som formas av subjekt, agentskap och motstånd, vilket tar sig utryck på olika sätt och genom skiftande strategier. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har en dryg fyrtioårig historia som akademiskt fält. I strömmarna efter den andra vågens kvinnorörelser formerades fältets ursprungliga forskningsmål som främst syftade att ifrågasätta den rådande bilden av den manliga lantbrukaren och synliggöra kvinnors arbete och deltagande inom landbygdens produktion. Under 80-talet förde marxistiskt och strukturalistiskt inspirerade forskare upp betydelsen av den socioekonomiska kontexten för kvinnors erfarenheter och liv i västvälden och utvecklingsländerna. Under 90-talet ökade mekaniseringen av lantbruket, vilket medförde att kvinnornas roll på gården förändrades till följd av att deras arbete ofta ersattes av maskiner. Denna process belyser ytterligare den ojämlika värderingen av arbetet på gården och i hushållet. Den tidigare förståelsen av kön, som en fix och distinkt kategori, ersattes av ett mer socialkonstruktivistiska synsätt. Förståelsen av genusrelationerna som könade praktiker och meningsskapande ersatte gradvis könsrollstänkandet. Identitetsforskningen har vidgat det rurala genusperspektivet till att även omfatta klass, etnicitet, rasifiering, ålder och sexualitet i studerandet av ojämlikhet. Familjelantbruket, i sin rurala kontext, har halkat efter den allmänna utvecklingen inom jämställdhetsområdet, vilket grundar sig i flera olika faktorer. För att öka jämställdheten inom familjelantbruket är det viktigt att analyser den sociala organiseringen av ojämställdhet inom detsamma. I denna process har både de kvalitativa och kvantitativa metoderna en fruktbar och viktig roll. Statistikens främsta användningsområde är att synliggöra orättvisor, underminera stereotyper och utgöra grunden för politiska beslut som syftar mot ett mer jämlikt samhälle. Kvantitativa metoder är ett bra verktyg för att fånga den strukturella organiseringen av samhället och erbjuder, i ifrågasättandet av singulariteten, en bredare bild av den sociala världen. Det är däremot viktigt att betona att definierandet av statistiska data är mer än teknikalitet, utan även något djupt politiskt. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har etablerat sig som ett särkilt fält inom rural sociologi, geografi och ekonomi. Problematiken kring fältets isolering kvarstår drygt tjugo år efter att det för först gången påtalades av forskare. För att utveckla fältet empiriskt och teoretiskt krävs det att fältet vidgas och även involverar andra discipliner och akademiska fält. Det är viktigt att skapa grunder för breda forskarnätverk samt att föra ut forskningsresultat och diskussioner i både offentlig debatt och till andra akademiska fält. I studierna av familjelantbruket är det nödvändigt att inkludera kunskaper från andra akademiska fält som t.ex. familjestudier, genusvetenskap, arbetsvetenskap, ekonomi och organisationssociologi. Det är angeläget att bredda de sociala perspektiven och se till hur olika sociala relationer formar ojämställdheten inom familjelantbruket. Ojämställdhet kan inte separeras från andra ojämlikheter på samma sätt som kön inte kan särskiljas från andra sociala relationer. I detta utgör det intersektionella perspektivet ett alternativ till identitetpolitik. I flera offentliga utredningar betonas behovet av en tydligare koppling mellan teoretisk genusvetenskap och praktiskt jämställdhetsarbete. Jag har intentioner att med min forskning bidra till den teoretiska och metodologiska utvecklingen, och därmed vidga den genusvetenskapen inom landbygdsforskningen. En sådan utveckling öppnar upp fältet i förhållandet till dess omvärld och inkluderar ett brett socialt perspektiv med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Economic and social conditions on Swedish farms have altered in recent decades, restructuring the sector, but the family farm is still the primary production unit. Sweden is often described as a role model in gender equality, but a gender-unequal situation in farming has been identified, posing a political challenge. This thesis critically assessed how gender inequalities are reproduced within Swedish family farming by analysing how the 'doing' of family farming, in terms of labour and material relations, is shaped and reproduced. This approach focused the analysis on relations of and in production, by placing labour and property at the centre. Other approaches yielded novel information. The theoretical frameworks of labour process theory, political economy, feminist standpoint theory and material feminism, provided conceptual space to examine the reproduction of gender inequalities. In mixed method research, two types of survey data, interviews with farmers and literature on occupational health and safety in agriculture were used to analyse gendered access to arable land and farming conditions; the Swedish agrarian structure and the gendered organisation of the labour process; the gendered understating of agricultural health and safety; and the temporalities of Swedish family farming. The results showed how gender inequalities are reproduced in the temporal and spatial organisation and structuring of the labour process and through unequal distribution of resources. Unequal access to arable land contributes particularly to the gendering of farm management, farm diversification and farm ability to provide household income. A spatial stratification was observed, with larger gendered differences in more productive areas. The farm labour process forms the diverse experience of time, space, economy and labour of men and women in family farming. The different spheres and socio-economic modes of the labour process puts men and women in unequal positions, with differing materialised experiences of family farming and farm work; its risks, problems and consequences. The findings highlight the persistence of family farming in the Swedish agrarian structure and the importance of gender mainstreaming in e.g. policy, education and risk prevention work. More research is needed on the gendering effects of renegotiation of the family farm concept and situated agrarian change.

Numerous Czech studies have been conducted on how the education system reproduces inequalities. While most of them have dealt with the reproduction of class inequalities, relatively few have focused on the reproduction of gender inequalities. In this article, the authors apply a conceptual understanding of the category of gender to research on education, an approach that avoids both universalising the category of woman, as well as the opposite extreme of individualisation. We claim that female students, even though they differ among themselves in various social and personal ways, are serialised as women by institutions in the education system. They are expected to perform differently, with different motivations, their performance is valued differently and they are expected to follow different professions than male students. The paper focuses in detail on the gendered nature of educational institutions, both in terms of the gender segregation of fi elds and levels of study, as well as in terms of the importance of the interaction that occurs during the processes of teaching and ascribing value and significance to the performance of male and female students. The authors argue that education, generally expected to function as a social ladder and a route to better-paid jobs in the labour market, serves men and women in segregated ways.