Suchergebnisse

Målet med denna rapport är att presentera hur kommuner och regioner kan ta hjälp av lantgårdar i utformningen av välfärdsinsatser, exempelvis inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Ett ytterligare mål är att belysa hur dessa verksamheter bör organiseras för att få ett långsiktigt hållbart samarbete mellan de svenska lantgårdarna och samhället. Historiskt har lantgårdar används som social insats med vinster för många individer och samhället, men detta minskade succesivt under urbaniseringen. Flera europeiska länder har återinfört lantgården som en resurs för olika utsatta målgrupper i samhället och har återuppbyggt en nationell struktur för dess genomförande. Utländsk forskning har visat att lantgårdar kan ge ökad motivation, social kontakt, känsla av att känna sig behövd, upplevelse av att kunna klara av uppgifter, ökad rörelse, ökat psykiskt välmående, och flera andra funktioner viktiga för god mänsklig välfärd. Svensk forskning har visat att lantgårdar kan ge stöd inom social omsorg och för skolelever med olika utmaningar, men många fler målgrupper skulle kunna gynnas av en lantgårdsbaserad insats (LBI). I Sverige finns ett 80-tal godkända Grön Arena gårdar, samt flera andra gårdar som kommuner och regioner kan upphandla för olika insatser. En utbyggnad av LBI i Sverige skulle gynna landsbygdsföretagande, och särskilt kvinnligt företagande. Det saknas dock en stödjande struktur och ett nationellt politiskt ställningstagande inom detta område. Rapporten utmynnar i flera rekommendationer. Tillsätt en statlig utredning med uppdrag till förslagsvis Socialstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket med uppdrag att föreslå hur offentlig förvaltning kan underlätta för och stödja LBI. Ge uppdrag till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att skapa en samordning från nationell, till regional, till kommunal nivå mellan myndigheter och företag för utbyggnad av LBI. Ta fram nationella riktlinjer och kvalitetssystem för användning av lantgårdar för sociala insatser. Skapa ett dokument gällande kvalitetssäkring för LBI på nationell nivå i samverkan mellan olika aktörer, t ex Hushållningssällskapet och Socialstyrelsen. Flerårig upphandling med rimlig ersättning måste tillämpas. Ställ krav på att alla som får kontrakt genom offentlig upphandling har dokumentation på att de har genomgått en godkänd kurs, att deras gård bedömts för risker och att de är lämpliga för övrigt. Bygg upp en stödjande struktur som är flexibel för användning av LBI för olika målgrupper inom kommun och region. Forskningsmedel behöver ges för tvärvetenskaplig forskning utifrån så väl brukarperspektivet som verksamhetsperspektivet. Avsätt forskningsmedel till samhällsekonomisk analys där kostnaderna för lantgårdsbaserad insats jämförs med annan insats. Slutsatsen är att lantgårdsbaserade välfärdsinsatser kan utgöra en värdefull resurs och ett komplement till traditionella insatser för flera olika målgrupper.

Samverkan är en vanlig arbetsform inom svensk förvaltning. Samverkansarbetet för samman aktörer från offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi. I bästa fall kan samverkan resultera i både effektiva och demokratiska förändringsprocesser. Men då krävs att de som samverkar har samverkanskompetens; att de kan designa och facilitera samverkansprocesser där förtroendefulla relationer skapas och önskvärda resultat nås. Trots det ökade behovet av samverkanskompetens har svensk forskning i liten utsträckning undersökt hur sådan kompetens kan utvecklas genom utbildning. Syftet med den här artikeln är att sprida lärdomar från utvecklandet och genomförandet av utbildningen Att leda samverkan. Artikeln visar på möjligheter och begränsningar i att basera samverkansutbildning på idéer om reflekterande praktik och praktisk klokhet.

