Search results

Familjelantbruket har genom historien haft en central roll för att producera samhällsviktiga konsumtionsvaror. Den starka industrialiseringen under 1900-talet har familjen fortsatt att utgöra en essentiell grund för produktionen inom de gröna näringarna. Tillgången på billig arbetskraft har utgjort grunden för familjelantbrukets överlevnad inom ramarna för den kapitalistiska marknadsekonomin. Familjen som källa till arbetskraft skapar en större flexibilitet i form av arbetsförhållanden, arbetstider, arbetsmiljö och ekonomi, i en produktion som i stor utsträckning är manuell och därför tidskrävande. Studiet av arbetsdelningen och ägandet könskodning inom familjelantbruket har bidragit till förståelsen av familjens roll i kvinnors underordning. Kärnfamiljen, liksom landsbygden, är två centrala nationella symboler som är starkt politiskt kodade och nära knutna till vår förståelse av svenskhet. Den sociala organiseringen av familjen bidrar till framställandet av de samhälliga hierarkierna och relationerna som naturaliga. Barn socialiseras in i gårdens arbete samt deras sociala position och identitet. Därigenom spelar den rurala kärnfamiljen en betydande symbolisk roll i upprätthållandet av heterosexuella ideologin och den patriarkala arbetsdelningen inom familjen. Därför är det av stor betydelse att undersöka hur kön kodar arbetsuppgifter, ägande och ojämlikhet i organiseringen av familjelantbruket. De sociala relationerna är inte en deterministisk process av inordnande, utan en process som formas av subjekt, agentskap och motstånd, vilket tar sig utryck på olika sätt och genom skiftande strategier. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har en dryg fyrtioårig historia som akademiskt fält. I strömmarna efter den andra vågens kvinnorörelser formerades fältets ursprungliga forskningsmål som främst syftade att ifrågasätta den rådande bilden av den manliga lantbrukaren och synliggöra kvinnors arbete och deltagande inom landbygdens produktion. Under 80-talet förde marxistiskt och strukturalistiskt inspirerade forskare upp betydelsen av den socioekonomiska kontexten för kvinnors erfarenheter och liv i västvälden och utvecklingsländerna. Under 90-talet ökade mekaniseringen av lantbruket, vilket medförde att kvinnornas roll på gården förändrades till följd av att deras arbete ofta ersattes av maskiner. Denna process belyser ytterligare den ojämlika värderingen av arbetet på gården och i hushållet. Den tidigare förståelsen av kön, som en fix och distinkt kategori, ersattes av ett mer socialkonstruktivistiska synsätt. Förståelsen av genusrelationerna som könade praktiker och meningsskapande ersatte gradvis könsrollstänkandet. Identitetsforskningen har vidgat det rurala genusperspektivet till att även omfatta klass, etnicitet, rasifiering, ålder och sexualitet i studerandet av ojämlikhet. Familjelantbruket, i sin rurala kontext, har halkat efter den allmänna utvecklingen inom jämställdhetsområdet, vilket grundar sig i flera olika faktorer. För att öka jämställdheten inom familjelantbruket är det viktigt att analyser den sociala organiseringen av ojämställdhet inom detsamma. I denna process har både de kvalitativa och kvantitativa metoderna en fruktbar och viktig roll. Statistikens främsta användningsområde är att synliggöra orättvisor, underminera stereotyper och utgöra grunden för politiska beslut som syftar mot ett mer jämlikt samhälle. Kvantitativa metoder är ett bra verktyg för att fånga den strukturella organiseringen av samhället och erbjuder, i ifrågasättandet av singulariteten, en bredare bild av den sociala världen. Det är däremot viktigt att betona att definierandet av statistiska data är mer än teknikalitet, utan även något djupt politiskt. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har etablerat sig som ett särkilt fält inom rural sociologi, geografi och ekonomi. Problematiken kring fältets isolering kvarstår drygt tjugo år efter att det för först gången påtalades av forskare. För att utveckla fältet empiriskt och teoretiskt krävs det att fältet vidgas och även involverar andra discipliner och akademiska fält. Det är viktigt att skapa grunder för breda forskarnätverk samt att föra ut forskningsresultat och diskussioner i både offentlig debatt och till andra akademiska fält. I studierna av familjelantbruket är det nödvändigt att inkludera kunskaper från andra akademiska fält som t.ex. familjestudier, genusvetenskap, arbetsvetenskap, ekonomi och organisationssociologi. Det är angeläget att bredda de sociala perspektiven och se till hur olika sociala relationer formar ojämställdheten inom familjelantbruket. Ojämställdhet kan inte separeras från andra ojämlikheter på samma sätt som kön inte kan särskiljas från andra sociala relationer. I detta utgör det intersektionella perspektivet ett alternativ till identitetpolitik. I flera offentliga utredningar betonas behovet av en tydligare koppling mellan teoretisk genusvetenskap och praktiskt jämställdhetsarbete. Jag har intentioner att med min forskning bidra till den teoretiska och metodologiska utvecklingen, och därmed vidga den genusvetenskapen inom landbygdsforskningen. En sådan utveckling öppnar upp fältet i förhållandet till dess omvärld och inkluderar ett brett socialt perspektiv med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Economic and social conditions on Swedish farms have altered in recent decades, restructuring the sector, but the family farm is still the primary production unit. Sweden is often described as a role model in gender equality, but a gender-unequal situation in farming has been identified, posing a political challenge. This thesis critically assessed how gender inequalities are reproduced within Swedish family farming by analysing how the 'doing' of family farming, in terms of labour and material relations, is shaped and reproduced. This approach focused the analysis on relations of and in production, by placing labour and property at the centre. Other approaches yielded novel information. The theoretical frameworks of labour process theory, political economy, feminist standpoint theory and material feminism, provided conceptual space to examine the reproduction of gender inequalities. In mixed method research, two types of survey data, interviews with farmers and literature on occupational health and safety in agriculture were used to analyse gendered access to arable land and farming conditions; the Swedish agrarian structure and the gendered organisation of the labour process; the gendered understating of agricultural health and safety; and the temporalities of Swedish family farming. The results showed how gender inequalities are reproduced in the temporal and spatial organisation and structuring of the labour process and through unequal distribution of resources. Unequal access to arable land contributes particularly to the gendering of farm management, farm diversification and farm ability to provide household income. A spatial stratification was observed, with larger gendered differences in more productive areas. The farm labour process forms the diverse experience of time, space, economy and labour of men and women in family farming. The different spheres and socio-economic modes of the labour process puts men and women in unequal positions, with differing materialised experiences of family farming and farm work; its risks, problems and consequences. The findings highlight the persistence of family farming in the Swedish agrarian structure and the importance of gender mainstreaming in e.g. policy, education and risk prevention work. More research is needed on the gendering effects of renegotiation of the family farm concept and situated agrarian change.

