Suchergebnisse

For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients' dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers' collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. ; Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken "du måste klara detta själv". 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett "vi" och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.

For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients' dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers' collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. ; Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken "du måste klara detta själv". 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett "vi" och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.

AbstractUsing a large sample of 10,668 small‐ and medium‐sized private Chinese enterprises over the 2006–2014 period, this study investigates the effect of the social class background of entrepreneurs on firm corporate environmental responsibility (CER) activities. The research question is developed using the concepts of imprinting theory. We measure the social class background of entrepreneurs as the level of occupational prestige held by the individual prior to starting a business. Results show that entrepreneurs drawn from the upper and lower social classes show a preference for the pursuit of environmental governance investment strategies. Moderating influences based on political capital and institutional environment are also explored. The theory and findings highlight that the social class background of entrepreneurs has a lasting and varying impact on the CER activities of a firm. The results are robust to a variety of sensitivity tests. The study extends our understanding of how and why enterprise CER behaviour varies, particularly in the context of Chinese private firms, and offers important implications for the task of sustainable development by enterprises.

Persaingan antar perusahaan yang ketat menuntut perusahaan untuk menjadi yang terdepan dan mendapatkan penilaian positif dari masyarakat yang berujung dengan peningkatan citra perusahaan. Perusahaan berusaha menyenangkan masyarakat dan stakeholder dengan melakukan hal-hal positif, inovatif dan menunjukkan prestasi-prestasi yang baik kepada publik. Salah satu caranya adalah melaksanakan kegiatan Corporate Social Responsibility dan melakukan pelaporan kegiatan di media massa online. Kemudahan transparansi kegiatan bisnis ini dilakukan karena adanya perkembangan teknologi komunikasi dan informasi yang dapat dengan mudah menjadi jembatan informasi dari perusahaan ke masyarakat sekaligus sebagai sarana menjalankan tujuan atau peran Public Relation dengan mudah. Pelaporan aktivitas CSR inipun dapat mengungkapkan bahwa keberadaan perusahaan tidak hanya untuk memaksimalkan kekayaan pemilik, namun juga melayani kepentingan stakeholder seperti mayasrakat, karyawan, dan pemerintah seperti yang disampaikan oleh teori Stakeholder. PT. PLN (Persero) Distribusi Jawa Tengah dan D.I.Y merupakan perusahaan yang turut melakukan kegiatan Corporate Social Responsibility serta mempublikasikannya di media massa online. Riset ini bertujuan untuk menganalisis isi pesan dalam berita CSR PT. PLN Jawa Tengah yang ada di media massa online Tribunjateng.com menggunakan tipe penelitian deskriptif dengan menggunakan metode kuantitatif dan pendekatan analisis isi terhadap 28 berita terkait kegiatan CSR PT. PLN (Persero) Distribusi Jawa Tengah dan D.I.Y. Penelitian berfokus pada aktivitas yang ada pada berita CSR perusahaan serta kecenderungan isi pesan dibagi menjadi empat indikator yaitu tanggung jawab, program, manfaat dan tujuan CSR. Hasil penelitian mengungkapkan kecenderungan isi berita pada berita CSR paling banyak membahas mengenai Program CSR dengan persentase 46,4% sebanyak 13 berita, Tanggung Jawab CSR sebanyak 32.3%, Manfaat sebanyak 7.1% dan Tujuan CSR sebanyak 14.3%. ; Intense competition between companies requires companies to be at the forefront and get a positive assessment from the community which leads to an improvement in the company's image. Companies try to please the community and stakeholders by doing positive, innovative things, and showing good achievements to the public. One way is to carry out Corporate Social Responsibility activities and to report activities in the online mass media. The ease of transparency of these business activities is carried out because of the development of communication and information technology that can easily become a bridge of information from the company to the community as well as a means of carrying out the goals or role of Public Relations easily. Reporting on CSR activities can also reveal that the existence of a company is not only to maximize the wealth of the owner, but also to serve the interests of stakeholders such as public, employees, and the government as conveyed by the stakeholder theory. State-owned electricity company PT. PLN in Central Java and Yogyakarta also carries out Corporate Social Responsibility activities and publishes it on online mass media. This research aims to analyze the news contents on the CSR of PT. PLN in Central Java and Yogyakarta published by Tribunjateng.com, by using quantitative content analysis. This descriptive research focuses on the CSR news of the PT PLN and their tendency, which measured by four indicators namely CSR responsibilities, programs, benefits and objectives. The results revealed the tendency of news content on CSR news to discuss the most about CSR Programs with a percentage of 46.4% of 13 news, CSR Responsibility of 32.3%, Benefits of 7.1% and CSR Objectives of 14.3%. Keywords: CSR news, Stakeholder theory, Content analysis, CSR Communications, Public Relations

Purpose
With the rapid increase in corporate social responsibility (CSR) practices in many firms and the development of social enterprises (SE), questions regarding the ways in which CSR affects consumers' attitudes and behaviours have become crucial. This study aims to investigate how consumers' CSR expectations and knowledge relate to their attitudes and purchase intentions regarding SE products.


Design/methodology/approach
This study investigates how consumer expectations of CSR and their own social responsibility affects purchase intention of SE products. The hypotheses are tested on a sample of 397 individuals recruited through snowball sampling online. The research hypotheses are tested by structural equation modelling. Most of the hypotheses are supported by the data analysis.


Findings
The results show that consumers' CSR expectations, subjective knowledge and consumer's perceived social responsibility (CPSR) have positive effects on their attitudes and purchase intentions concerning SE products. The results contribute to the literature on marketing of SE products and demonstrate that consumer CSR expectation and their CPSR are important antecedents of intention to purchase SE products.