Föreliggande enkätstudie är en del i ett forskningsprojekt som handlar om möjligheter och hinder i inspektörers yrkesroll med särskilt fokus på livsmedelsinspektion. Den övergripande målsättningen med projektet är att bidra med ökade kunskaper om inspektörernas arbete för att det på sikt ska kunna ske en förnyelse och utveckling av yrkesrollen för de som arbetar som inspektörer. Ambitionen i det här delprojektet var att försöka nå samtliga kommunala livsmedelsinspektörer i landet. Ca 800 heltids- eller deltidsarbetande livsmedelsinspektörer fick enkäten skickad till sin arbetsmail och 504 enkätsvar kom in. Svar har kommit in från kommuner i samtliga län. Flest svar har kommit från storstadslänen Västra Götaland, Stockholm och Skåne där det arbetar många inspektörer. Resultatet visar att tre av fyra livsmedelsinspektörer är kvinnor. Livsmedelsinspektörer som arbetar i kommunerna är alltifrån 20-årsåldern till drygt 65 år. Två tredjedelar är födda under 1970- och 1980-talen det är alltså en ganska ung yrkeskår. Närmare hälften av alla livsmedelsinspektörer har arbetat kortare tid än 5 år som livsmedelsinspektörer. Det finns en stor variationen på tjänstetitlar. De livsmedelsinspektörer som har svarat på enkäten har 19 olika slags titlar. Många livsmedelsinspektörer arbetar inte enbart som livsmedelsinspektörer. Resultatet visar att stor spännvidd finns representerad från heltidsarbetande till de som arbetar endast några procent i sin tjänst med livsmedelskontroll. I olika grad utför många livsmedelsinspektörer förutom livsmedelskontrollen även övriga förekommande arbetsuppgifter som finns på ett miljökontor. Livsmedelsinspektörerna är i högre grad nöjda med hur kontakterna brukar fungera med stora och medelstora livsmedelsföretag jämfört med de mindre livsmedelsföretagen. När det gäller interna kontakter är livsmedelsinspektörerna mest nöjda med kontakterna med sina inspektörskollegor. Minst nöjda är inspektörerna i kontakterna med politiker som arbetar med övergripande frågor i kommunen. Fyra av tio livsmedelsinspektörer anger att de i varierande grad har varit utsatta för hot eller våld på fältet. Arbete ute på fältet t ex. vid livsmedelskontroller ökar riskerna för att bli utsatt för hot eller våld i tjänsten men arbetsplatsen inne på kontoret är inte heller riskfri när det gäller hot eller våld. En fjärdedel av livsmedelsinspektörerna har angivit att de i någon grad har varit med om försök till otillbörlig påverkan från någon verksam inom livsmedelsföretag. En av tio har varit med om försök till otillbörlig påverkan från annan anställd vid kommunal förvaltning. En fjärdedel svarar att de har stöd från arbetsgivaren i mycket hög grad för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa vis. En av tio svarar att de i liten grad eller inte alls får stöd från arbetsgivaren för att kunna utföra arbetsuppgifterna på bästa vis. Tre procent av livsmedelsinspektörerna har svarat att de inte har tillgång till mobiltelefon i tjänsten. Tio procent saknar tjänstelegitimation. Drygt tio procent saknar visitkort i tjänsten. Sex procent har inte tillgång till funktionella arbetskläder i tjänsten från arbetsgivaren. Åtta av tio livsmedelsinspektörer upplever att verksamhetsutövare som de möter i tjänsten oftast upplever kontrollbesöket positivt. Tjugo procent av livsmedelsinspektörerna saknar eller har bara delvis genomgått grundläggande utbildning i tillsynsmetodik. Fyrtio procent har inte alls eller bara delvis haft möjligheter att gå utbildning på avancerad nivå i tillsynsmetodik. En dryg tredjedel instämmer helt med att de känner stolthet över att de arbetar som livsmedelsinspektör. En dryg fjärdedel uppger att de helt instämmer med att de upplever att omgivningen möter dem med respekt i yrkesrollen som livsmedelsinspektör. Sju av tio svarar att de helt instämmer med att inspektörens yrkesroll är komplex. Livsmedelsinspektörer som har svarat på enkäten är relativt välutbildade. Fyra av tio har en magister- eller masterexamen. Tre av tio har en kandidatexamen. Det är en stor bredd på utbildningsnivåer från gymnasium (oftast i kombination med praktisk yrkeserfarenhet från livsmedelsbranschen) upp till doktorsexamen. Det är också en bredd på olika slags utbildningar främst inom naturvetenskapliga områden. Många har en inriktning mot livsmedel i sin utbildning medan andra har en mer bred utbildning som t ex miljö- och hälsoskyddsinspektör. Behörighetskrav för att få tjänstgöra som livsmedelsinspektör är en fråga som väcker diskussion bland inspektörerna. Knappt hälften instämmer helt med att det bör finnas behörighetskrav för att få arbeta som livsmedelsinspektör. Av flera enkätsvar framgår att livsmedelsinspektörer upplever sig vara den inspektörsgrupp som känner sig ha lägst status bland de olika typer av inspektörer som arbetar på ett miljökontor. Inspektörerna utdelar både ros och ris till det interna ledarskapet. Fyra av tio instämmer helt med att miljöchefen gör ett bra arbete för verksamheten. Sex av tio instämmer helt med att de med förtroende kan prata med sin närmaste chef. Sex av tio instämmer helt med att miljöchefen bemöter medarbetarna på ett trevlig och professionellt vis. Mindre positiva kommentar finns kring chefer som av olika skäl är frånvarande. Många livsmedelsinspektörer efterlyser ett större engagemang från ledningen för livsmedelskontrollen. Konflikthantering internt är ett annat område som bör utvecklas. En av fem uppger att miljöchefen inte alls eller i liten grad har förmåga att hantera interna konflikter. Drygt tio procent svarar att de i liten grad eller inte alls känner sig sedda och uppskattade av chefen. Slutligen kan konstateras att livsmedelsinspektörerna är en viktig länk i livsmedelskedjan för att konsumenten ska få säkra livsmedel. Bra stöd från ledning och organisationen är viktigt för att livsmedelsinspektörerna på bästa sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag inom livsmedelskontrollen.