Key Points • Forestry cannot be thought of in isolation from its relations with other sectors and other parts of people's lives – for both the health of the forests and the well-being of forest peoples. • Forest governance and everyday management are upheld by a superstructure of gendered forest relations – invisible to mainstream forestry – that often disadvantages women as a social group. • Well-intentioned gender programmes can backfire, causing adverse effects on forests and forest peoples, if the efforts are not cognisant of context and power relations. • Constant awareness of differences among various social groups – men, women, different classes, ethnicities – and how their interests intersect differently in various forest contexts is needed for everyone's energy, creativity and motivation to contribute to sustainable forest management. • Research suggests that greater democratic governance of forests leads to better environmental outcomes. • The gender-neutral framing of some SDG goals undermines efforts towards achieving the outcomes called for in SDG 5.

Environmental organizations play an important role in mainstream debates on nature and in shaping our environments. At a time when environmental NGOs are turning to questions of gender-equality and ethnic diversity, we analyze their possibilities to do so. We argue that attempts at ethnic and cultural diversity in environmental organizations cannot be understood without insight into the conceptualizations of nature and the environment that underpin thinking within the organization. Serious attempts at diversity entail confronting some of the core values on nature-cultures driving the organization as well as understanding the dimensions of power such as class, gender, and race that structure its practices. We study what nature means for one such organization, the Swedish Society for Nature Conservation, and the ways in which thinking about nature dictates organizational practice and sets the boundaries of their work with diversity in their projects on outdoor recreation. We base our analysis on official documents and interviews, analyze how ''diversity'' and ''gender-equality'' are represented in the material and reflect on the interconnections as well as the different trajectories taken by the two issues. Our study shows that the organization's understanding of nature is a central and yet undiscussed determinant of their work with diversity that closes down as much as it opens up the space for greater inclusion of minorities. We argue that for environmental organizations wanting to diversity membership, a discussion of what nature means for people and their relationships to each other and nature is vital to any such efforts.

Den nya definitionen på kön har hyllats som progressiv. Nu kan alla vara sig själva och leva ut sitt inre kön. Men är den så progressiv? Och är den så ny? Kajsa Ekis Ekman söker könets ideologi i historien och ser en återgång till reaktionära könsroller, med allvarliga konsekvenser. Angelägen läsning för alla som vill orientera sig i en av vår tids mest infekterade frågor