Originality/value
There is limited empirical study on the purchase intention of SE products. The findings provide the empirical evidence that individual-level antecedents, including consumer's CSR expectations, perceived social responsibility and subjective knowledge, have a significant relationship to their intentions to SE products. This study also supports the view that the general rise in CSR expectations and CPSR creates a favourable context for the marketing of SE products.

Das allmählich spürbare Interesse der Gesellschaft für die Handlungen der Unternehmen und ihre Auswirkungen auf die Umwelt und die Menschen hat dazu geführt, dass das Konzept der Corporate Social Responsibility (CSR), auch als gesellschaftliche Verantwortung von Unternehmen bekannt, auch in Österreich eine größere Bekanntheit erlangt hat. Zu Beginn der vorliegenden Arbeit erfolgt eine theoretische Betrachtung der CSR-Thematik, in der die verschiedenen Definitionen, Prinzipien und Gründe für eine wachsende Bedeutung von CSR sowie die Motive der Unternehmen für eine Beschäftigung mit CSR erläutert werden.Damit die von den Unternehmen getätigten CSR-Maßnahmen nicht als Marketinggag abgestempelt werden, ist es für eine erfolgreich umgesetzte CSR-Politik wichtig, das CSR-Konzept strategisch im Unternehmen zu verankern. Der von Porter und Kramer entwickelte strategische CSR-Ansatz erläutert die relevanten Schritte, die für eine solche strategische Umsetzung wichtig sind.Neben vielen anderen Branchen beginnt auch der österreichische Lebensmitteleinzelhandel sich mit dem Thema CSR auseinanderzusetzen. Die vielen Herausforderungen in Bezug auf CSR reichen in dieser Branche von Umweltverschmutzungen bis hin zu den Arbeitsbedingungen in den Ländern der Dritten Welt.Das britische Unternehmen J Sainsbury plc wird als Best Practice von CSR im Lebensmittelhandel herangezogen, um die Möglichkeiten für ein verantwortungsvolles Handeln in dieser Branche zu erläutern. Mittels der durchgeführten Interviews in den Unternehmen SPAR und der REWE International AG sowie der Analyse der verfügbaren Informationen der HOFER KG und der LIDL Austria GmbH wird aufgezeigt, was diese Unternehmen unter CSR verstehen und welche Motive ihnen bei der Beschäftigung mit CSR zugrunde liegen. Desweiteren werden die unterschiedlichen Maßnahmen beschrieben, welche die Lebensmitteleinzelhändler für ihre Verantwortungsübernahme setzen, wie CSR in den Unternehmen umgesetzt wird und strategisch verankert ist. ; One can sense a growing interest of the society in the companies? actions and their impacts on nature and people. This trend led to the fact that also in Austria the Corporate Social Responsibility (CSR) concept has reached a greater awareness. A theoretical insight into the CSR topic, explaining different definitions, principles and causes for the increasing importance as well as the companies? motivations to deal with CSR is presented at the beginning of the master thesis.To prevent that the implemented CSR measures are considered as a marketing gag, it is very important to embed the CSR concept into the companies? strategies to ensure a successful CSR policy. Porter and Kramer developed a strategic CSR approach, which illustrates the relevant steps for a successful strategic CSR implementation.Besides many other economic sectors the Austrian food retail market starts to deal with the CSR topic, too. The prevalent challenges of this industry with regard to CSR range from environmental pollution to the working conditions in the Third World countries.The British food retailer J Sainsbury plc can be seen as best practice example of CSR and illustrates the possibilities of responsible procedures in this sector.Interviews with SPAR and the REWE International AG as well as analysis of information obtained from HOFER KG and LIDL Austria GmbH show their understanding and motives for the engagement with CSR.Further, a report of the various measures, of strategic anchoring as well as of responsibilities taken by the Austrian food retailers and implementations in their companies? business is given. ; Hempel Claudia ; Abweichender Titel laut Übersetzung der Verfasserin/des Verfassers ; Zsfassung in engl. Sprache ; Graz, Univ., Masterarb., 2011 ; (VLID)216083

In the article the concept of Corporate Social Responsibility is questioned, which is applied by more & more companies. Besides positive effects CSR is used to create a diffuse dependence of politics & avoid regulations. That CSR is also used for lobbying is also indicated by the fact that often communication departments are responsible for it. Adapted from the source document.

"If you've been watching the news of late, you've noticed a subtle shift in the world order. Our political landscape remains bitterly divided, while a new administration seeks to obliterate wide swaths of the government. In an era where civic trust is quickly eroding away, it's easy to imagine this gap being filled by the large, international businesses many consumers have come to trust, as they begin to encroach upon all aspects of our lives. Welcome to the Silicon States. Silicon Valley is imperializing the planet. With nearly bottomless supplies of cash and ambition, a small group of companies have been gradually seizing symbolic and practical civic leadership in America and worldwide. But Silicon Valley does not answer to the electorate; nor have they been voted into office. And the perils of their influence are only now making themselves known. The institutions of Facebook, Google, and Twitter are implicated in the investigation of Russian interference into U.S. elections, providing the public their first opportunity to glimpse the wizards behind the curtain: how these businesses operate, where their interests lie, and the power they wield over an unsuspecting citizenry. While the promise of Silicon Valley is bold, futuristic, and seductive, it is important to understand these corporations' possible impact on our future. Silicon States emphasizes that before we hand our future over to a rarified group of companies, we examine the world they might build: its benefits, prejudices, and inherent flaws. And to ask, ultimately, if we really want it."