The purpose of this study was to develop a compilation of knowledge about the risk factors of stress and fatigue, and their importance for injuries in agriculture as a basis for preventive measures. The knowledge compilation was based on an extensive literature review and partly on analysis of previously conducted interviews with farmers who suffered accidents. In the literature review, both national and international studies were investigated with regard to the mentioned risk factors for injuries. Also examples of preventive measures applied to farmers were obtained. Documentation of projects was also sought through various industry magazines and websites. The Department of AEM possesses extensive data on injuries in agriculture and forestry in 2004 and 2013. From this data, 460 short stories were analyzed of what happened at the time of the injury and the cause of the injury in 2004. From the 2013 study, 242 stories were analyzed regarding the injury, but also about the measures taken by the farmer to prevent injuries. In addition, 75 band-recorded interviews were analyzed with the affected farmers with further information. In particular, the stories that indicated stress and fatigue as a cause of the injury were studied. The studies of occupational injuries in the Swedish agriculture show that injuries have decreased in absolute terms over the past 10 years. Taking into account the reduced labor requirements in agriculture or decrease in the number of farms in the same period, the number of injuries has not decreased. Farmers are exposed to various risks of injuries at work, such as handling animals (e.g. crushed or trampled by the animals), large machinery and vehicles (such as stuck in the machine, tractor injury) and in construction and repair work (e.g. fall from ladder). In addition to these hazardous conditions, the farmer is also exposed to a variety of stressors by e.g. heavy workload, time pressure, mechanical and technical failures, disease attacks, financial worries, dependent on the weather, government regulations, bureaucracy, working alone and family problems. The literature review showed that farmers who experienced a lot of stress were more likely to experience an accident in their work. Many farmers suffer from fatigue, sleep disorders and insomnia that is related to the high workload and stress they are exposed to, which can affect the ability to make decisions for dangerous situations and injuries as a result. Many of the farmers who suffered injuries in agriculture in Sweden also indicated stress, fatigue, sleepiness, carelessness or negligence as cause of the injuries. There are a lot of fact sheets and brochures with advice to farmers on how to deal with stress and fatigue by example to take breaks, exercise regularly, eat healthy foods and avoid alcohol. Several interventions and programs have been implemented with regard to the prevention of occupational injuries in agriculture. Some studies showed positive results, while most others gave very limited evidence that interventions were effective in reducing agricultural injuries. There is a need for more accurate evaluations of intervention programs for safety in agriculture.

