Suchergebnisse

Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har framgångarna varit så stora och uppslutningen så allmän att många nästan glömt bort att ideer man tar för självklara har just en liberal historia. På andra håll går utvecklingen i allt annat än liberal riktning. Färden mot fördjupad demokrati, vidgad marknadsekonomi och en stärkt ställning för medborgerliga fri- och rättigheter, som tedde sig så spikrak efter Murens fall och Sovjetunionens upplösning, visar sig plötsligt kunna gå i helt annan riktning. Hur kommer det sig? Handlar det främst om att makthavare och icke-liberala ideologer känner sig hotade av de liberala budskapen och mobiliserar emot dem? Eller har liberalismens företrädare lämnat angelägna frågor obesvarade och ställt ut löften som de inte har kunnat hålla? Kan liberala principer ha drivits för långt? Eller har liberaler tvärtom varit alltför lättsinniga i sin relation till filosofi och principer? Elva kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor

Länder und Regionen sind auf vielen Gebieten ganz unmittelbar von der Politik der EU betroffen. Sie sind deshalb seit Mitte der 80er Jahre (Binnenmarkt-Programm, Vertragsreform in der Einheitlichen Europäischen Akte) europapolitisch aktiv geworden und haben sich als engagierte und wirkungsvolle Mitspieler der EU-Politik etabliert. Allerdings: dabei treten praktisch nur ihre Regierungen und Exekutiven in Erscheinung; Landes- und Regionalparlamente stehen immer noch am Rande. Um ihre europapolitische Rolle geht es in diesem Sammelband. Für sechs europäische Staaten (Belgien, Deutschland, Frankreich, Italien, Österreich und Spanien) wird von Wissenschaftlern und Praktikern eine Bestandsaufnahme vorgenommen (ergänzt durch im Anhang abgedruckte Dokumente), die in Überlegungen und konkrete Vorschläge münden, wie Landes- und Regionalparlamente ihre europapolitischen Mitwirkungsmöglichkeiten verbessern und verstärken könnnen. Das Buch lenkt die Aufmerksamkeit damit auf einen bislang zu wenig beachteten Aspekt des EU-Entscheidungssystems, der insbesondere mit Blick auf Bürgernähe und demokratische Legitimität europäischer Politik wichtig ist.