The aim of the study is to examine the extent to which Muslim congregations in Sweden cooperate with organizations in the public and voluntary sectors and to identify the internal and external organizational factors that favour or disfavour such cooperation. The study is based on a nationwide survey of local Muslim congregations (n = 105), and is the first survey of its kind in Europe. Like many other voluntary organizations, Muslim congregations work in cooperation with other voluntary organizations, but also with various institutions run by the local authorities. In Sweden, cooperation between different organizations is strongly encouraged, which results in a system that provides the congregations with opportunity structures. Other factors that influence the degree of cooperation include whether the congregation feels support or opposition from the surrounding community and the local demographic and socio-economic situation: there is a higher degree of cooperation in small municipalities with many social problems. Ethnic heterogeneity is one of the major organizational factors that affect the degree of cooperation. congregations that have an open attitude towards different Muslim traditions, which essential for a multiethnic congregation, are also those most interested in cooperation with other organizations and institutions. Irrespective of whether they belong to a national umbrella organization or not, Muslim congregations in Sweden are in priciple independent local organizations. It is therefore difficult for Islam in Sweden to operate on a national level, in the way that other more established voluntary organizations do. On the other hand, this study shows that while they lack a united voice on the national arena, they have the advantage of flexibility arising from their local autonomy.

Economic and social conditions on Swedish farms have altered in recent decades, restructuring the sector, but the family farm is still the primary production unit. Sweden is often described as a role model in gender equality, but a gender-unequal situation in farming has been identified, posing a political challenge. This thesis critically assessed how gender inequalities are reproduced within Swedish family farming by analysing how the 'doing' of family farming, in terms of labour and material relations, is shaped and reproduced. This approach focused the analysis on relations of and in production, by placing labour and property at the centre. Other approaches yielded novel information. The theoretical frameworks of labour process theory, political economy, feminist standpoint theory and material feminism, provided conceptual space to examine the reproduction of gender inequalities. In mixed method research, two types of survey data, interviews with farmers and literature on occupational health and safety in agriculture were used to analyse gendered access to arable land and farming conditions; the Swedish agrarian structure and the gendered organisation of the labour process; the gendered understating of agricultural health and safety; and the temporalities of Swedish family farming. The results showed how gender inequalities are reproduced in the temporal and spatial organisation and structuring of the labour process and through unequal distribution of resources. Unequal access to arable land contributes particularly to the gendering of farm management, farm diversification and farm ability to provide household income. A spatial stratification was observed, with larger gendered differences in more productive areas. The farm labour process forms the diverse experience of time, space, economy and labour of men and women in family farming. The different spheres and socio-economic modes of the labour process puts men and women in unequal positions, with differing materialised experiences of family farming and farm work; its risks, problems and consequences. The findings highlight the persistence of family farming in the Swedish agrarian structure and the importance of gender mainstreaming in e.g. policy, education and risk prevention work. More research is needed on the gendering effects of renegotiation of the family farm concept and situated agrarian change.

Denna bok baseras på arbete som pågått i snart två decennier. Den hade inte kommit till stånd om det inte vore för gemensamma ansträngningar som involverar många av de kollegor jag samarbetat med under åren, varav flera är medförfattare till kapitlen som tillsammans utgör denna bok. Ett stort tack till alla er som varit med och bidragit till boken, som medförfattare, projektmedlemmar, kollegiala granskare och kritiska läsare, men också som informanter. Särskilt tack riktas till Aleksandra Ålund och Lars-Göran Karlsson. Tack för att ni gav mig ert förtroende och lät mig ta rygg på er, in i akademin. Sasha, Basso, om det inte hade varit för er, ja då hade jag aldrig fortsatt inom akademin, och den här boken hade aldrig blivit av. Tack. Boken, den påminner till sitt upplägg och anslag om ett blandband, innehållande allt från progg, punk och hårdrock till soul, rock'n'roll och hip-hop. Bidragen är för det första skrivna inte av en och samma person, utan de är skrivna tillsammans, i olika konstellationer. Ansatsen är tvär, där överskridande av disciplinära gränser ses som ett värde i sig när det gäller vetenskapligt arbete. Boken är produkten av en kollektiv process, samarbeten över discipliner och generationer. Boken är därför ingen monografi. Men den är inte heller någon antologi, i traditionell bemärkelse, i den meningen att den består av en samling fristående bidrag som är skrivna av olika personer. Bidragen är skrivna och upplagda på olika sätt, till exempel när det gäller omfång, stil och tempo, ämnesmässigt innehåll och analytisk ansats. Samtidigt vägleds kapitlen av en gemensam vilja att adressera samtida utmaningar – för att på så sätt göra det möjligt att utmana och bidra till förändring. I linje med denna idé har vi månat om att resultatet av denna kollektiva process inte ges ut som en kommersiell produkt, utan snarare blir fritt tillgänglig att använda för alla dem som kan ha nytta av den

Purpose - The agricultural sector has undergone extensive changes in the 20-30 years since the peak academic debate on family farming. Still today, the understanding and concept of family farming has political implications in the processes of rural and agricultural policy. The purpose of this paper is to study the development of agrarian structure by analysing the gendered and family relations of family farming. Design/methodology/approach - This paper examines the concept of the family farm and its utilisation and diversity in the current Swedish agricultural sector from a gender perspective, using empirical data from the Farm Accountancy Data Network. The paper operationalises a situated agrarian typology and examines the gendered position and temporalities of family farms in Sweden, based on patterns of labour use. Findings - A workable, fruitful typology of the agrarian structure suitable for future comparative studies is revealed. It also demonstrates the gendered time in the farm labour process, the different temporalities involved and their interconnection between gender, family and various spheres. The spatial and geographical implications, as well as the increased dependence on family and hired labour in different farm types, are emphasised. Originality/value - The focus of this study contributes to the understanding of spatial-temporal relations of family farm business and organisation in general and in Sweden particularly. It also provides empirical basis for developing and gender mainstreaming rural and agricultural policies.

Agroforestry is considered a subsistence system that balances the urgent need for food and income of small scale farmers with restoration and conservation of ecosystem services, and climate change adaptation and mitigation. The Vi Agroforestry Program aims to implement agroforestry as a means to alleviate poverty and increase resilience among the poorest smallholders. After seven years, the Vi Agroforestry Project in the Mara Region of Tanzania had an inter-village variation in the proportion of households with tangible surviving agroforestry trees ranging from 10%-90%. Using a multiple methods approach, this variation was analysed in relation to changes and differences among administrative districts and project zones regarding perceived barriers to agroforestry adoption, project interventions, governance and the chronology of the process. In districts and zones where collaboration among the project staff, government counterparts and other stakeholders had been established at multiple levels, more agroforestry trees survived and a larger proportion of households practiced agroforestry. The established collaboration made it possible to discover and consider opportunities and barriers to agroforestry development such as diverse stakeholder interests and perceptions. As a result, potential conflicts could be avoided and socially robust solutions developed, adapted and integrated into the local subsistence systems.

Policymakers and natural resource managers are increasingly recognizing the importance of broader geographic and gender participation in assessing climate vulnerability and developing effective adaptation policies. When such participation is limited, climate mitigation and adaptation polices may miss key opportunities to support vulnerable communities, and thus inadvertently reinforce the vulnerability of marginalized groups. This paper reports rich qualitative data from women leaders in conservation, development and climate adaptation projects to support local communities across seven Pacific Island nations. The results indicate the following priorities to support climate adaptation policies in the Pacific: (1) increased recognition for the importance of traditional knowledge; (2) greater support for local women's groups, including strategic planning and training to access climate finance mechanisms; and (3) climate policies that consider alternative metrics for women's empowerment and inclusion, formalize women's land rights, and provide land for climate refugees. Existing evidence is discussed which supports the importance of these priorities in the Pacific. Their input identifies research gaps in climate adaptation and provides important guidance for governments, non-governmental organizations, and development agencies leading climate adaptation efforts.

This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors' decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of "survey-year", "ethnic background", "age" and "categorising of crime". This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.